Ofta fokuseras det på större företag i undervisningen, men verkligheten är den att de flesta företag i Sverige är små eller medelstora. Det finns olika definitioner av vad ett småföretag är, men ingen är mer rätt än någon annan och i denna uppsats kommer EU:s definition att användas. Alla företag, stora som små, har någon/några som vill ta del av företagets ekonomiska information. De små företagen har oftast inte lika många intressenter som de stora företagen, och därför är det sannolikt att de inte behöver en lika komplicerad och detaljerad redovisning. Dessa mindre företag har under en längre tid haft samma regelverk som de större, men BFN, IASB och lagstiftare har påbörjat ett förenklingsarbete av redovisningsreglerna. För att kunna vara säker på att de nya reglerna verkligen fyller sitt syfte är det viktigt att de uppfyller de krav som företagen och användarna av redovisningsinformationen har. Det är därför viktigt med ytterligare forskning inom området då man fortfarande har relativt lite kunskap om vilka som använder sig av redovisningen och hur. Vi vill med denna uppsats skapa förståelse för vilka småföretagen ser som huvudanvändare av externredovisningen samt hur denna används. Vi vill vidare undersöka om småföretagens syn på huvudanvändarna skiljer sig från de studier och den litteratur som finns på området. För att samla in vårt empiriska material har vi använt oss av telefonintervjuer. Vi har intervjuat 36 småföretag i Jönköpings län, och av respondenterna är hälften byggföretag och den resterande hälften är tjänsteföretag. I denna uppsats har vi kommit fram till att majoriteten av de allra minsta företagen ser upprättandet av externredovisningen som ett nödvändigt ont, och att betydelsen av den har en tendens att öka när antalet anställda och antalet ägare ökar. Detta kan tänkas bero på att kunskapen inte finns i de mindre företagen. Den användning småföretagen ser att de har av externredovisningen är för uppföljning, vid planering, för likviditetsmätning, som beslutsunderlag och för att informera personalen och företagsledningen. Utifrån vår undersökning har det framkommit att småföretagen ser ägare/styrelsen/VD, banken och skattemyndigheten som de främsta huvudanvändarna. Vårt resultat stämmer till stor del in på tidigare studier, men vissa skillnader finns. Vi har även fått andra svar så som kunder, revisorn, leverantörer, konkurrenter och övriga. Revisorn är ett svar som kan diskuteras då ingen från den litteratur vi använt tagit upp detta, men även för att denne i praktiken inte använder sig av redovisningen så som till exempel banken. Slutligen kan det konstateras att storleken har betydelse, då vi kan se skillnader mellan de allra minsta småföretagen och de största. / In most cases within educational fields it is the bigger companies which get most attention, though infact in Sweden there are the small and medium size entities which are of larger number. There are several definitions what a small enterprise stands for and how to define it. Therefore it is hard to say that one definition is better than another, however in this thesis EU’s definition will be used. All companies no matter size have some stakeholders who want to take part of the financial state-ments of the company. The smallest companies have most of the time not that many users/shareholders as the bigger companies and for that reason it is likely that they do not need an equally complicated and detailed accounting. These smaller companies have during some time had the same regulatory laws as the large companies, nevertheless BFN (Bokföringsnämnden, the Swedish government’s accounting experts), IASB and legislates have begun to work with facilitation of the accounting regulatory. To assure that the new rules really fulfil their purpose it is essential that they accomplish the requirements which the companies and users of the accounting have. Thus it is necessary with further research within this area since there is still moderately little knowledge regarding who the users of the accounting are and how they use the information. Our aim with this thesis is to create understanding of whom the small enterprises see as their main user of accounting and how it is used. Further we want to investigate if a small enterprise’s view of a user differs from already existing studies and literature concerning this topic. To collect our empirical material we have chosen to conduct telephone interviews. We have interviewed 36 small enterprises within the Jönköping region in Sweden. Half of the selected companies consist of enterprises from the construction sector and the other half from the service sector. With our research we are able to conclude that the majority of the smallest companies see the accounting as a complex performance that has to be done although the purpose of it has a tendency to enhance along with the number of employees and owners. This could be the consequence of lack of knowledge among the smaller companies. The small enterprises consider their main use of the accounting to be planning, to follow-up, to measure liquidity, basic data for decision making and to provide employees and management with information. On the basis of our study it has emerged that the small enterprises see owner/management/CEO, the bank and the tax authority as the major users. Our result corresponds to some extent with ear-lier research, but there are differences as well. Among our responds we have obtained answers like customers, the accountant, suppliers, competitors and others. It can be discussed why the accountant was mentioned due to none in the literature we have been using brings this up, but also because of that the accountant does not use the accounting in the same way as for example the bank. To conclude we can state that the size does matter when we are able to see differences in the result between the smallest companies and slightly bigger ones.

Syfte: Huvudsyftet med denna studie är att belysa de faktorer som har påverkat och styrt utvecklingen av svenska företags hållbarhetsredovisningar. Detta gör vi genom att studera litteratur samt tidigare vetenskapliga artiklar inom ämnet. Utifrån detta konstruerar vi enkäter som vi skickar ut till respondenter på svenska företag. Vi hoppas att med resultatet av denna enkätundersökning kunna bidra med kunskap och förståelse kring vad som påverkat utvecklingen av företags hållbarhetsredovisningar sett ur företagens perspektiv.   Metod: Med hermeneutiken som utgångspunkt har vi antagit en kvalitativ metod. Inom den kvalitativa metoden har vi antagit ett aktörsynsätt. Vårt aktörsynsätt gör att vår ambition med studien är att tolka och förstå de aktörer vi studerar snarare än att förklara deras handlingsmönster. Genom att tolka andra aktörer har vi skapat vår egen uppfattning och verklighetsbild av det vi studerar.   Studiens bidrag: Studien bidrar med att belysa vikten av investerare som påverkande intressent när det gäller hållbarhetsredovisningar. Vidare finner vi i studien att GRI och dess utveckling av riktlinjer för utformning av hållbarhetsredovisningar också är en stark påverkansfaktor till förändringar av företagens hållbarhetsredovisningar. Även om de två ovanstående faktorerna tycks vara de starkaste orsakerna till förändring så visar studien att förändring skett på grund av långt fler faktorer. / Purpose: The main purpose of this study is to highlight the factors that have influenced and guided the development of the Swedish corporate sustainability reports. We do this by studying literature and previous scientific papers in the subject. From this we construct questionnaires which we send out to the respondents in Swedish companies. We hope that with the results of this survey could provide knowledge and understanding of what has influenced the development of corporate sustainability reports from companies' perspective.   Method: With the hermeneutic as basis, we have adopted a qualitative approach. In the qualitative method, we have adopted an actor-approach. Our actor-approach allows our ambition of this study is to interpret and understand the actors we are looking at rather than to explain their behaviour. By interpreting the other actors we have created our own perception and reality of what we are studying.   The study's contribution: The study contributes to highlight the importance of investor-sensitive stakeholder in terms of sustainability reports. Furthermore, we find in the study that GRI and its development of guidelines for the design of sustainability reports is also a strong influence factor to the change of corporate sustainability reports. Although the above two factors seem to be the strongest reasons to change, the study shows that the change occurred because of many more factors.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att belysa förtroendet för revisorer och vad som skapar förtroende för dem. Vi vill dessutom belysa vad revisorer gör för att skapa förtroende hos sina klienter. Metod: Uppsatsen baseras på en kvalitativ metod. I vår teoretiska referensram använder vi oss av litteratur inom området, artiklar, propositioner och material från föreläsning inom revision. Vårt empiriska material har vi fått genom att vi har intervjuat fyra revisorer, en revisorsassistent, två företagare, en skatterevisor på Skatteverket samt en kontorschef på en bank för att få ett svar på våra frågeställningar. I vår analys jämför vi teorin med empirin och gör därefter våra slutsatser.  Resultat & slutsats: Det som skapar förtroende hos företagarna är revisorernas kompetens och noggrannhet. Balansen mellan oberoende och förtroende måste hanteras på ett sätt som leder till att jobbet kan utföras korrekt och att båda parter är tillfredställda. Kontorschefen anser att är det är viktigt att revisorerna är oberoende. Vidare tycker hon att de flesta revisorer har gott förtroende. Hon tycker att revideringen i stort fungerar bra och kunden får bra tips och råd för att få fram ett bra underlag, vilket innebär att även hon anser att det är revisorernas kompetens som skapar förtroende. Skatterevisorn talar om förtroendet för bankens del. Han menar att ett reviderat företag är en garant för banken. Han får medhåll från kontorschefen på banken som menar att de kan känna sig tryggare med en fackmässig överblick i deras ekonomi. Tystnadsplikten skapar också förtroende hos skatterevisorn. Revisorer använder sin kompetens och oberoende för att skapa förtroende hos sina klienter. De måste även vara uppdaterade vad gäller förändringar och nyheter och hantera tystnadsplikten på ett korrekt sätt. För att sedan behålla det redan skapade förtroendet handlar det om affärsmässig professionalism. Vi konstaterar att analysmodellen är ett bra och användbart hjälpmedel för att skapa förtroende hos klienterna, därför att den håller oberoendet i schack. Det är viktigt att det råder en balans av oberoende och förtroende, eftersom ett för starkt förtroende kan innebära ett hot mot oberoendet.  Förslag till fortsatt forskning: Om revisionsplikten avskaffas och de småföretagen har möjlighet att välja om de vill ha revision eller inte vore det intressant att undersöka hur revisionsbyråerna kommer att arbeta för att skapa och behålla förtroende för att få småföretagen att fortsätta välja revision.  Uppsatsens bidrag: Läsaren får olika definitioner på begreppet förtroende och olika sätt att både skapa och behålla förtroendet i relationer.

<p>Development thinking in the 21st century has embraced the challenge to inform development practice towards managing the relationship between the macro and micro level of development,&nbsp / with an emphasis on people-centred development (PCD) and a participatory development approach (PDA). People-centred development advocates a process focused on people, which&nbsp / enables beneficiaries of communitydevelopment initiatives to empower themselves through participation. People-centred development has been universally accepted in the development&nbsp / community as the only viable option, with the potential to reverse decades of top-down approaches to development through the engagement of community stakeholders in a meaningful participation process. The social development scene in South Africa is characterised by a strong presence of the civil society in general and non-governmental organisations (NGOs) in&nbsp / particular, which are major role players in socio-economic development at the grassroots. Most of these organisations are committed to participatory development methodologies in order to&nbsp / meet the needs of povertystricken communities in South Africa. This thesis critically assessed participatory development in the Small Business Development Departments&rsquo / (SBDD)&nbsp / programmes/projects at the Elgin Learning Foundation, in the Overberg district of the Western Cape. A qualitative research methodology was applied throughout the study. This research&nbsp / approach was chosen&nbsp / because the purpose of this project was to understand and describe community participation at the SBDD from an insider&rsquo / s perspective, and not to predict social action&nbsp / or make generalisations about it. Accordingly, observation, in-depth interviews, documentary analysis, and focus-group discussions were utilised for data collection. The study also used&nbsp / secondary sources of information, namely policy briefs, project proposals, annual evaluation reports, and minutes of meetings. The findings indicate that the community-development activities&nbsp / of the SBDD are very visible in the Overberg region, and that the organisation maintains good relationships with community stakeholders. In addition, the department contributes significantly towards entrepreneurship and skills development in the&nbsp / community, through its training and mentorship programmes. However, results also suggest that community-development at the SBDD is not always people-centred because training&nbsp / programmes are largely externally designed, monitored and evaluated, without taking into consideration the felt needs of the people. Participation that is perceived as a means to an end, rather than an end in itself can be described as tokenistic. In this light, the study recommends that the SBDD develops context-specific strategies to implement participatory methodologies at all stages&nbsp / of project-cycle management, in order to provide an enabling environment for the genuine participation of people at the grassroots. This approach can empower community members and build&nbsp / local institutional capacities to ensure project/programme sustainability in the long term.</p>

The purpose of this thesis was to explore socially constructed discursive barriers to physical activity for people with physical disabilities. This research was informed by a critical disability studies framework. Eight interviews were conducted, split between end-users and stakeholders. The end-user article discusses their perspectives with regard to their own PA participation, their use of PA resources, and their views of how disability is constructed. The stakeholder article deals with their views with regard to Canada’s progress in creating inclusive PA guidelines, the research process as it effects people with physical disabilities, and how disability is constructed. The results showed awareness among both groups of the social model of disability, but that the medical model is still firmly rooted. Work is needed to create inclusive promotional materials and disseminate them effectively. An effective advocacy and lobbying effort was suggested as one avenue towards a possible solution to this issue.

In modern times environmental matters have increased in importance and are being discussed more frequently, and especially in relation with company activity. One way of complying with modern standards for companies is to work with environmental management systems, and it has become quite normal for companies to certify their environmental management systems to a recognized environmental certification. Continuing on this, the purpose of our thesis is to gain a deeper understanding regarding and ultimately assess why it is that companies seek environmental certification. Additionally, we have developed a sub-purpose which is designed to help us gain a deeper understanding regarding the main purpose in a practical context. We will look at 5 production companies in Umeå that have implemented an environmental certification, specifically ISO 14001, and try to understand the reasoning behind choosing to become certified. We will also examine the environmental effectiveness of an ISO 14001 certified environmental management system. We have conducted a comparative case study with these 5 companies in Umeå. Our method of collecting primary data was to interview the companies with a qualitative semi-structured interviewing technique. In the empirical part of the thesis we focused on practically testing the theoretical material. Furthermore, we also analyzed secondary data received from the companies' websites and directly from the interviewees in order to assess the effectiveness of an ISO 14001 certified environmental management system in financial and environmental terms. Regarding the theoretical framework, we focus on two theories referred to as the legitimacy theory and the stakeholder theory, and these theories are used to explain organizational behavior. We also have theoretical material explaining the positives and negatives of environmental management systems, and also ISO 14001 certification and the reasons why companies can benefit from such certification. Our findings suggest that the matter of legitimacy, in combination with the stakeholder theory, affected all of the companies in one way or another when choosing to seek environmental certification. In what ways the companies were affected differed even though there were many similarities across the companies regarding their reasoning to become ISO 14001 certified. We also found that, despite collecting a lot of hard data illustrating the companies' environmental performance over recent years, it was difficult to directly link any improvements to ISO 14001. It was, however, stated that ISO 14001 certification for the environmental management systems did improve the overall quality and environmental focus and performance, but it is still difficult to assess this with much accuracy and certainty due to many contributing factors.

Problematiken för vår studie grundar sig i den nya revisionslagen som trädde ikraft 1 november 2010, nämligen avskaffandet av revisionsplikten. Lagen innebär att alla aktiebolag som understiger två av tre följande gränsvärden: att ha i genomsnitt 3 anställda, omsättningen understiger 3 miljoner svenska kronor och att balansomslutningen understiger 1,5 miljoner svenska kronor, behöver inte anlita en revisor. I samband med att revisionsplikten avskaffades, diskuteras det mycket vilken betydelse revisionen hade för olika intressenter. Revisionen infördes framförallt för att ge bättre kontrollmöjligheter för externa intressenter. Trots lagändringen, är det idag flertal småföretag som fortsätter att behålla revisorn i företaget och det beror främst på grund av externa intressenternas påverkan. Vårt syfte med studien är att skapa förståelse varför småföretag behåller revisorn i företaget i förhållande till externa intressenter och hur externa intressenter påverkar det, ur småföretagens perspektiv. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ studie i form av intervjuer. Intervjuer har utförts med ägare i småföretag. Utifrån det empiriska materialet har det framkommit att externa intressenters påtryckningar påverkar småföretag att behålla revisorn. Intressenter tenderar att påverka småföretag i större utsträckning än stora företag, på grund av det förekommer resursbrist i småföretag. Småföretag har resurser som visserligen är mer begränsad och som en konsekvens av resursbrist påverkas småföretag av externa intressenter genom att vara lyhörd. Småföretag påverkas mer eller mindre av intressenter och företagen ser behovet av revisorn för att tillgodose intressenternas påtryckningar. / The problem with our study is based on the new Audit Act that came into effect November 1st 2010 which abolished the audit requirement. The law includes that any stock company that acquires two out of the three criteria does not have to hire an accountant, the criteria are the following: they need to have an average of 3 employees, a turnover of less than 3 million Swedish kronor and a total assets of less than 1.5 million Swedish kronor. In correlation with the abolishment of the audit, the significance of the audit for various stakeholders was widely debated. The audit was introduced primarily to provide better control of external stakeholders. Despite the amendments, there are now several small businesses that continue to keep the auditor of the company and it is mainly due to external stakeholder impact. The purpose of this study is to create understanding to why small businesses retain the auditor of the company in relation to external stakeholders and what effect they have, from a small business perspective. The study is based on a qualitative study through interviews which were conducted with owners of small businesses. Based on the empirical evidence we have conducted that external stakeholders pressure results in that small businesses decides to keep the auditor. Stakeholders tend to affect small businesses more than large businesses, due to that there is a shortage of resources in small businesses. As a consequence of a lack of resources small businesses are affected by external stakeholders by being responsive. Small businesses are affected more or less by the stakeholders and businesses understand the need for the auditor to meet stakeholder pressure.

The purpose of this study was to investigate how Swedish retail companies work with CSR internationally.The study also sought to explore the opportunities and challenges that exist, and the stakeholders that motivate companies CSR commitment.The theoretical framework is composed of international CSR guidelines of the OECD and the UN, Carroll's CSR pyramid and three-stage model and Freeman's stakeholder theory. Furthermore a qualitative research approach was applied where four in-depth interviews were conducted with representatives from Axfood, Löfbergs Lila, Oriflame and CSR Sweden. Finally, the study demonstrated the conclusion that the companies CSR strategies are structured in a similar way regardless of the market. CSR attract and retain workers, create a good reputation for brands and results in working conditions, living standards and environmental improvements. Difficulties, however, are the complexity of being able to control each partner and manage differences in language, laws and culture between countries. Finally there are a number of stakeholders that motivate companies to work with CSR, of which shareholders are considered the most important.

El proceso de captura de requisitos constituye un proceso con connotaciones sociales relacionadas con diferentes personas (stakeholders), una circunstancia que hace que se presenten ciertos problemas cuando se lleva adelante la conceptualización de requisitos. En esta tesis se propone un Proceso de Conceptualización de Requisitos que se estructura en dos fases: (a) Análisis Orientado a al Problema: cuyo objetivo es comprender el problema dado por el usuario en el dominio en el que este se lleva a cabo, y (b) Análisis de Orientado al Producto: cuyo objetivo es obtener las funcionalidades que el usuario espera del producto de software a desarrollar, teniendo en cuenta la relación de estas con la realidad expresada por el usuario en su discurso. Se proponen seis técnicas que articulan cada una de las tareas que componen las fases de proceso propuesto / The requirements elicitation process, whose main objective is to give birth to the requirements, not only is a technical process to build a particular system but also an important process of social connotations involving different people (stakeholders), a circumstance which causes certain problems arise when carrying out the requirement conceptualization. In this PhD thesis is proposed a Process of Requirements Conceptualization that are structured in two phases: (a) Problem- Oriented Analysis: aimed at understanding the problem given by the user in the domain in which this takes place, and (b) Product-Oriented Analysis: its aim is to obtain the functionalities that the user intends to obtain from the software product to be developed, taking into account the relationship of these features with the reality expressed by the user in his speech. The techniques for each activity in both phases are introduced.

The analysis of the public in the first stage of the strategic planning of public relations is vital for the design of communication strategies in organizations. Although the literature acknowledges this importance, it raises several ways of analyzing these groups, usually performed superficially or fragmentary and only few authors construct a broad framework of analysis. This current empirical study reviews the notion that communication departments of the energy sector in Spain have about the public and its analysis in the process of strategic decision making. The main results of the empirical study reveal a dichotomy in the conception of publics: active and specific collectives versus passive and massified collectives. Moreover, in cases where publics are analyzed, the analysis is not directed towards its identification with the objective of developing communication programs of greater strategic rigor. / El análisis de los públicos en la primera etapa de la planificación estratégica de las relaciones públicas resulta crucial para el diseño de las estrategias de comunicación en las organizaciones. La literatura especializada reconoce esta importancia, pero plantea diversos modos de analizar dichos colectivos; suele realizarse un análisis superficial o fragmentario y escasean los autores que construyen un amplio marco de análisis. Este estudio empírico revisa la noción que tienen los departamentos de comunicación del sector energético en España sobre los públicos y su investigación en el proceso de toma de decisiones estratégicas. Los principales resultados del estudio empírico revelan la existencia de una dicotomía en la concepción de los públicos: colectivos activos y específicos versus colectivos pasivos y masificados. Asimismo, en los casos en que se analizan los públicos, el análisis no se orienta