<p>Bakgrund</p><p>Dagens samhälle med ökad utbildnings- och kompetensnivå ställer andra krav på organisationerna än tidigare. Det har medfört ett ökat intresse för organisationernas mänskliga resurser, det vill säga individens behov och roll i organisationen. Det läggs en större vikt vid faktorer som medinflytande, rättvisa, respekt, integritet och arbetsinnehåll. Att människan är en viktig resurs innebär att organisationen måste ta hand om henne på rätt sätt. Hon måste få möjlighet att växa och utvecklas inom organisationen, då en väl motiverad anställd presterar bättre och ger därmed en större möjlighet för företaget att nå framgång.</p><p>Syfte</p><p>Syftet är att studera arbetsmotivationen i den svenska statliga sektorn för att undersöka om de dominerande motivationsteorierna är tillämpliga i den speciella kontexten. Vidare vill vi förklara hur ledningen skall tänka för att kunna bibehålla och vid behov förbättra den arbetsmotivation som finns hos den anställde från början av anställningen.</p><p>Genomförande</p><p>Studien är utförd på de statliga verken och myndigheterna, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Kriminalvårdsstyrelsen och Statens väg- och transportforskningsinstitut, där totalt 16 tjänstemän intervjuades.</p><p>Resultat</p><p>Generellt kan vi säga att arbetsmotivationen i den svenska statliga sektorn är relativt hög. Givetvis finns det saker som kan förbättras för att arbetsmotivationen ska gynnas. Det finns en hel rad faktorer som är viktiga för ledningen i de statliga verken och myndigheterna att tänka på och ta hänsyn till, när de strävar efter att upprätthålla och eventuellt förbättra arbetsmotivationen hos de anställda. Vi har dessutom kunnat konstatera att de dominerande motivationsteorierna, om inte fullständigt så åtminstone stora delar av dem, är applicerbara i den svenska statliga sektorn.</p>

Bakgrund Dagens samhälle med ökad utbildnings- och kompetensnivå ställer andra krav på organisationerna än tidigare. Det har medfört ett ökat intresse för organisationernas mänskliga resurser, det vill säga individens behov och roll i organisationen. Det läggs en större vikt vid faktorer som medinflytande, rättvisa, respekt, integritet och arbetsinnehåll. Att människan är en viktig resurs innebär att organisationen måste ta hand om henne på rätt sätt. Hon måste få möjlighet att växa och utvecklas inom organisationen, då en väl motiverad anställd presterar bättre och ger därmed en större möjlighet för företaget att nå framgång. Syfte Syftet är att studera arbetsmotivationen i den svenska statliga sektorn för att undersöka om de dominerande motivationsteorierna är tillämpliga i den speciella kontexten. Vidare vill vi förklara hur ledningen skall tänka för att kunna bibehålla och vid behov förbättra den arbetsmotivation som finns hos den anställde från början av anställningen. Genomförande Studien är utförd på de statliga verken och myndigheterna, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Kriminalvårdsstyrelsen och Statens väg- och transportforskningsinstitut, där totalt 16 tjänstemän intervjuades. Resultat Generellt kan vi säga att arbetsmotivationen i den svenska statliga sektorn är relativt hög. Givetvis finns det saker som kan förbättras för att arbetsmotivationen ska gynnas. Det finns en hel rad faktorer som är viktiga för ledningen i de statliga verken och myndigheterna att tänka på och ta hänsyn till, när de strävar efter att upprätthålla och eventuellt förbättra arbetsmotivationen hos de anställda. Vi har dessutom kunnat konstatera att de dominerande motivationsteorierna, om inte fullständigt så åtminstone stora delar av dem, är applicerbara i den svenska statliga sektorn.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2006.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2005.

This is a study of inter-organizational relations, especially of control relations, applied to Swedish state enterprise.The growing interdependence between different parts of society as well as the dynamic environment of organizations bring forward a need for new patterns of interaction. Organizations of very dissimilar types have to cooperate in new areas. The state enterprises have an external environment that exhibit both political and economic characteristics. The control relation, to the owner, may involve both types.The study consists of three parts. Part one present an initial theoretical framework, used in an empirical study (part two). This shows the need for a further development. A revised and enlarged framework is presented in part three. In the initial framework the concept of control, within a systems approach, was the focus of investigation. The approach was traditional and pointed to the importance of structures and of characteristics of the decision process. Control of two levels was discussed — organizational control and control of specific situation. The model suggested was mainly developed for description of control of state enterprises.The empirical study was conducted as an interview study in nine state enterprises. The interviews were of a semi-structured type and the purpose was to gain new insights as to the conditions of control of organizations. The enterprises were selected according to mission, three types were identified: strictly political tasks, strictly economic tasks and a mixture of tasks. The findings were that organizational control differed according to task so that political task gives a more strict control: The differences in control of ongoing avtivity was less pronounced. The most striking finding was the relevance of expectations of control. The empirical study led to demands for a more actor-oriented approach.This was the starting point for the revised and enlarged framework. A review of studies of relations in the systems approach and within a more actor-oriented approach was made. The role of the actor in the organization is discussed. The importance of structural conditions and of process in control is also analyzed. This review and analysis forms the basis for a somewhat different approach to relations. A concept of complexity is developed. This concept involve the total variation in a situation. Complexity is a main factor in perceptions of uncertainty &lt; Coping with uncertainty gives power, which is the prerequisite of control.These concepts are used to form a game approach to control. Control is considered as the result of a game of power. Two types of games are presented — for organizations as a whole and for situations of a deviant character. In both types actors and processes are of prime interest. / digitalisering@umu

We live in a digitized society in which clients not only demand that businesses should be digital but also that their digital offerings should be of value to the recipient. It has therefore become beneficial for businesses to include their customers in the development of their services. An approach that includes the customer in this work is Service Design. In this paper we study how Service Design is used in a Swedish government agency and what challenges and opportunities this brings to this kind of business. To gain insight into this, we have conducted interviews with people working in a government agency. We have also interviewed a person in the private sector who works with, and has experience of, introducing Service Design to public sector agencies. In our study, we discuss the fact that the government agency is behind in its digitalization work, which is something that can be derived to the lack of competitiveness within government agencies. We believe that this in turn has contributed to the fact that the services offered by government agencies have not been originated from their customers. In our study, we analyse how Service Design can help improve the services for their customers. We also show what requirements this imposes on a business in terms of organizational structure, change management and culture. With the results of our study, businesses can gain insight and understanding of what aspects should be considered when adopting and using Service Design.

Tillit som begrepp blir allt viktigare som organisatoriskt styrmedel desto mer kunskapsintensiv organisationen blir. I studiens undersökta organisation läggs ett större ansvar på tjänstemannens kunskap samtidigt som verksamheten karaktäriseras av regler och riktlinjer som avspeglas i processtyrning och kontroller som upplevs begränsa ansvaret. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera handlingar som påverkar den organisatoriska tilliten hos anställda inom den undersökta statliga myndigheten. För att svara mot studiens syfte har vi genomfört en kvalitativ undersökning bestående av sju semistrukturerade intervjuer med respondenter vars arbetsroll är handläggare. Intervjuerna såväl som interna styrdokument har analyserats och tematiserats utifrån teori som berör organisatorisk tillit. I studien har vi identifierat fem områden som har visat sig vara av större betydande faktorer för organisatorisk tillit hos individerna. Dessa områden som även analyserats är arbetsmängd, arbetssätt och kontroll, förståelse, förändring och kommunikation. Det har framkommit att en känsla av självbestämmande finns, även om arbetet ofta beskrivs innefatta regler, riktlinjer och kontroll. Vår uppfattning är att det råder en hög organisatorisk tillit från de intervjuade handläggarna, något som vi främst menar beror på den byråkratiska strukturen och dess bidragande faktor till det upplevda organisatoriska stödet. Konsekvenserna av den organisatoriska tilliten behöver däremot inte alltid vara positiva. Slutsatser som dragits är att styrningen behöver anpassas utifrån rådande organisationskultur och -struktur för att inte bryta med den normativa styrlogiken så pass att det skapar organisationsstrukturell inlåsning. / Trust as a concept is becoming increasingly important as an organizational governance instrument, the more knowledge-intensive the organization becomes. In the organization featured in this study, it appears that greater demands are being placed on the employee's knowledge. At the same time, the organization is often characterized by rules and guidelines that reflect forms of governance and control, which are perceived as limiting individual responsibility. The purpose of this study is to describe and analyze actions that affect the organizational trust of employees in a Swedish public-administration organization. In order to respond to the purpose of the study, a qualitative study consisting of seven semi-structured interviews with administrators has been conducted. The interviews have been analyzed thematically using internal policy documents and a theoretical lens within the concept of organizational trust. In this study, we have identified five areas that have shown to be significant factors in the perception of organizational trust by the administrators: workload, working methods and external controls, understanding, change, and communication. It has become apparent that a sense of self-determination exists, even though the work is often characterized by rules, guidelines and external controls. In the interviews a high level of organizational trust came across, something that appears to be linked to the bureaucratic structure and a perceived organizational support. However, the consequences of organizational trust are not always necessarily positive. Conclusions drawn are that the management needs to be adaptable based on the prevailing organizational culture and structure, so as not to break with the normative control logic, which can create organizational structural lock-in.