<p>Av Sveriges idag 300 000 aktiebolag är 80-85 procent mikrobolag med färre än 10 anställda och mindre än 3 miljoner i omsättning. Mikrobolagen har därför stor be-tydelse för svenskt näringsliv och samhällets utveckling. Förutsättningarna för dessa bolags tillväxt och utveckling bör av denna anledning främjas, vilket kräver att regelverken är anpassade till deras villkor. Revisionsplikten för små aktiebolag är en av de regelförenklingar som diskuteras, där nyttan och kostnaden för revision står i fokus.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva hur ägarna till mikrobolag upplever revisionsplikten, hur de väljer att agera vid ett avskaffande, samt analysera bakomliggande orsaker.</p><p>I denna uppsats används en kvantitativ metod då antal förekomster av visst agerande vill undersökas. Den empiriska studien är gjord i form av en webbenkät skickad till 200 mikrobolag i Jönköpings län.</p><p>Resultaten visar att ägarna till mikrobolag upplever att de har störst nytta av revision jämfört med övriga intressenter, dock anses även stat och kommun ha stor nytta av revision. Vidare framkom att de vanligaste argumenten för revision är att den ses som ett kvitto eller kvalitetsstämpel.</p><p>74 procent av ägarna uppger att de skulle fortsätta revideras om revisionsplikten avskaffades, detta då nyttan upplevs vara större än kostnaden. Dock anser 68 procent att revision bör vara efterfrågebaserad istället för tvingande.</p><p>Mikrobolagen upplever revisorns roll som övervägande granskande. Emellertid spelar även rådgivning en stor roll, då hela 89 procent av respondenterna anser att reglerna för mikrobolag är alltför komplexa och hjälp behövs från kompetent rådgivare.</p><p>Sannolikheten att mikrobolagen skulle vända sig till en redovisningsbyrå istället för revisionsbyrå om plikten avskaffas är enligt 44 procent stor eller mycket stor. 13 procent skulle inte alls kunna tänka sig ett byte.</p><p>Slutsatsen är att mikrobolagen upplever revision som positivt och att de skulle fortsätta revideras om plikten avskaffades, dock vill de flesta att revisionen ska vara frivillig och efterfrågebaserad, vilket för en del mikrobolag skulle innebära ett byte från att ha anlitat en revisionsbyrå för revisions- och rådgivningstjänster till att istället vända sig till en redovisningsbyrå.</p> / <p>Sweden has today 300 000 limited companies of which 80-85 percent are considered as micro companies with less than 10 employees and a yearly turnover not larger than 3 million SEK. The micro companies are therefore of great importance for Swedish business life and development of Swedish society. The requirements for these companies’ growth and development should therefore be supported, which require that regulations are adapted to their conditions. Statutory audit for small private limited companies is one of the simplifications of regulations that is discussed, where the benefits and costs of audit are in focus.</p><p>The purpose of this thesis is to describe how owners of micro companies perceive statutory audit, to examine how they chose to act if it is abolished, and to analyze underlying causes.</p><p>In this thesis a quantitative method was used since the numbers of occur-rences of certain actions were examined. The empirical study was constructed as a web based questionnaire sent to 200 micro companies in Jönköping County.</p><p>The results show that owners of micro companies perceive greatest benefits from audit compared to other interested parties, however, the government and municipality also are considered as benefiting from audit. Further, the most common arguments pro audit are that audit is considered as a receipt or a quality guarantee. 74 percent of the owners state that they would continue to demand audit even if the statutory audit was abolished, since the benefits are perceived as greater than the costs. However, 68 percent believe that audit should be based on demand instead of being compulsory. The micro compa-nies experience the role of the auditor as mainly reviewing. Though, the role as adviser is also of great importance when as much as 89 percent of the respon-dents believe that small companies’ regulations are too complex and that help from a qualified advisor is needed. The probability that micro companies would turn to a firm of accountancy instead of a firm of audit if the obligation was abolished is according to 44 percent large or very large. 13 percent would not consider a change at all. The conclusion is that micro companies perceive audit as a positive service, and that they still would be reviewed if the obligation was abolished. Though, most of the companies want audit to be voluntary and based on demand, which to some micro companies would imply a change from consulting a firm of audit for accounting and consulting services, and instead turn to a firm of accountancy.</p>

The thesis framework lies in the analysis of audit growth in the Czech Republic specifically in its legal modification. Initial analysis is based on statutory audit directive 2006/43/EC including new audit infrastructure such as public oversight and systems of quality assurance. Czech legislative acts before and after April 2009 are also considered with respect to digests 254/2000 and 93/2009. A study of the implemented legislation seen in directive 2006/43/EC and its effect in the Czech Republic is undertaken and reviewed.

Over the last few decades, organizations have become increasingly dependent on information technology for the support of their business processes. IT has brought many benefits to the operations of organizations, as well as new risks. Internal control systems implemented to mitigate business risks thus needed to be extended to include a new group of IT controls. One of the areas of business operations that has been strongly associated with IT since the beginning of its widespread use is accounting. This master's thesis examines the effect of IT controls on financial statements of an organization as well as an audit of these financial statements. Principal aim of this thesis is to identify a set of IT controls relevant for a statutory audit. Emphasis is placed on controls covering the areas of information security, computer operations and change management related to information systems. A secondary aim is an analysis of control weaknesses (their nature and frequency of occurence) noted in the presented set of IT controls in a sample of statutory audits conducted in the last four years. For the most common control weaknesses, risks as well as possible causes are discussed and recommendations for improvement are provided.

Background/Problematization: The statutory audit was abolished for small limited companies in Sweden, in 2010, with the intention of easing the burden on enterprises with high audit expenses and enhancing Sweden's competitiveness. After the abolishment, the debate about statutory audit has rekindled once more, where various actors and scholars emphasize the meaningfulness of statutory audit for small firms in terms of fighting criminality and ensuring financial information quality for stakeholders, while others argue that the benefits of the audit do not justify the expenditures incurred. Purpose: The purpose of this thesis is to map the debate about the statutory audit for small companies in Sweden since the abolishment in 2010 by exploring the main stakeholders, their differences in power as well as the arguments provided by the debaters. Methodology: This thesis adopts a critical discourse analysis method with an abductive research approach, where predetermined codes were developed in a scheme in order to collect the empirical data. The study includes 90 articles that were collected and used from 8 newspapers, magazines, or websites. Findings: The findings suggest that auditing- and accounting organizations, legislators, authorities, audit firms, clients, creditors and business associations are the main stakeholders of the debate. Further, the prominent arguments for a reinstatement are the increased criminality and the decreasing financial quality in the absence of an auditor, while the arguments for raised limit values involve the lack of necessity of audit in small firms as well as the incurred cost and lack of competitiveness due to statutory audit. Our findings indicate that there exist differences in power in the debate, where some stakeholders are more prevalent in the debate and are seen to be more influential than others.

Bakgrund och problemdiskussion: Företag behöver anpassa sig till förändringar i omvärlden för att överleva och för att fortsätta växa. Denna typ av anpassning benämns som strategisk förändring. År 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre bolag i Sverige. Nu, sex år senare står branschen inför ytterligare en förändring. Att revisionsverksamheten minskat och att konsultverksamheten inom revisionsbranschen kommit att ta större plats sedan avskaffandet av revisionsplikten kan tydas som en slags förändring, men hur har egentligen The Big Four som dominerar inom revisionsbranschen upplevt denna förändring? Är det en förändring som skett per automatik i samband med lagändringen eller ligger ett strategiskt agerande till grund och kan det således betraktas som att revisionsbyråerna genomgått en strategisk förändring sedan avskaffandet av revisionsplikten? När branschen står inför ytterligare en lagändring 2016 frågas hur The big Fours revisorer förväntar sig att lagändringen kommer påverka byråerna och vilken typ av förändring som revisionsbyråerna kommer genomgå i samband med lagändringen? Syfte: Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur The Big Fours revisorer i Sverige upplever att revisions- och konsultverksamheten har påverkats sedan lagändringen 2010 samt hur revisorerna förväntar sig att revisions- och konsultverksamheten kommer påverkas i samband med lagändringen 2016, för att vidare analysera revisorernas upplevelser samt förväntningar för att bidra med kunskap om byråerna har eller kommer genomgå en strategisk förändring i samband med lagändringarna. Metod: Uppsatsen är kvalitativt uppbyggd och en flerfallsstudie har använts. Primär datainsamling har skett genom semi-strukturerade intervjuer. Respondenterna var 10auktoriserade revisorer från åtta av The Big Fours kontor. Slutsats: Uppsatsens författare har genom sitt analysarbete dragit slutsatserna att revisionsbyråerna har genomgått strategiska förändringar sedan lagändringen 2010 och att revisionsbyråerna kommer genomgå ytterligare strategiska förändringar i samband med lagändringen 2016. För att behålla sina positioner på marknaden behöver revisionsbyråerna genomgå strategiska förändringar i samband med att omvärlden ständigt förändras. / Background and problem discussion: In 2010, Sweden abolished the audit requirement for small companies. Now six years later, the industry is facing further adjustments. Companies need to adapt to changes in the environment to survive and continue to grow. This type of adjustment is referred to as strategic changes. That the audit activity is decreasing and consulting activities in the auditing industry have come to take more space since the removal of the audit requirement can be interpreted as a kind of change, but how have The Big Four that dominate the auditing profession experienced this change? Is it a change that has taken place automatically in connection with the amendment or is it a strategic action and can it thus be considered that firms have undergone a strategic change since the abolition of the audit requirement? Objective: The purpose of this thesis is to describe how The Big Four’s auditors in Sweden feel that audit and consulting business has been affected since the amendment in 2010, the auditors’ expectations of how auditing and consulting operations will be affected in connection with the amendment 2016, and to further analyse the auditors’ experiences and expectations to contribute knowledge regarding if the agencies have, or will undergo, a strategic change associated with changes in the law. Method: The essay is qualitatively constructed and multiple case study was used. Primary data collection took place through semi-structured interviews. Respondents were ten accountants from eight of the Big Four’s offices. Conclusion: The essay writers have through their analysis concluded that accounting firms have undergone strategic changes since the amendment in 2010 and that accounting firms will undergo further strategic changes in connection with the amendment in 2016. In order to maintain their positions on the market, accounting firms need to undergo strategic changes when the world is changing.

Förtroende är ett mångfacetterat begrepp och har många referensramar. Det går att skilja påförtroende till text, transaktion och förtroende ur ett socialt perspektiv, som kommunikationoch ömsesidig interaktion. Revision är inte bara en granskningsprocess, utan en mänskligaktivitet som ska bygga på samspel med användare av redovisnings information, därmed blirrevisionen en etisk handling som måste bygga på förtroende. För att erhålla förtroende måsterevisorn bemöta de förväntningar som finns på dem idag. Näringslivets utveckling samtförändringar i omvärlden har skapat behov av utveckling och förändring i revisorns funktion,vilket har bidragit till förväntningar från nya intressegrupper och samhället i stort. Tidigareforskning har visat på att det finns olika uppfattningar gällande rollfördelningen mellanrevisorn och företaget, vilket i sin tur bidrar till missuppfattningar. Den globala finanskrisenoch företagsskandaler i många länder har lyft viktiga frågor om effektiviteten för finansiellrapportering och revision, där revisorsbyråer ofta får stå föremål för kritik och bemöta tryckpå att återställa förtroendet för revisionen. 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre bolagi Sverige. Den nya lagstiftningen har i viss mån förflyttat ansvaret från revisorn tillföretagsledningen.Syftet med vår studie har varit att analysera och tolka begreppet förtroende förrevisionsarbetet. Vi har belyst begreppet förtroende i samband med avskaffandet avrevisionsplikten, samt reflekterat över hur det påverkat revisorns funktion och förtroendet irelation till användare av redovisningsinformation. För att kunna uppnå syftet ochforskningsfrågorna har vi använt oss av en kvalitativ och tolkande metod samt genomförtsamtal med kompetenta respondenter i form av revisorer, kreditgivare och småföretagare föratt få del av deras syn på begreppen.Vi har i denna studie kunnat bidra med ökad förståelse för det mångfacetterade begreppetförtroende och vilken effekt avskaffandet av revisionsplikten har haft på relationerna mellanrevisorer, småföretagare och banker, samt om förväntningarna på revisionens funktion harförändrats. Vårt resultat i denna studie bevisade att det finns brister i kommunikationenmellan de olika parterna, vilket påverkar förtroendet. Vi har kunnat identifiera ettförväntningsgap i det avseendet. Revisorerna behöver därför bli bättre på att nå ut tillsmåföretagarna om vilken roll och vilka tjänster de kan utföra. Vi har inte i vår studie kunnatse hur förtroendet har påverkats av den frivilliga revisionen. MenBolagsverket ochSkatteverket upplever att kvalitén på årsredovisningen har försämrats efter införandet avfrivillig revision, vilket visar att revisionen fortfarande har en viktig funktion förkvalitetssäkring av redovisningsinformation vilket höjer förtroendet för den.

<p>Bakgrund: De senaste årens skandaler inom näringslivet har resulterat i att flertalet lagar och regler har skärpts. I Sverige har exempelvis nya och strängare regler för extern revision införts genom Revisionsstandard i Sverige, RS. I dagsläget gäller RS för alla aktiebolag och till följd av detta samt regeringens förslag att förbjuda kombiuppdrag har lett till en debatt gällande revisionsplikten i mindre aktiebolag. I många europeiska länder är dock små aktiebolag undantagna från kravet att genomgå extern revision.</p><p>Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att utifrån ett intressentperspektiv ge ett förslag på hur revisionsplikten i mindre svenska aktiebolag bör se ut i framtiden.</p><p>Avgränsningar: Denna uppsats behandlar endast revisionsplikt i aktiebolag, eller motsvarande utländsk företagsform. Dessutom har kretsen av intressenter begränsats till att enbart gälla myndigheter och banker.</p><p>Tillvägagångssätt: Genom intervjuer med Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och fem banker samt genom att studera lagstiftningen gällande revisionsplikt i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien kunde ett förslag till den framtida revisionsplikten i mindre aktiebolag utarbetas.</p><p>Resultat: Jämförelsen länderna emellan visar att det med hjälp av redovisningsteorier är svårt att förklara varför vissa länder har revisionsplikt medan andra inte har det. Troligen beror skillnader på att ländernas struktur skiljer sig åt och därför är det inte möjligt att kopiera ett annat lands system gällande revisionsplikt utan hänsyn måste tas till det enskilda landets förutsättningar och struktur. Intressenterna i undersökningen anser att den externa revisionen är en kvalitetsstämpel och höjer den ekonomiska informationens trovärdighet. Därmed är ingen av intressenterna villiga att helt släppa kontrollen av mindre aktiebolag och föreslår ett antal alternativ varav ett enklare revisionsförfarande, en så kallad review, vilket är det förslag som tillfredsställer flest intressenters behov. Därför föreslås att dagens revisionsplikt för mindre aktiebolag ersätts med ett enklare revisionsförfarande.</p> / <p>Background: As a result of the scandals in the economic life during the latest years several laws and regulations have been tightened up. In Sweden for example new and more stringent rules concerning statutory audit has been introduced by Revisionsstandard i Sverige, RS. Today RS is enforced to both private and public limited companies. This together with the proposition from the swedish government to forbid “kombiuppdrag” have arisen a debate concerning the statutory audit in small private limited companies. In many other European countries small private limited companies are exempted from statutory audit.</p><p>Purpose: The purpose of this paper is to give a proposition, from a stakeholder viewpoint, of how the statutory audit in small Swedish private limited companies ought to look like in the future.</p>

<p><strong>Titel:</strong><strong> </strong>Att vara nära men ändå på avstånd</p><p><strong>Författare:</strong><strong> </strong>Anna Erlandsson och Robin Ullbrand</p><p><strong>Handledare:</strong><strong> </strong>Staffan Hård af Segerstad</p><p><strong>Bakgrund och problem:</strong> En relation kan hjälpa företag att knyta sig an kunderna på ett bättre sätt. Värdet som kunden upplever vid köp av en produkt skall inte komma från slutprodukten, utan värdet skapas genom interaktion och samspel mellan leverantör och kund. Relationsbyggande är dock inte alltid enkelt, då det kan försvåras av olika orsaker såsom lagar. Revisorn skall enligt Revisorslagen 20§ vara oberoende, det vill säga opartisk, självständig och objektiv. Författarna ställer sig frågan om det är möjligt att ha en relation och samtidigt vara oberoende. Om detta inte går kan det uppstå kvalitetsproblem. Samtidigt står revisionsbranschen inför en stor förändring i och med att det finns förslag på att revisionsplikten skall avskaffas.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna studie är att beskriva de karakteristiska drag som en relation mellan en leverantör och en kund har samt hur denna relation går att förena med en oberoende yrkesutövning. För att kunna besvara syftet har författarna valt att studera relationen som finns mellan revisor och kund.</p><p><strong>Problemfrågor: </strong>Följande specifika frågeställningar har utformats för studien: Vad karakteriserar relationen mellan revisor och kund? Hur går det att förena relationen med en oberoende yrkesutövning? Hur kan relationen komma att förändras om revisionsplikten avskaffas?</p><p><strong>Metod och teori:</strong><strong> </strong>För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts där författarna har intervjuat åtta revisorer för att få deras syn på relationen och oberoendet. Som teoretisk referensram utgick författarna framförallt från Gummessons (2002) karaktärsdrag av en relation samt oberoendelagstiftningen och teori om oberoendet.</p><p><strong>Slutsats:</strong><strong> </strong>Relationen mellan revisor och kund karakteriseras av adaption, formalisering, förtroende, långsiktighet samt personliga och sociala egenskaper. Att ha en relation och samtidigt vara oberoende är omöjligt. Detta behöver dock inte betyda att det inte är möjligt att göra en korrekt kvalitetssäkring. Samtidigt finns det orsaker som kan medföra att revisorn inte kan kvalitetssäkra. Långsiktigheten i relationen är en av dessa orsaker, då det kan resultera i att parterna kommer varandra för nära. På grund av långsiktigheten kan därför likaså karaktärsdraget närhet genom vänskaps- och förtroendehotet komma att påverka oberoendet negativt. Revisorerna går dessutom i vissa fall utanför lagen. Om revisionsplikten avskaffas tror författarna att tjänstens innehåll och relationens formalisering kan komma att förändras. Samtidigt kan revisorerna behöva anpassa sig mer efter kunden. Författarna tror därtill att beroendet av relationen kan komma att minska, medan betydelsen istället borde öka. Därtill kan även relationens frekvens komma att förändras till en mer öppen dialog.</p> / <p><strong>Title:</strong><strong> </strong>To be close but still at a distance</p><p><strong>Authors:</strong><strong> </strong>Anna Erlandsson and Robin Ullbrand</p><p><strong>Supervisor:</strong><strong> </strong>Staffan Hård af Segerstad</p><p><strong>Background and problem:</strong><strong> </strong>A relationship can help firms to associate themselves with their customers in a better way. The value to the customer when buying a product does not come from the finished product. The value is instead created through the interaction and interdependence between supplier and customer. To build relationships is not always easy, since it may be impeded by various causes such as laws. In accordance with the Accounting Act §20, an auditor must be impartial, independent and objective. The authors’ question is whether it is possible to have a relationship, while being independent. If this fails, there can be quality problems. As a consequence of a possible abolishment of the statutory audit, the accounting profession may face a big change.</p><p><strong>Objective:</strong><strong> </strong>The purpose of this study is to describe the features of a relationship between supplier and customer as well as describe how it is possible to reconcile the relationship with an independent profession. In order to answer the objective of this study, the authors have chosen to study the relationship between auditor and customer.</p><p><strong>Research questions:</strong> The following specific questions are designed for the study: What characterizes a relationship between auditor and customer? How is it possible to reconcile the relationship with an independent professional? How can the relationship change if the statutory audit is abolished?</p><p><strong>Method and theory:</strong><strong> </strong>To achieve the purpose of this study a qualitative approach has been used. Therefore, the authors have interviewed eight auditors to get their views on the relationship and independence. As a theoretical framework the authors have used mainly the characteristics of a relationship developed by Gummesson (2002) and the independent legislation as well as theory about independence.</p><p><strong>Conclusion:</strong><strong> </strong>The relationship between auditor and customer is characterized by adaptation, formalization, trust, sustainability and also personal and social characteristics. To have a relationship while being independent is impossible. However, this does not mean that it is not possible to make a proper quality assurance. At the same time, there are reasons that can make it more difficult for the auditor to assure the quality. The long-term aspect of the relationship and threat of friendship and confidence is one of those causes, which may result in a closer relationship. Furthermore, the auditors sometimes break the law. If the abolishment of the statutory audit is executed the service content and the formalisation of the relationship can change. In addition, the auditors may have to adapt more to the customer. The dependence of the relationship may also decrease, while the importance could increase. Furthermore, the frequency of the relationship can change to a more open dialogue.</p>

Titel: Att vara nära men ändå på avstånd Författare: Anna Erlandsson och Robin Ullbrand Handledare: Staffan Hård af Segerstad Bakgrund och problem: En relation kan hjälpa företag att knyta sig an kunderna på ett bättre sätt. Värdet som kunden upplever vid köp av en produkt skall inte komma från slutprodukten, utan värdet skapas genom interaktion och samspel mellan leverantör och kund. Relationsbyggande är dock inte alltid enkelt, då det kan försvåras av olika orsaker såsom lagar. Revisorn skall enligt Revisorslagen 20§ vara oberoende, det vill säga opartisk, självständig och objektiv. Författarna ställer sig frågan om det är möjligt att ha en relation och samtidigt vara oberoende. Om detta inte går kan det uppstå kvalitetsproblem. Samtidigt står revisionsbranschen inför en stor förändring i och med att det finns förslag på att revisionsplikten skall avskaffas. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva de karakteristiska drag som en relation mellan en leverantör och en kund har samt hur denna relation går att förena med en oberoende yrkesutövning. För att kunna besvara syftet har författarna valt att studera relationen som finns mellan revisor och kund. Problemfrågor: Följande specifika frågeställningar har utformats för studien: Vad karakteriserar relationen mellan revisor och kund? Hur går det att förena relationen med en oberoende yrkesutövning? Hur kan relationen komma att förändras om revisionsplikten avskaffas? Metod och teori: För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts där författarna har intervjuat åtta revisorer för att få deras syn på relationen och oberoendet. Som teoretisk referensram utgick författarna framförallt från Gummessons (2002) karaktärsdrag av en relation samt oberoendelagstiftningen och teori om oberoendet. Slutsats: Relationen mellan revisor och kund karakteriseras av adaption, formalisering, förtroende, långsiktighet samt personliga och sociala egenskaper. Att ha en relation och samtidigt vara oberoende är omöjligt. Detta behöver dock inte betyda att det inte är möjligt att göra en korrekt kvalitetssäkring. Samtidigt finns det orsaker som kan medföra att revisorn inte kan kvalitetssäkra. Långsiktigheten i relationen är en av dessa orsaker, då det kan resultera i att parterna kommer varandra för nära. På grund av långsiktigheten kan därför likaså karaktärsdraget närhet genom vänskaps- och förtroendehotet komma att påverka oberoendet negativt. Revisorerna går dessutom i vissa fall utanför lagen. Om revisionsplikten avskaffas tror författarna att tjänstens innehåll och relationens formalisering kan komma att förändras. Samtidigt kan revisorerna behöva anpassa sig mer efter kunden. Författarna tror därtill att beroendet av relationen kan komma att minska, medan betydelsen istället borde öka. Därtill kan även relationens frekvens komma att förändras till en mer öppen dialog. / Title: To be close but still at a distance Authors: Anna Erlandsson and Robin Ullbrand Supervisor: Staffan Hård af Segerstad Background and problem: A relationship can help firms to associate themselves with their customers in a better way. The value to the customer when buying a product does not come from the finished product. The value is instead created through the interaction and interdependence between supplier and customer. To build relationships is not always easy, since it may be impeded by various causes such as laws. In accordance with the Accounting Act §20, an auditor must be impartial, independent and objective. The authors’ question is whether it is possible to have a relationship, while being independent. If this fails, there can be quality problems. As a consequence of a possible abolishment of the statutory audit, the accounting profession may face a big change. Objective: The purpose of this study is to describe the features of a relationship between supplier and customer as well as describe how it is possible to reconcile the relationship with an independent profession. In order to answer the objective of this study, the authors have chosen to study the relationship between auditor and customer. Research questions: The following specific questions are designed for the study: What characterizes a relationship between auditor and customer? How is it possible to reconcile the relationship with an independent professional? How can the relationship change if the statutory audit is abolished? Method and theory: To achieve the purpose of this study a qualitative approach has been used. Therefore, the authors have interviewed eight auditors to get their views on the relationship and independence. As a theoretical framework the authors have used mainly the characteristics of a relationship developed by Gummesson (2002) and the independent legislation as well as theory about independence. Conclusion: The relationship between auditor and customer is characterized by adaptation, formalization, trust, sustainability and also personal and social characteristics. To have a relationship while being independent is impossible. However, this does not mean that it is not possible to make a proper quality assurance. At the same time, there are reasons that can make it more difficult for the auditor to assure the quality. The long-term aspect of the relationship and threat of friendship and confidence is one of those causes, which may result in a closer relationship. Furthermore, the auditors sometimes break the law. If the abolishment of the statutory audit is executed the service content and the formalisation of the relationship can change. In addition, the auditors may have to adapt more to the customer. The dependence of the relationship may also decrease, while the importance could increase. Furthermore, the frequency of the relationship can change to a more open dialogue.

Bakgrund: De senaste årens skandaler inom näringslivet har resulterat i att flertalet lagar och regler har skärpts. I Sverige har exempelvis nya och strängare regler för extern revision införts genom Revisionsstandard i Sverige, RS. I dagsläget gäller RS för alla aktiebolag och till följd av detta samt regeringens förslag att förbjuda kombiuppdrag har lett till en debatt gällande revisionsplikten i mindre aktiebolag. I många europeiska länder är dock små aktiebolag undantagna från kravet att genomgå extern revision. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att utifrån ett intressentperspektiv ge ett förslag på hur revisionsplikten i mindre svenska aktiebolag bör se ut i framtiden. Avgränsningar: Denna uppsats behandlar endast revisionsplikt i aktiebolag, eller motsvarande utländsk företagsform. Dessutom har kretsen av intressenter begränsats till att enbart gälla myndigheter och banker. Tillvägagångssätt: Genom intervjuer med Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och fem banker samt genom att studera lagstiftningen gällande revisionsplikt i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien kunde ett förslag till den framtida revisionsplikten i mindre aktiebolag utarbetas. Resultat: Jämförelsen länderna emellan visar att det med hjälp av redovisningsteorier är svårt att förklara varför vissa länder har revisionsplikt medan andra inte har det. Troligen beror skillnader på att ländernas struktur skiljer sig åt och därför är det inte möjligt att kopiera ett annat lands system gällande revisionsplikt utan hänsyn måste tas till det enskilda landets förutsättningar och struktur. Intressenterna i undersökningen anser att den externa revisionen är en kvalitetsstämpel och höjer den ekonomiska informationens trovärdighet. Därmed är ingen av intressenterna villiga att helt släppa kontrollen av mindre aktiebolag och föreslår ett antal alternativ varav ett enklare revisionsförfarande, en så kallad review, vilket är det förslag som tillfredsställer flest intressenters behov. Därför föreslås att dagens revisionsplikt för mindre aktiebolag ersätts med ett enklare revisionsförfarande. / Background: As a result of the scandals in the economic life during the latest years several laws and regulations have been tightened up. In Sweden for example new and more stringent rules concerning statutory audit has been introduced by Revisionsstandard i Sverige, RS. Today RS is enforced to both private and public limited companies. This together with the proposition from the swedish government to forbid “kombiuppdrag” have arisen a debate concerning the statutory audit in small private limited companies. In many other European countries small private limited companies are exempted from statutory audit. Purpose: The purpose of this paper is to give a proposition, from a stakeholder viewpoint, of how the statutory audit in small Swedish private limited companies ought to look like in the future.