The survey aims to investigate and analyze how the image of Sweden and "Swedish character” is produced in the correspondence between Swedish immigrants and family at home, compared to how the image of America and the U.S. is produced. The starting point is the concept of identity, which is shaped by the social group a person belongs, which can lead to stereotypes are formed. How does the Emigrant describe his new life in letters home to Sweden? What comparisons are made? What memories are passed from the time at home? How does the picture changes over time? How does the stereotypes change over time? The material used are remnants and secondary sources in the form of correspondence between emigrants and their relatives back home. This has been analyzed and compared based on the concept of identity, ethnicity and stereotyping theory. The survey results show that the emigrants in one way ore another are unhappy in their new country. However, by using strategies in the form of various stereotypes they successfully sustain their visions and defend their choices.

Syftet med min studie är att studera hur kön relateras till intresse i populära barnfilmer, med intresse menar jag yrke/hobby/föremål/egenskaper. För att utveckla kunskap av hur de osynliga förväntningarna och normer som existerar förmedlas via film. Detta studerade jag med en diskursanalys av tre populära filmer i dagens barnkultur. Och med hjälp av tidigare forskning om ideala utseenden och hur media påverkar, kunde jag se mönster bland karaktärer i de olika filmerna utifrån deras sociala kön. I min studie såg jag hur huvudkaraktärerna följde de ideala förväntningar för både det manliga och kvinnliga könet. Samt hur de ideala karaktärerna ger oss en uppfattning om hur en ”god” karaktär ser ut, i förhållande till de karaktärer som är anti-ideala, med det menar jag de karaktärerna som inte förhåller sig inom ramen för det ideala utseendet och framställs som ”onda” karaktärer.Genom att använda mig av teoretiska utgångspunkter så som genus, normkritik och stereotypa könsroller synliggjordes det hur kön görs genom sociala praktiker i filmerna som även reproduceras i samhället vi lever i idag. Detta sågs i filmerna av könsmarkerade färger och föremål som var kopplad till ett visst kön.

Syftet med den här studien har varit att undersöka och jämföra representationen av män och maskulinitet i livsstilsmagasinet Cafés omslag 2003 respektive 2019. Genom kvalitativ semiotisk analys och utifrån ett feministiskt perspektiv har vi studerat 5 omslag från 2003 och 5 omslag från 2019. I vår studie har vi konstaterat att män och maskulinitet representeras på liknande sätt 2003 och 2019. Exempelvis har vi kommit fram till att rekonstruktioner av stereotyper och kulturella myter framträder i representationen av män och maskulinitet under båda åren. Den huvudsakliga skillnaden är att omslagen från 2003 konstruerar en hegemonisk maskulinitet genom en objektifiering av kvinnor, medan omslagen från 2019 primärt gör det genom en estetisering av män. / The purpose of this study has been to examinate and compare the representation of men and masculinity in the covers of the Swedish lifestyle magazine Café in 2003 and in 2019. Using qualitative semiotic analysis with a feminist perspective, we have examined 5 covers from 2003 and 5 covers from 2019. Our study has concluded that men and masculinity are represented in similar ways in 2003 and 2019. For example, we have concluded that the reconstruction of cultural myths and stereotypes appears in representation of masculinity during both years. The main difference is that the covers of 2003 constructs hegemonic masculinity through the objectification of women, and 2019 mainly through the aestheticization of men.

Tatueringskonsten är uråldrig och har präglats av negativa attityder och stigmatisering samt att forskning har visat att tatueringar påverkar tillskrivningen av egenskaper. Syftet med studien var att undersöka om tatueringar kan förstärka tillskrivningen av egenskaper när en individ anses vara vårdad eller ovårdad. Studien utfördes genom ett experiment där fyra versioner av bilder på en kvinna manipulerats utifrån resultatet av en pilotstudie som undersökte vårdadhet. Resultatet visade att tatueringar har en signifikant påverkan på tillskrivningen av positiva sociala egenskaper där kvinnan med tatueringar skattades högre än sin icke-tatuerade motpart. Tatueringar hade ingen effekt på indexen Utseende och Kompetens. Ingen interaktionseffekt mellan vårdadhet och tatueringar identifierades. Resultatet går i linje med forskning från de senaste tre åren och tyder på att bilden av tatuerade har förändrats. Förslag till framtida forskning är att replikera studien med starkare manipulation av variabeln vårdadhet samt studera tidigare undersökta områden för att verifiera attityden till tatuerade.

Syftet med denna studie var att undersöka upplevda förväntningar för de två biologiska könen bland gymnasieelever. Syftet preciseras i tre frågeställningar vilka behandlar om och hur dessa förväntningar tar sig uttryck samt hanteringsstrategier och konsekvenser kopplade till dessa. För att undersöka detta genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med gymnasieelever från tre olika län och tre olika inriktningar. Resultatet analyserades via en tematisk analys och mynnade ut i totalt åtta teman och 15 subteman vilka visade att de förväntningar som upplevdes bland eleverna kunde kategoriseras upp i beteende, utseende och känslomässiga förväntningar. Hanteringsstrategierna handlade om antingen anpassning eller normbrytande och i vissa fall båda två. Konsekvenserna innebar bland flera individer ett försämrat mående och oförmågan till att kunna vara sig själva. I diskussionen presenteras sammanfattningen att gymnasieflickor upplevs behöva vara tillgängliga för pojkarna på flera olika plan, samt den heteronormativitet som tydligt existerade bland gymnasiepojkarna. Studien kan hjälpa till att ge en förståelse för unga människors agerande och mående med könsrollsanknutna förväntningar som utgångspunkt.