Die vorliegende Studie geht der Frage nach, wie im Reichsstift Quedlinburg während der wettinischen Schutzherrschaft (1477/79–1698) die Herrschaft zwischen den fürstlichen Äbtissinnen, dem Stiftskapitel und den Schutzherren bzw. Erbvögten verteilt und organisiert war. Sie fragt danach, wie das Stift verfaßt war. Es wurde versucht, soweit es möglich ist, das Reichsstift Quedlinburg innerhalb eines Zeitraumes von gut 200 Jahren als politisches System zu analysieren. Um diese Frage beantworten zu können, werden in der Hauptsache zwei symbolische Handlungen untersucht: Introduktion und Huldigung. Im ersten Hauptteil werden die Herrschaftsrechte und -grundlagen aufgezeigt, um dann im folgenden Hauptteil Herrschaftsanspruch und -wirklichkeit dieser drei Herrschaftsträger anhand des Zeremonielles zu überprüfen. Zudem interessieren die Fragen, ob es im Untersuchungszeitraum zu Veränderungen der Stiftsverfassung kam, wenn ja, worin diese bestanden, von wem sie ausgegangen und wer davon wie betroffen war. Von Interesse ist ebenso der Zugriff der untersuchten Akteure auf die Stiftsuntertanen, deren Wahrnehmung von Herrschaft und wie sich diese ihnen präsentierte. / The thesis deals with the Imperial Abbey of Quedlinburg (Holy Roman Empire) during the protection of the dukes and electors of Saxony (1477–1698). Its constitution and political system are at the centre of attention: how was rulership split up among the Imperial abbess, the chapter and the Saxonian protectors? In order to answer that question two symbolic acts are analyzed: the introduction of a new abbess and the homage to her and her protector. Moreover it is of interest whether the abbey contitution was ever changend and if so, why. How did each of the rulers (abbes, chapter, protector) present power to their subjects? How did theese subjects perceive rulership?

Arbetet beskriver teologiska skäl och riktlinjer, sett ur ett teologiskt perspektiv, varför Svenska kyrkan bedriver söndagsskola. Resonemang förs också kring statistiska förändringar från 1950-talet, då söndagsskolan hade sina glansdagar,  och framåt. En redogörelse presenteras också för vilka riktlinjer som finns på nationell nivå, men också på stiftsnivå, i detta fall Linköpings stift. I arbetet presenteras tänkbara förklaringsmodeller till söndagsskolans moderna utveckling. Arbetet visar att de teologiska skälen för Svenska kyrkan att bedriva söndagsskola är de samma som för 150 år sedan, då de första söndagskolorna startade. Dock har den kyrkliga aspekten på söndagsskolan försvunnit allmer, vilket gör att söndagsskolans popularitet började minska i slutet på 50-talet. Två faktorer som getts som förklaring till detta faktum, var att allt fler skaffade TV och bil. Guds tilltal till människorna fick stå tillbaka till förmån för mer profana alternativ än kyrkan på söndagarna.

Thesis (doctoral)--Universität Bern.

Syftet med uppsatsen är att undersöka viljan till eller från nattvard hos församlingar i Västerås stift ur församlingsprästernas perspektiv. Vill svenska kyrkans medlemmar i Västerås stift fira nattvarden oftare eller mer sällan? Vilka är de huvudsakliga motiven till att delta i mässa/nattvardsgudstjänst. Vi ställer också frågan om Biskopsbrevet från 2020 Fira nattvard har lett till samtal, åtgärder, förändringar i församlingarna. Vi söker därtill efter intressanta aspekter som kan ligga till grund för en kommande D-uppsats rörande nattvard. Vi gör en historisk resumé av förändringar kring nattvarden sedan instiftandet och från tiden då kristendomen kom till Sverige begränsar vi den till Sverige. Vi avgränsar respondenterna till att vara präster i församling i Västerås stift. Nio frågor gick att besvara i enkäten av både sluten och öppen karaktär. De teoretiska ramverken hämtas ur socialisationsteori, ritualisering samt copingteori. Resultatet visar att viljan till nattvard till stor del är mött i stiftet. I de fall det finns vilja till förändring överväger viljan till mer av nattvard. Motiven är i huvudsak gemenskap med Kristus, gemenskap med församlingen men också nåden och förlåtelsen för den enskilde nattvardsgästen. Ovan nämnda resultat blir självklara slutsatser men därtill konkluderar vi att nattvarden idag ses som så självklart att inga direkta samtal förs kring nattvarden och att biskopsbrevet Fira nattvard inte föranlett samtal eller förändra annat än i ett fåtal församlingar.

I denna magisteruppsats studerar jag vilken vilja till nattvarden och vilken nattvardssyn gudstjänstdeltagare i Västerås stift har. En digital enkät har genomförts där gudstjänstbesökaren helt anonymt har fått ge sin bild av viljan till nattvard samt sin nattvardssyn.  Uppsatsen bygger vidare på ett teoretiskt ramverk som skapades i och med en kandidatuppsats vid Högskolan i Gävle HT 2023 (Federley & Karic 2023) och tidigare undersökningsramar om nattvardssyn samt kompletteras med en betydande kyrkohistorisk del om nattvarden för att sätta nattvarden av idag i ett historiskt perspektiv. Resultatet visar att viljan till nattvarden är stor i Västerås stift. Det finns dock en risk att nattvarden blir en rutinrit samt att det finns en underliggande katolisering i synen på nattvarden hos gudstjänstbesökarna. Uppsatsen pekar också på diskrepansen i undervisningen mellan de två sakramenten i svenska kyrkan, dopet och nattvarden.

Rapporten riktas dels till kommunikatörer och personer med kommunikationsansvar inom Svenska kyrkan som vill ha en strategi att skapa kampanjmaterial utifrån. Vidare kan arbetslag, förtroendevalda och bärare av kyrkan ta del av rapporten då resultatet bland annat visar att hela organisationen utgör grund för det som kan kommuniceras och att alla tillsammans bär ansvaret för att förmedla den bild av Svenska kyrkan som önskas visas. Syftet med rapporten är att designa visuell kommunikation som kan fungera som förebild i olika kampanjer, samt speglar Aneby pastorats vision och förhållningssätt till omgivningen. Rapporten är genomförd på ett sådant sätt att arbetet kan implementeras i en annan organisation inom Svenska kyrkan, med andra förutsättningar.

Techn. Universiẗat, Diss., 2005--Berlin.

No description available.

No description available.

This thesis examines the regional part of the Church of Sweden. Existing as a Lutheran evangelical church since the declaration in Uppsala in 1593, the Church of Sweden became completely separate from the state in the year 2000. Apart from a small piece of legislation by the Swedish parliament, the now former state controlled church were to act on their own. This development can be seen as a result of several decades of discussions. The author is raising the question about the roll and function of bishops and dioceses in the Church of Sweden. By using original non-theological concepts such as isomorphism and management, the ecclesiological function of the Church of Sweden is presented. The terminology of management from business and economics has influenced the economic language of the church. In several cases the Church of Sweden has been subject to isomorphic impacts in bureaucratic and economical matters. The impression is that the development has partly been reduced from the regions or the dioceses. The author also presents a keyword for meta-ecclesiology; the church as such.