• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 713
  • 404
  • 5
  • 4
  • 4
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 1139
  • 228
  • 222
  • 187
  • 142
  • 131
  • 126
  • 108
  • 103
  • 88
  • 78
  • 76
  • 76
  • 75
  • 73
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
181

Nya Hjorthagen / Nya Hjorthagen

Skaldeman, Åse January 2018 (has links)
All around Stockholm, housing is under construction. But the theme is not housing - it is variation. Varied facades, varied roofscapes, to create variation along the streets. I propose that there is a safety in monotony - the kind that is lacking on the housing market. Anonymity can be a sign that the sender had you in mind, rather than themselves; this was the best we could do, therefore we repeated it over and over again, implying there is a ”we” and not an ”I” behind it all. This that is provided for you - for example a home - is not something you must earn, it can be taken for granted, by you and everyone else. Nya Hjorthagen is an alternative proposal for the site of Norra Djurgårdsstaden.
182

Hilma Af Klint Museum / Hilma Af Klint Museet

Klintmalm, Aksel January 2018 (has links)
A Hilma af Klint museum on the island of Lidingö in Stockholm / Ett Hilma af Klint museum på Lidingö Stockholm
183

Solvallas pre- and primary school / Solvallaskolan

Forsskåhl, Ellen January 2018 (has links)
Solvallastaden är en ny stadsdel som planeras i Stockholms västra förorter, i närheten av Bromma flygplats. Idag ligger Sveriges största arena för travsport i området. Framöver kommer området prioritera grönska, möjligheter till idrott, framkomlighet till fots och bostäder.   I den nya stadsdelen planerar vi en kombinerad lågstadie- och förskola, planerad för 240 barn i åldrarna 1 - 10 år. Tomten ligger i direkt anslutning till en lummig skog och ett planerat parkstråk. Den omgivande bebyggelsen består av bostadskvarter i olika höjd. Bebyggelsen närmast skogen är 5 våningar för att sedan etappvis bli högre mot vägen.   Jag ville frigöra så mycket gårdsyta som möjligt, och har arbetat med en byggnad som omgärdar skolgården. Tillgången till skogen och möjligheten att utnyttja den som en förlängning av skolgården gjorde att jag har valt att öppna upp   Den smala byggnaden sluter sig runt en gemensam, skyddad gårdsmiljö. Två portiker leder in besökaren utifrån, och kan också öppnas och bli helt genomgående in till gården. Från gatan skymtar innergården genom den dubbelglasade dörren.   Byggnaden stiger i höjd i en spiralliknande sekvens. Den lägre delen är för förskolan, den högre för de äldre barnen. De varierande takhöjderna skapar olika rumsliga upplevelser interiört.   Fasaden består av olika nyanser av rosa klinkerplattor i fiskbensformationer. Fönsersättningen är anpassad efter barnen i olika åldrar; på vissa ställen går fönstren från golvnivå till 100 cm, så att bara de små barnen ser ut.   Taket är väldigt synligt och en central del av gestaltningen. Vattnet blir ett pedagogiskt element, som samlas in i en grund damm i ett hörn på gården.   Jag har delat upp förskolan och F-3-klasserna i olika längor. Som sammankopplande länk ligger gemensamma funktioner som mat- och gympasal, förråd, lärarrum, kök och så vidare. Den lägre delen där förskolan huserar, mot sydost, möjliggör en ljus gårdsmiljö.   Alla bas-, grupp- och lekrum är placerade i ett band mot den omhuldande ytterväggen. Kommunikations och vistelseytor ligger som ett skikt mellan innergården och rummen, där gården hela tiden är närvarande. Lärandemiljöerna har ett genomgående ljusflöde, med glaspartier som öppnar upp mot korridorerna och gården.   Korridorerna som binder samman gården och undervisningsrummen skapar utrymme för umgänge. I skolan finns en böljande bänk med förvaring längs hela korridoren. På utvalda ställen vidgas korridoren, så att små fickor med väggyta för utställningar skapas. / A new urban district, Solvalla city, is planned in the western suburbs of Stockholm. The task given was to plan a pre- and elementary school, for children aged one to ten years old. The school is planned to teach around 240 children.   The plot, where the school building is to be situated, is linked to both to a forest and a park. I wanted my schoolyard to integrate with the forest, letting the forest flow into the playground and simultaneously maximize the use of the garden.   I decided to separate the younger children, aged 1 to 5, and the older ones, due to different pedagogical needs. The younger ones will be using the lower, southeast wing, and the older children the opposite. I wanted there to be a connecting link, therefore I placed the common function, such as kitchen, the teacher’s room, school cantine, the sports hall and a grand main entrance in a wing in between the two.   My aim was to create a building that in an embracing gesture envelops the garden, creating a safe space inside. I decided to let the outer wall be solid and closed, and the walls facing the courtyard transparent and light. The fluorescent glass walls lets the light and nature into the building.   The corridors, surrounding the garden, become a layer between in and out. Placed along the solid wall are all teaching rooms; the classrooms, group rooms, play rooms and so forth. The corridor is more than a corridor, a space that effetively moves you from place A to B - it evolves into playful spaces and can be used for exhibitions, hanging around or playing. This is also the link between the garden and the rooms.   The metallic roof gradually rises, in an almost circling motion, from low to high. This creates a playfulness and allows the water to be a pedagogical element, as well as symbolizing the growth of the children, from small to bigger.   The facade is made of shiny, differently shaded, pink tiles in a herringbone formation. With the facade I strived for a bold appearance, creating identity and making the building stand out in the neighborhood.
184

Skärpta krav på amortering och effekterna på Stockholms bostadsmarknad / Tightened requirement for amortization and the effects on the Stockholm housing market

Ek, Henrik, Fjelkestam, Sofia January 2018 (has links)
Hushållens skulder har under det senaste decenniet ökat fortare än vad hushållens inkomster gjort vilket inneburit en stigande skuldkvot. En alltför hög skuldkvot innebär en stor risk för enskilda hushåll och banker men också för den makroekonomiska utvecklingen och den finansiella stabiliteten. Därför införde Finansinspektionen 1 mars 2018 ett skärpt amorteringskrav som innebär ett ökat krav på amortering vid nya bolån för hushåll med höga skuldkvoter.Syftet med detta arbete är att analysera det skärpta amorteringskravet och hur det kommer att påverka bostadsmarknaden i Stockholm. Detta har genomförts med intervjuer av representanter från olika sektorer på marknaden.De viktigaste frågorna som undersökts var vilka effekter av det skärpta amorteringskravet som kommer att vara tydligast, vilken demografi det kommer påverka och huruvida regleringen är en bra åtgärd. Det visar sig att amorteringskravet sannolikt kommer sänka skuldsättningen i landet, vilket är en önskad effekt från Finansinspektionens sida. Kritiker mot kravet menar att alternativa åtgärder är bättre med motiveringen att det går att nå samma effekt utan de negativa konsekvenser det skärpta amorteringskravet för med sig. De alternativa åtgärderna handlar om mer övergripande förändringar på bostadsmarknaden istället för en enskild reglering på bolånen. Det skärpta amorteringskravet verkar vara det bästa alternativet Finansinspektionen till förfogande för att stabilisera svensk ekonomi, men det finns andra åtgärder som hade varit ett bättre alternativ för att uppnå samma effekt. / In the last few decades there has been a faster increase in household debts than household income, which meant a rising debt ratio. An excessive debt ratio represents a high risk not only for individual households and banks, but also for macroeconomic developments and financial stability. Because of this Sweden implemented a tightened amortization requirement on housing loans for households with high debt ratios. The legislation was created by Finansinspektionen and implemented on March 1, 2018.The purpose of this work is to analyze the tightening of the amortization requirement and how it will affect the housing market in Stockholm. This has been done with interviews of representatives from different sectors on the market.The most important issues examined were which effects will be most prominent from the requirement, which demographics it will affect and whether the regulation is a good measure. It turns out that the amortization requirement is likely to lower debt in the country, which is the desired effect from Finansinspektionen. Critics against the legislation claims that alternative measures are better with the argument that the same effect can be achieved without the negative consequences of the increased amortization requirement. Alternative measures are more general changes in the housing market instead of a single legislation on mortgage loans. The new amortization requirement appears to be Finansinspektionens’ best available option to stabilize the Swedish debts. However, there are other measures that would have been better alternatives for achieving the same effect.
185

Kostar det att undvika skjutningar? : En kvantitativ studie kring skjutningars påverkan på bostadspriser i Stockholm

Nilsson, Martin, Sandberg, Fabian January 2024 (has links)
Att välja var man ska bo är ett stort beslut för människor där många faktorer spelar in. Med den växande kriminella närvaron och skjutvåldet i Sverige som det ofta skrivs om i media är det inte orimligt att tro att även detta spelar in, människor vill vara trygga där de bor. I denna studie undersöker vi genom en tvärsnittsanalys huruvida det föreligger ett samband mellan priset på bostadsrätter i Stockholms län under 2019 och antalet skjutningar i närområdet under 2018. Genom att kontrollera för sannolikheten att det skjuts i ett område kan vi sedan hantera en skjutning som slumpmässig händelse. Inledningsvis tyder resultatet på ett negativt samband men allt eftersom vi inkluderar kontrollvariabler för att göra skjutningarna slumpmässiga minskar effekten och sambandet blir slutligen svagt positivt. Slutsatsen blir att ytterligare studier behövs för att kunna fastställa den verkliga effekten. / Choosing where to live is an important decision for individuals, influenced by numerous factors. With the growing presence of criminal activities and gun violence in Sweden, often highlighted in the media, it is not unreasonable to consider that this factor also plays a role as people seek safety in their residential areas. This study conducts a cross-sectional analysis to investigate the potential correlation between the prices of condominiums in Stockholm County during 2019 and the number of shootings in the nearby area during 2018. By controlling for the probability of shootings in an area, we aim to treat a shooting incident as a random shock. Initially, the results suggest a negative correlation, yet as we include further controls to treat the shootings as random occurrences, the effect diminishes, ultimately resulting in a weakly positive correlation. Consequently, the conclusion drawn is that further research is necessary to conclusively determine the actual impact.
186

“För jag har hela stan tatuerat på min rygg” : En narrativ studie om interaktionen mellan hiphopartisten Petter och storstaden Stockholm / A narrative study regarding the interaction between the hiphop artist Petter and the city of Stockholm

Englund, Anders, Ennouri Bouzaabia, Adem January 2023 (has links)
Denna studie hade till syfte att med en narrativ analysmetod studera interaktionen mellan hiphop-rapparen Petter och Stockholm City. De specifika frågorna som vi ville ha svar på i den här studien var hur Petter beskriver Stockholm som plats och som social struktur, hur hans inställning är till staden, hur detta påverkar individens livsstil och identitet, hur Petter beskriver sin relation till staden och hur detta kan förklaras genom tidigare forskning, vilka konsekvenser som Petter ser Stockholm har för honom och för andra som bor i den staden när det gäller etnicitet och sociospatiala faktorer. Metoden som användes i denna studie var en narrativ analys av 5 raptexter av Petter. Texterna analyserades och indelades i teman i enlighet med det som kallas tematisk analys, som är en form av narrativ analys. Resultaten visar att Petter beskriver Stockholm som en plats han älskar men också kritiserar hårt. Stadens sociala struktur beskrivs ur ett marxistiskt perspektiv. Denna studie visar också att Petter beskriver Stockholm som en plats som har sina fula och vackra sidor. Hans inställning till staden är ett slags hat-kärleksförhållande. Petter identifierar sig mycket med staden och detta sätt att identifiera sig med den lokala storstaden man bor i förklaras i teorin om urbanism, så resultaten backas upp av tidigare forskning. Resultaten visar också att Petter ser Stockholm som en plats som får människor att bete sig på vissa sätt, till exempel att göra människor materialistiska. Resultaten kopplades till teorin om urbanism och diskuterades. En intressant notering är att Petter inte till hundra procent faller i linje med förklaringen av urbanismteorin genom att han inte lägger någon större vikt, om alls, vid etnicitet eller sociospatiala faktorer. Han har mer av ett marxistiskt klassperspektiv, åtminstone i dessa 5 raptextlåtar som analyserades i denna studie. / This study had the purpose of studying, with a narrative analysis method, the interaction between the hiphop-rapper artist Petter and Stockholm City. The specific questions that we wanted answered in this study was how Petter describes Stockholm as a place and as a social structure, how his attitude is towards the city, how this effects the individual`s lifestyle and identity, how Petter describes his relationship with the city and how this can be explained through earlier research, what consequences Petter sees Stockholm has for him and for others who live in that city when it comes to ethnicity and sociospatial factors. The method used in this study was a narrative analysis of 5 rap texts of Petter. The texts were analyzed and divided into themes in accordance with what is called thematic analysis, which is a form of narrative analysis. The results show that Petter describes Stockholm as a place he loves but also heavily criticize. The social structure of the city is described from a Marxist perspective. This study also shows that Petter describes Stockholm as place that has it´s ugly and beautiful sides. His attitude towards the city is a kind of a love-hate relationship. Petter very much identifies with the city and this way of identifying with the local big city you live in is explained in the theory of urbanism, so the results are backed by earlier research. The results also show that Petter sees Stockholm as a place that makes people behave in certain ways, for example making people materialistic. The results were linked to the theory of urbanism and discussed. An interesting note is that Petter don´t onehundred percent fall in line with the explanation provided by the theory of urbanismin that he doesn’t put much emphasis, if at all, on etnicity or sociospatial factors. He has more of a Marxist class perspective, at least in these 5 rap text songs that were analyzed in this study.
187

Urban green spaces for all people : Supplying green spaces in Stockholm municipality from a social sustainability perspective / Urbana grönområden för alla : Tillgodose grönområden i Stockholm kommun från ett socialt hållbarhetsperspektiv

Eriksson, Hanna January 2020 (has links)
As many cities face the challenges of urbanisation, effective provision of urban green spaces (UGS) is needed. There is an identified need to explore the potential to supply green spaces for municipalities and the challenges they face. Therefore, the purpose of this thesis is to look closer at the potential and challenges of supplying UGS from a social sustainability perspective in Stockholm municipality. The focus is to examine how the municipality can achieve their goal of supplying good access to UGS, that meets the diverse needs of people. To do so, the implication of good access for all people was first explored on a theoretical level with a literature review. Secondly, to establish a link from the theory and policy to the practical work, the experiences and knowledge of practitioners and consultants in the Stockholm context was explored with an interview study. Specifically, how planning tools and way of working can support, which was the main focus of the study. The results from the literature review indicates that different social factors may influence the perceived access and usage of UGS. Safety issues was the most noted factor that could have a negative effect for the perceived access to UGS. The interview study indicates that planning tools that are used within Stockholm municipality can enable to achieve the goal of good access for all people by a more intentional planning. However, the way of working in the planning process is critical. It requires a holistic mindset and the social perspectives needs to be integrated throughout the whole planning process. Social factors, such as safety concerns, are considerable for UGS planning, but also challenging to capture and incorporate into the planning process. To be able to reduce the gap between theory and practice, more unified research has to be done, to know more about what factors that influence perception of access, and the diverse preferences and needs that exists for UGS. This is needed to enable for practitioners to have a more solid knowledge ground for their work in providing UGS that can contribute to social sustainability in cities. / När många städer står inför utmaningarna med urbanisering, krävs det effektiv tillhandahållande av grönområden i urbana områden. Det finns ett identifierat behov av att utforska möjligheten för kommuner att tillhandahålla grönytor och de utmaningar de står inför. Därför är syftet med denna avhandling att titta närmare på möjligheterna och utmaningarna med att tillhandahålla urbana grönområden från ett socialt hållbarhetsperspektiv i Stockholm kommun. Fokus är att undersöka hur kommunen kan uppnå sitt mål om god tillgång till urbana grönområden, som möter människors olika behov. För att göra det undersöktes först implikationen av god tillgång för alla människor med en litteraturstudie. Därefter, för att förankra teorin och policyn till det praktiska arbetet, utforskades planerares erfarenheter och kunskaper i Stockholms med hjälp av en intervjustudie. Specifikt, hur olika planeringsverktyg och arbetssätt kan stödja att uppnå målet, vilket var studiens huvudfokus. Resultaten från litteraturstudien indikerar att olika sociala faktorer kan påverka den upplevda tillgången och användningen av urbana grönområden. Säkerhetsfrågor var den mest noterade faktorn som kan ha en negativ effekt på den upplevda tillgången. Intervjustudien indikerar att planeringsverktyg som används inom Stockholm kommun kan göra det möjligt att uppnå målet om god tillgång för alla genom en mer avsiktlig planering. Men sättet att arbeta i planeringsprocessen är avgörande. Det kräver en helhetssyn och de sociala perspektiven måste integreras i hela planeringsprocessen. Sociala faktorer, som säkerhetsproblem, är betydande för grönplanering, men också utmanande att fånga och integrera i planeringsprocessen. För att kunna minska klyftan mellan teori och praktik måste mer enhetlig forskning göras, för att veta mer om vilka faktorer som påverkar uppfattningen av tillgång och de olika preferenser och behov som finns av urbana grönområden. Detta behövs för att planerare ska kunna ha en mer solid kunskapsgrund för sitt arbete med att tillhandahålla urbana grönområden som kan bidra till socialt hållbara städer.
188

Long-term Abnormal Returns Following Share Repurchase Announcements : Do repurchasing firms outperform the market?

Lindgren, Daniel, Sjöberg, Petter January 2018 (has links)
We study the long-term performance of companies listed on the Stockholm Stock Exchange that announced their intention to repurchase shares between the years of 2005 and 2013. We test the hypothesis that the market underreacts to share repurchase announcements and that repurchasing firms consequently outperform the market in the following years. We find that repurchasing firms yield a cumulative abnormal return of 15.76 percent, significant at the 1 percent level, over the four years following the announcement. To address the concern that microcaps may be driving the results, we also investigate the differences in abnormal returns between companies of different sizes. We form three portfolios based on market capitalization and find that the large, medium-sized and small companies yield 14.34 percent, 20.13 percent and 6.61 percent respectively. / Vi studerar den långsiktiga avvikelseavkastningen för företag noterade på Stockholmsbörsen som annonserat aktieåterköp mellan åren 2005 och 2013. Vi testar hypotesen att marknaden underreagerar på dessa annonseringar och att aktieåterköpande företag överpresterar marknaden de nästkommande åren. Vi finner att företag som återköper aktier ger en kumulativ abnormal avkastning på 15,76 %, signifikant på enprocentsnivån, under fyra år efter att företaget annonserat ett aktieåterköpsprogram. För att bemöta kritik mot tidigare anomaliforskning om att microcaps ofta snedvrider resultaten, undersöker vi skillnader i avvikelseavkastning mellan företag i olika storlek. Vi skapar tre portföljer baserat på företagens marknadsvärde och finner att stora, mellanstora och små företag genererar en kumulativ avvikelseavkastning på 14,34 %, 20,13 % samt 6,61 %.
189

Trygghet i Stockholms stadsdelar : En kvantitativ studie om anledningar till skillnader i trygghetskänsla

Karlsson, Anita, Josefsson, Susanne January 2016 (has links)
I denna uppsats undersöks orsaker till variation i trygghetskänslan bland de boende i Stockholms olika stadsdelar. Tidigare forskning visar på att individuella faktorer påverkar hur trygg man känner sig i sitt bostadsområde, där vissa grupper är otryggare än andra grupper. Tidigare forskning pekar även på att tidigare brottsutsatthet, människor som stör ordningen i bostadsområdet såsom ungdomsgäng och missbrukare, fysiska ordningsstörningar såsom klotter och vandalism, mörker eller nedsatt belysning, boendetid i området och hur bra grannkontakt man har samt att områdets rykte påverkar trygghetskänslan. Urbanteoretisk forskning pekar även ut viss bostadsområdesplanering som mer problematisk ur trygghetsaspekt. I uppsatsen undersöker vi genom regressionsanalys hur mycket vissa av ovanstående faktorer påverkar trygghetskänslan i Stockholms stad genom att använda oss att Stockholms stads trygghetsmätning för år 2014. Resultaten visar att tidigare utsatthet för brott, vandalism och klotter, störande människor i bostadsområdet såsom ungdomsgäng och missbrukare, mörker och dålig belysning samt att sämre grannkontakt bidrar till en ökad otrygghetskänsla i Stockholms stadsdelar. Däremot har boendetid och huruvida man bor i lägenhet eller småhus har ingen påverkan på tryggheten. De oberoende variablerna som har påverkan kan i vissa fall förklara otrygghetskänslan i Stockholms bostadsområden mer än vad kontrollvariablerna gör. Vid införande av kontrollvariablerna kön, utländskt ursprung, funktionsnedsättning, ekonomiska svårigheter samt utbildningsnivå kvarstår även de oberoende variablernas påverkan på otrygghetskänslan. Däremot samexisterar de oberoende variablerna vilket leder till att de påverkar varandra och deras b-koefficientvärde sjunker något och ett fåtal oberoende variabler blir icke signifikanta när de sammanställs. Vårt resultat visar på ett relativt lågt R2-värde (11,1 %), vilket pekar på att det är finns ytterligare faktorer att ta hänsyn till vad gäller trygghetskänsla.
190

God bestyrkandesed: Bestyrkanden av hållbarhetsrapporter vid Nasdaq OMX Stockholm

Edling, Josefine, Sundman, Malin January 2016 (has links)
The aim of this paper is partly to determine the proportion of the listed companies that have chosen to report sustainability, assure them, and furthermore to explain whether if there is a correlation between certain factors and the companies chosen to provide a sustainability report and to assure and also the extent of the assurance and furthermore to develop a concept to describe the praxis of assurance.

Page generated in 0.0237 seconds