Sammanfattning – ”Finansinspektionens krav på högre kärnprimärkapital: En studie av de svenska storbankerna” Datum: 2013-05-31 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, EST, Mälardalens Högskola Författare: Frida Hoffmann & Kajsa Ljungqvist Jansson Titel: Finansinspektionens krav på högre kärnprimärkapital: En studie av de svenska storbankerna Handledare: Staffan Boström Nyckelord: Kärnprimärkapital, de svenska storbankerna, Finansinspektionen Frågeställning: Vilka strategier har de svenska storbankerna använt sig av för att uppnå kravet på högre kärnprimärkapital samt fördela kostnaderna som medföljer? Vilka konsekvenser har det hittills fått för bankerna då de redan börjat anpassa sig till kravet? Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka strategier som legat till grund för att de fyra svenska storbankerna skall klara av det högre kravet på kärnprimärkapital som Finansinspektionen ställer. Undersökningen ämnar även utvärdera vilka konsekvenser förändringarna har fått hittills för bankerna och vem som har belastats med kostnaden för det ökade kärnprimärkapitalet. Metod: Metoden som använts var av kvalitativ karaktär där sekundärdata som samlats in varit från böcker, rapporter och artiklar. Primärdata har samlats in från personliga intervjuer och analyserades sedan med hjälp av sekundära datan. Slutsats: De svenska storbankerna har implementerat tydliga strategier för att uppfylla Finansinspektionens krav. Det visade sig att de banker som använt sig av att se över sin prissättning också var de banker som ligger i topp vad gäller kärnprimärkapitalrelationen. Konsekvensen av det nya kravet har blivit ett större fokus på att ha rätt kunder samt kostnadsfokus för att på så vis täcka upp för de kostnader som kravet medför. / Abstract – “The higher demand on Core tier 1 capital from Finansinspektionen:                 study of the major Swedish banks”  Date: 2013-05-31 Level: Bachelor thesis in business administration, 15 ECTS Institution: School of Business, Society and Engineering Authors: Frida Hoffmann & Kajsa Ljungqvist Jansson Title: The higher demand on Core tier 1 capital from Finansinspektionen: study of the major Swedish banks Tuthor: Staffan Boström Keywords: Core tier 1 capital, the four major Swedish banks, Finansinspektionen Research Question: What strategies have the four major Swedish banks used to fulfill the recommendations from Finansinspektionen regarding higher level of Core tier 1 capital and how have they allocated the costs included? What consequences have the banks experienced so far as they have started to adjust to the new requirements? Purpose: The purpose of this study is to describe what strategies have formed the basis of the four major Swedish banks to manage with the increasing demands on the Core tier 1 capital from Finansinspektionen. The study also intends to evaluate what consequences the changes have had so far and who have been charged with the costs that the demand brings. Method: The method used was of a qualitative nature where the secondary data collected was from books and reports. The primary data collected was from personal interviews and was then later analyzed using the secondary data collected. Conclusion: All of the major Swedish banks now meet the requirements that Finansinspektionen imposes on its Core tier 1 capital. The numbers that differ between banks depends on what strategy has been used. It was found during the study that the banks that revised their pricing was also the banks that are at the top in terms of Core tier 1 capital ratio. The consequence of the new requirement appears to have been a greater focus on having the right customers and the right cost to manage the costs that the new requirement brings.

Bakgrund: Digitaliseringen har transformerat bankmarknaden. Denna förändring har öppnat upp möjligheter för nya aktörer att konkurrera på marknaden. Detta har även lett till att fler kunder väljer att genomföra bankbyten eller komplettera med ytterligare bank/banker. Sparande har även ökat markant bland Sveriges privatpersoner de senaste 20 åren, vilket gör att det är en stor och viktig marknad för bankerna att fokusera på. Storbankerna har däremot förlorat marknadsandelar inom sparande till fördel för internetbankerna. Utvecklingen av bankmarknaden kan därför innebära att storbankernas dominans kan vara förbi. Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka hur storbanker kan bli mer konkurrenskraftiga inom placeringar gentemot internetbanker. Detta då digitaliseringen har förändrat sparmarknaden syftar uppsatsen även till att se hur privatpersoners sparbeteende har förändrats. Metod: För studien har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer samt dokumentstudie. Studien har utgått ifrån en deduktiv ansats, då intervjuerna har analyserat utifrån teorierna i referensramen. Detta för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Slutsats: Storbanker kan bli mer konkurrenskraftiga genom att förbättra sina digitala lösningar, arbeta mer proaktivt samt applicera mer agila affärssystem. Studiens resultat visar även på att digitaliseringen har haft en stor inverkan på privatpersoners sätt att placera. Fler personer har genom digitaliseringen fått möjlighet till att kunna investera och intresset har vuxit markant. Fler personer idag är även mer riskbenägna än tidigare på grund av den goda börsutvecklingen de senaste 10 åren. Nyckelord: Digitalisering, Storbank, Internetbank, Konkurrenskraft, Kundnöjdhet, Placering / Title: Is the time of the major banks over? - The threat of digitalization for the major banks. Background: Digitization has transformed the banking market. This change has created opportunities for new players to compete in the market. This has also led to more customers choosing to carry out bank changes or supplement with additional bank / banks. Savings have also increased significantly among private individuals in Sweden over the past 20 years, which means that it is a large and important market for banks to focus on. The major banks, on the other hand, have lost market shares in savings in favor of the internet banks. The development of the banking market may therefore mean that the dominance of the major banks may be over. Purpose: The thesis aims to investigate how large banks can become more competitive in investments against internet banks. As digitalization has changed the savings market, the thesis also aims to see how private individuals' savings behavior has changed. Method: For the study, a qualitative method has been used in the form of semi- structured interviews and document study. The study has been based on a deductive approach, as the interviews have been analyzed based on the theories in the frame of reference. This is to answer the study's purpose and questions. Conclusion: Major banks can become more competitive by improving their digital solutions, working more proactively and applying more agile business systems. The results of the study also show that digitalization has had a major impact on the way individuals invest. Through digitalization, more people have got the opportunity to invest and the interest in investments has grown significantly. More people today are also more risk-averse than before due to the good stock market development over the past 10 years. Keywords: Digitization, Major Banks, Internet Banking, Competitiveness, Customer Satisfaction, Investment

Private Banking är en banktjänst för förmögna individer och företag som syftar till att hjälpa dem med förvaltning av deras kapital men även andra tjänster såsom hjälp med deklarationer. Storbanker idag kämpar med att återfå kunders förtroende efter finanskrisen 2008 och fokusen på riskhantering har blivit viktigare. Kunder har blivit mer känsliga för risker och därmed försöker banker dra fördel av detta genom att skapa värde i riskhanteringsprocessen. I detta värdeskapande eftersträvar man en bra relation till kunden som därmed kan generera i ökade marknadsandelar.  Vår problemformulering i uppsatsen blir då följande: ”På vilket sätt kan den svenska storbanken Nordea öka sina marknadsandelar inom Private Banking med hjälp av riskhantering?” Syftet med vår uppsats blir därmed att få en djupare inblick i hur Nordeas Private Bankingtjänst arbetar med riskhantering och hur det påverkar deras marknadsandelar. För att kunna få denna förståelse har vi genomfört en kvalitativ studie i form av en fallstudie på Senior Private Banking Managern på Nordea. Valet av Nordea grundar sig på att de vann pris för bästa aktör i Norden samt att de är den största finanskoncernen i Norden. I uppsatsen har vi använt oss av en abduktiv ansats för att kunna få fram förståelse mellan vår teori och empiri. Slutsatsen i denna uppsats är att det är kommunikation av risker som är den viktigaste biten i riskhanteringen för att kunna öka marknadsandelar samt att kunna göra en korrekt risk- samt kundprofilering. Om detta görs på rätt sätt kan Nordea som storbank och koncern skapa förtroende samt värde för kunden som resulterar i kundnöjdhet. Agentteorin som bland annat regleras av fast lön resulterar dessutom i att rådgivaren tänker på kundens behov i första hand och gör att riskhanteringen fungerar. Vårt bidrag med denna studie är att vi har visat att Nordeas arbetssätt med riskhantering är värdeskapande för kunden och är en bidragande faktor till att deras ökande marknadsandelar. / Private Banking is a banking service for wealthy individuals and companies that aims to provide help with the management of their capital but also other services such as help with declarations. Today large banks are fighting to regain their customers’ trust after the financial crisis of 2008 and the focus on risk management has become increasingly important. Customers have become more sensitive to risks and consequently banks are trying to adapt to this and create value in the risk management process. In this value creation the aim is to have a good relationship to the customer, which in turn can generate into increasing market share. Our problem formulation therefore becomes the following in the thesis: ”In what way could the Swedish large bank Nordea increase their market share within Private Banking through risk management?”  The purpose with our thesis is to get a deeper insight in how Nordea is working with risk management and how it affects their market shares. To get this understanding we have done a qualitative study in terms of a case study on the Senior Private Banking Manager in Nordea. The choice of Nordea is based on the fact that they won prize for best provider of Private Banking services in the Nordic together with being the largest financial group in the Nordic. In the thesis we have used an abductive approach to get the understanding between our theory and empirics. The conclusion of this thesis is that communication of risks is one of the most important parts in the risk management to be able to increase market shares together with being able to do a correct risk and customer profiling. If this is done in the right way, Nordea as a large bank and financial group, could create trust and value for the customer that can result in customer satisfaction. The agency theory that among other things is regulated by fixed salary results in that the advisor thinks about the customer needs in first place and therefore results in an effective risk management work. Our contribution with this thesis is that we have shown that the way Nordea is working with the risk management is value creating for the customer and is contributing to an increase in their market shares.

Bakgrund: I Sverige sker stora förändringar i finanssektorn till följd av regleringar, internationalisering och teknisk utveckling. I takt med digitaliseringen etablerar sig nya digitala aktörer på bankmarknaden, fintechbolag och nischbanker. De nya aktörerna introducerar finansiell rådgivning som baseras på algoritmer, så kallad robotrådgivning. De nya alternativen till traditionell rådgivning innebär en högre konkurrens för etablerade banker, som länge haft en stark position. Förändring av finansiell rådgivning och konkurrens från nya innovativa aktörer innebär en komplex utmaning och det är således relevant att undersöka hur olika aktörer ställer sig till förändring av finansiell rådgivning. Syfte: Syftet med studien är att analysera hur olika finansiella aktörer utformar finansiell rådgivning i ljuset av digitalisering och automatisering. Metod: Studien är utformad med en kvalitativ flerfallstudiedesign. Det empiriska materialet har samlats in från respondenter i två olika urvalsgrupper, storbanker och nischaktörer i Sverige. Sammanlagt har sex semistrukturerade intervjuer genomförts. Slutsats: Resultatet visar att de olika aktörerna, storbanker och nischaktörer, har skillnader och likheter i deras erbjudanden av finansiell rådgivning. De traditionella aktörerna, storbankerna samt Söderberg & Partners, erbjuder personlig fysisk rådgivning och framhäver rådgivarnas kompetens som en konkurrensfördel. De digitala nischaktörerna erbjuder alternativ till traditionell finansiell rådgivning endast via digitala och automatiserade verktyg och framhäver användarvänlighet och transparens som deras konkurrensfördelar. Ålder och storlek är inte avgörande faktorer om en finansiell aktör väljer att erbjuda digital eller automatiserad rådgivning, snarare dess inställning till digitaliseringens framfart och vad de anser att finansiell rådgivning bör innehålla. Avslutningsvis hämmas utveckling av finansiell rådgivning av nuvarande regelverk medan kommande regelverk kommer att underlätta för digitala och innovativa nischaktörer. Således kommer konkurrensen att öka och storbankerna behöver därmed omformulera strategier och erbjudanden för att försvara sin marknadsposition. / Background: As a result of regulations, internationalization and technical development major changes in the financial sector have occurred which have impacted financial institutions. New digital players, fintechs and niche banks, have introduced alternatives to traditional financial advisory. The new digital and self-directed financial advice which is based on algorithms is called robotic-advice. This poses challenges to older and established banks, which have had a strong market position in the past. The changes in society and competition from new innovative players creates a complex challenge which is likely to be of great importance for financial institutions in the future. Therefore, it is of interest to investigate how different companies in the financial sector are responding to the change of financial advisory. Aim: The aim of the study is to analyze how different financial institutions design financial advisory in the light of digitalization and automatization. Methodology: The study is designed in accordance with a qualitative research strategy. Empirical data have been collected from respondents divided into two different groups, major banks and niche players in Sweden. The study consists of six semi- structured interviews. Conclusion: The findings in the study indicate differences and similarities in the major banks and niche players offers of financial advisory. The traditional financial companies, such as the major banks and Söderberg & Partners, offer personal financial advisory and emphasizes the expertise of advisors as a competitive advantage. Digital niche-players offers alternatives to traditional financial advisory that are digital and self-directed and their competitive advantage is their simplicity and transparency. The financial advisory is not affected by the players age and size, but rather the companies’ attitudes towards the development of digitalization and what they consider financial advisory should include. Furthermore, the development of financial advisory is affected by current regulations, however, new regulations will facilitate for digital and innovative niche players. Therefore, the competition will increase and it is essential for the established banks to review their strategies and offers of financial advisory to maintain their market position.

This quantitative case study is made on a bank in Sweden that has been forced to work from home due to the restrictions followed by the corona pandemic. The research was accomplished on Mars and April 2021 and proceeds from three changing aspects in the organization on working from home which are: coordination, communication, and relations. Two central theories for the study are the contingency theory based on Mintzberg ́s (1983)coordinating mechanisms and structure and Poser ́s study Distance Leadership in International Corporations (2017). The method was done through structured interviews and there were in total 45 respondents participating which contained both leaders and followers. The results showed that there had been a change in all three aspects, the coordination had been more decentralized, the communication was not as frequent as when the employee worked in a common office which had shown effects in both the efficiency, where the followers believed that it had become more efficient, but the leaders thought that it had become less efficient. Misunderstandings in communication had increased according to both followers and leaders. Relations between coworkers showed negative effects on working from home, whilst their relation to their leaders did not change. The leaders did not interpret much change to their employees. / Denna kvantitativa fallstudie är utförd på en svensk storbank som har behövt arbeta hemifrån på grund av restriktioner som varit till följd av coronapademin. Studien omfattar perioden mars och april år 2021 och utgår ifrån tre aspekter i organisationen vid arbete på distans vilka är: samordning, kommunikation och relationer. Metoden för studien var strukturerade intervjuer med totalt 45 respondenter, som både var ledare och medarbetare. Resultaten visade att alla tre aspekter, samordningen hade blivit mer decentraliserad, kommunikationen var inte lika frekvent som so när respondenterna arbetade på ett gemensamt kontor, detta visade effekter i både kommunikationseffektivitet där medarbetare menade att det har blivit mer effektivt men ledarna ansåg att det blivit mindre effektivt. Missförstånd i kommunikationen hade ökat enligt både medarbetare och ledare.  Relationer medarbetare emellan visade ha negativ effekt av distansarbete, medan deras relation till sina chefer inte hade förändrats. Cheferna upplevde inte någon större förändring av relationen till sina anställda.