Bakgrund och Problematisering: I dagens samhälle har hållbarhetsfrågor fått ett allt större fokus och många företag upprättar hållbarhetsredovisningar för att beskriva hur de jobbar med hållbarhet. Företags hållbarhetsarbete har även blivit mer harmoniserat runt om i världen vilket eventuellt innebär att det har vuxit fram hållbarhetslogiker inom vissa branscher. Samtidigt har bankernas hållbarhetsarbete fått en större uppmärksamhet i medier där bland annat negativa händelser såsom Panamaskandalen och Finanskrisen 2007-2008 har belysts, vilket har lett till att folk tappat förtroendet för banker. Syfte: På grund av den ökade uppmärksamheten och förändringar i hållbarhetsarbetet är syftet att analysera om det går att se en viss hållbarhetslogik inom de fyra svenska storbankerna, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, samt hur den i så fall har utvecklats över tid. Metod: För att se om det finns en hållbarhetslogik inom de fyra bankerna är uppsatsen uppbyggd på en kvalitativ innehållsanalys av bankernas hållbarhetsredovisningar och av deras årsredovisningar i de fall då separata hållbarhetsredovisningar inte finns. Kodning av redovisningar har skett i dataprogrammet Nvivo för kvalitativa innehållsanalyser. Redovisningarna har kodats utifrån fyra kategorier: anställda, etik, miljö och samhälle. Resultat: Det finns en hållbarhetslogik inom bankerna som delvis kan förklaras av att de ingår i samma organisationsfält då de alla verkar på samma marknad, erbjuder liknande produkter och tjänster, har liknande intressenter och följer samma lagar. I hållbarhetsredovisningarna syns det framförallt en tydlig utveckling gällande hur bankerna har tagit större ansvar med åren när det gäller miljö och etik. Denna utveckling kan kopplas till hur de anpassat sig till förändrade normer, lagar och värderingar i samhället. Till en viss del har även påtvingad isomorfism bidragit till att en hållbarhetslogik vuxit fram eftersom bankerna har varit tvungna att anpassa sig efter skärpta regelkrav såsom högre kapitalbuffertar och finansiering av terrorism. / Background and Problematization: In today’s society the knowledge about sustainability has increased, therefore many companies have decided to publish a sustainability report where they explain how they conduct their operation in a sustainable manner. Companies sustainability efforts have also become more harmonized around the world which might indicate that a certain sustainability logic has developed. Media have recently especially paid attention to issues of banks and have enlightened negative occurrences such as the tax evasion in Panama and the financial crisis of 2007-2008 that have led to people losing their confidence in banks. Purpose: Due to the increased attention and changes in sustainability work, the purpose of this study is to analyse if there exists a sustainability logic within the four major banks in Sweden, Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank and how the logic has developed over time. Methodology: In order to see if there exists a sustainability logic within the four banks we decided to conduct a qualitative content analysis of the banks’ sustainability reports. The reports have been coded in a software program called Nvivo. The reports have been coded based on four categories: employees, ethics, environment and society. Result: There exists a sustainability logic within the banks which partially can be explained by the fact that they are a part of the same business field. They all operate in the same market, offer similar products and services, have similar stakeholders and follow the same laws and regulations. In the sustainability reports we can see a clear development regarding the level of responsibility banks have taken when it comes to their impact on environmental and ethical questions within their investments and customers. This development can be explained by how they have adapted to changed norms, laws and values in the community. We can also see how a coercive isomorphism has contributed to a harmonization of their sustainability work through changed laws regarding both capital demands and financing of terrorism.

Bakgrund: Digitaliseringen har transformerat bankmarknaden. Denna förändring har öppnat upp möjligheter för nya aktörer att konkurrera på marknaden. Detta har även lett till att fler kunder väljer att genomföra bankbyten eller komplettera med ytterligare bank/banker. Sparande har även ökat markant bland Sveriges privatpersoner de senaste 20 åren, vilket gör att det är en stor och viktig marknad för bankerna att fokusera på. Storbankerna har däremot förlorat marknadsandelar inom sparande till fördel för internetbankerna. Utvecklingen av bankmarknaden kan därför innebära att storbankernas dominans kan vara förbi. Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka hur storbanker kan bli mer konkurrenskraftiga inom placeringar gentemot internetbanker. Detta då digitaliseringen har förändrat sparmarknaden syftar uppsatsen även till att se hur privatpersoners sparbeteende har förändrats. Metod: För studien har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer samt dokumentstudie. Studien har utgått ifrån en deduktiv ansats, då intervjuerna har analyserat utifrån teorierna i referensramen. Detta för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Slutsats: Storbanker kan bli mer konkurrenskraftiga genom att förbättra sina digitala lösningar, arbeta mer proaktivt samt applicera mer agila affärssystem. Studiens resultat visar även på att digitaliseringen har haft en stor inverkan på privatpersoners sätt att placera. Fler personer har genom digitaliseringen fått möjlighet till att kunna investera och intresset har vuxit markant. Fler personer idag är även mer riskbenägna än tidigare på grund av den goda börsutvecklingen de senaste 10 åren. Nyckelord: Digitalisering, Storbank, Internetbank, Konkurrenskraft, Kundnöjdhet, Placering / Title: Is the time of the major banks over? - The threat of digitalization for the major banks. Background: Digitization has transformed the banking market. This change has created opportunities for new players to compete in the market. This has also led to more customers choosing to carry out bank changes or supplement with additional bank / banks. Savings have also increased significantly among private individuals in Sweden over the past 20 years, which means that it is a large and important market for banks to focus on. The major banks, on the other hand, have lost market shares in savings in favor of the internet banks. The development of the banking market may therefore mean that the dominance of the major banks may be over. Purpose: The thesis aims to investigate how large banks can become more competitive in investments against internet banks. As digitalization has changed the savings market, the thesis also aims to see how private individuals' savings behavior has changed. Method: For the study, a qualitative method has been used in the form of semi- structured interviews and document study. The study has been based on a deductive approach, as the interviews have been analyzed based on the theories in the frame of reference. This is to answer the study's purpose and questions. Conclusion: Major banks can become more competitive by improving their digital solutions, working more proactively and applying more agile business systems. The results of the study also show that digitalization has had a major impact on the way individuals invest. Through digitalization, more people have got the opportunity to invest and the interest in investments has grown significantly. More people today are also more risk-averse than before due to the good stock market development over the past 10 years. Keywords: Digitization, Major Banks, Internet Banking, Competitiveness, Customer Satisfaction, Investment

Studiens syfte avser att öka kunskapen kring tjänsteinnovation hos svenska FinTechbolag och storbanker samt att ta reda på hur de olika typerna av bolag arbetar med att styra denna typ av innovation. Vidare är syftet att identifiera samt förklara likheter och skillnader som existerar kring arbete och styrning av tjänsteinnovation hos FinTech-bolag och storbanker i Sverige. Detta görs för att ge en ökad förståelse till varför det finns olika syn i hur effektiva grupperingarna är gällande innovationsarbete. Således ska uppsatsen bidra med en tydligare förklaring kring varför FinTech-bolag anses mer innovativa än storbanker i Sverige. / The purpose of the study is to increase knowledge about service innovation at FinTech companies and major banks in Sweden and to find out how the different types of companies work and govern this type of innovation. Furthermore, the purpose is to identify and explain similarities and differences that exists in work and governance of service innovation at FinTech companies and major banks in Sweden. This is carried out to create a better understanding to why there is a different view of the groups efficiency in regards of innovational work. Thus, the thesis will contribute with further explanations to why FinTech companies are regarded as more innovative than major banks in Sweden.

Kreditbedömning är ett viktigt verktyg för de svenska storbankerna i rollen som kapitalförmedlare för företag. Den kan baseras på de 5 C’na och genomföras på flera olika beslutsinstanser. Det finns ett praktiskt och ett teoretiskt problem i hur bankerna skall organisera kreditbedömningen då tidigare forskning är oense om prioriteringen i kreditbedömningen på olika beslutsinstanser och vad som förklarar det. Studiens huvudsyfte är då vad beslutsinstanserna i de svenska storbankerna prioriterar i kreditbedömning av företag, inom ramen för de 5 C’na, och vilka faktorer som förklarar det. Med en kvalitativ metod har vi intervjuat chefer och företagsansvariga som representerar högsta och lägsta beslutsinstans på lokal nivå medan sekundärdata i form av bankernas riskrapporter har representerat central nivå och högsta beslutsinstans. Resultatet är att central nivå och cheferna prioriterar kapaciteten och de företagsansvariga karaktären. Faktorer som förklarar det är lagar och kreditpolicy som central nivå respektive cheferna uppger som mer styrande kring att prioritera kapaciteten. Vidare består ratingen av såväl finansiella nyckeltal som subjektiva bedömningar. Annan faktor är storleken på företaget där företagsansvariga hanterar mindre företag vilka lämpligast bedöms med utgångspunkt i karaktären. / Credit assessment is an important tool for the Swedish major banks in the role as capital intermediaries for companies. It can be based on the 5 C’s and used on several different decision levels. There is a practical and a theoretical problem in how the banks should organize the credit assessment since earlier research disagree regarding the prioritising in the credit assessment on different decision levels and what explains it. The main purpose of the study is then what the decision levels in the Swedish major banks prioritize in the credit assessment of companies, within the frame of the 5 C’s and which factors that explains that. With a qualitative method we have conducted interviews with managers and business advisors who represent the highest and the lowest decision levels on the local level, whilst secondary data in terms of the banks risk management reports have represented central level and the highest decision level. The result is that central level and the managers prioritize the capacity and the business advisors prioritize the character. Explaining factors is laws and credit policies which central level and managers sees as more controlling regarding prioritizing the capacity. Further on the rating consists of both financial ratios as well as subjective judgements. Another factor is the size on the company where business advisors handle smaller companies, which are easiest judged with base in the character.

Bakgrund och problematisering: Kraven på CSR har ökat i både Sverige och i omvärlden. En bransch som under 2000-talet har ökat sitt engagemang i CSR-frågor är banksektorn. Banker har en stor ekonomisk betydelse för samhället, men även en stor betydelse för hållbarhet och social utveckling. Banker är aktiva i socialt ansvarstagande företag och är benägna att redovisa information om sina CSR-aktiviteter. Trots detta har banker inte haft en stor uppmärksamhet inom CSR-forskningen jämfört med andra sektorer. Likaså har få studier inom CSR varit longitudinella. Syfte: Syftet med detta arbete är att beskriva och analysera hur de fyra största svenska bankerna, Handelsbanken, SEB, Nordea och Swedbank har presenterat sina CSR-aktiviteter under perioden 2000–2010. Frågeställning: Hur har CSR-aktiviteterna utformats inom de fyra största bankerna i Sverige mellan åren 2000–2010? Metod: För denna undersökning har en kvalitativ innehållsanalys av storbankernas års- och hållbarhetsredovisningar mellan åren 2000–2010 genomförts. I innehållsanalysen tillämpades en framväxande kodning där kategorier utformades efter en granskning av det empiriska materialet. Innehållet delades in i fyra teman; intressenter, miljö, etik och filantropi. Resultat och slutsats: Resultaten i denna undersökning visar att bankerna har utformat CSR-aktiviteter inom liknande områden vilka är intressenter, miljö, etik och filantropi. Alla bankerna hade utökat sina ansvarsåtaganden och haft ett aktivt deltagande i CSR-frågor genom åren 2000–2010. Skillnaderna i deras CSR-arbete ligger mest på när bankerna har utvecklat sina aktiviteter, men CSR-arbetet inom storbankerna har i slutändan tenderat att likna varandra. / Background and problematization: The demands of CSR have increased in both Sweden and the rest of the world. A sector which has during the 2000s increased its commitment to CSR issues is the banking industry. Banks have a great economic importance for society, but also a great importance for sustainability and social development. Banks are active in socially responsible companies and are inclined to report information about their CSR activities. Despite this, banks have not had a great attention in the field of CSR research compared to other sectors. Few studies within CSR have also been longitudinal. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze how the four largest Swedish banks Handelsbanken, SEB, Nordea and Swedbank have presented their CSR activities during 2000-2010. Research question: How have the CSR activities been formed within the four largest banks in Sweden between the years 2000-2010? Method: For this study has a qualitative content analysis of the four largest banks annual reports and sustainability reports during 2000-2010 been conducted. In the content analysis, emerging coding has been used where categories were developed after an examination of the empirical material. The content was divided into four themes: stakeholders, environment, ethics and philanthropy. Result and conclusion: The result in this study shows that the banks have presented CSR activities in similar areas which are stakeholders, environment, ethics and philanthropy. All the banks had extended their responsibilities and had an active participation in CSR issues during 2000-2010. The differences between their CSR activities are mostly when they developed them, but in the end the banks have tended to be similar in their CSR.

Bakgrund: I Sverige finns det ett stort intresse för privat fondsparande. De svenska storbankerna erbjuder ett flertal fonder och utgör den huvudsakliga andelen av den svenska fondmarknaden. Fondförvaltares mål med en aktiv fond är att generera en högre avkastning jämfört med dess jämförelseindex, men tidigare forskning har visat att de svenska storbankernas aktiva fonder sällan presterar bättre än jämförelseindex. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka varför privatpersoner behåller fondinnehav i de svenska storbankernas aktiva fonder trots att tidigare studier visar att dessa fonder ofta har högre avgifter, men inte bättre avkastning jämfört med exempelvis indexfonder. Metod: Hypotesprövning har tillämpats med en kvantitativ ansats deriverad utifrån befintlig teori. Empiriska primärdata har samlats in med en fysisk enkätundersökning som 174 studenter vid Linköpings universitet har besvarat. I denna studie har ett icke-sannolikhetsurval med ett bekvämlighetsurval tillämpats. Bivariat och multivariat analys av studiens empiriska data har genomförts med logistisk regressionsanalys. Resultat: Nollhypotesen förkastas för den oberoende variabeln byteskostnader (p <0,1). För de oberoende variablerna finansiell kunskap och familjär-bias förkastas nollhypotesen tills vidare (p <0,1). Resultatet av beta-koefficientens riktning är negativ för byteskostnader avseende avgifter och andra finansiella kostnader, men positiv för relationskostnader, finansiell subjektiv och objektiv kunskap samt familjär-bias. Slutsats: De oberoende variabler som kan förklara varför privatpersoner i studiens urval behåller fondinnehav i de svenska storbankernas aktiva fonder är byteskostnader, finansiell kunskap och familjär-bias. Studiens resultat genererar ett kunskapsbidrag som kan öka kundrörligheten på fondmarknaden. / Background: In Sweden, there is a great interest in private fund savings. The major banks in Sweden offer several funds and constitute the majority of the Swedish fund market. Fund managers' goal with an active fund is to generate a higher return compared to its benchmark index, but previous research has shown that active funds rarely outperform the benchmark index. Purpose: The purpose of this study is to investigate why individuals retain fund holdings in the Swedish major banks’ active funds, although previous studies show that these funds often have higher fees, but not better returns than for example index funds. Methodology: Hypothesis testing has been applied with a quantitative approach derived from existing theory. Empirical primary data has been collected with a physical survey answered by 174 students at Linköping University. In this study, a non-probability sample with a convenience sample has been used. Bivariate and multivariate analysis of the study's empirical data was conducted with logistic regression analysis. Results: The null hypothesis is rejected for the independent variable switching costs (p <0.1). For the independent variables financial knowledge and familiarity bias, the null hypothesis is rejected for the time being (p <0.1). The result of the beta coefficient's direction is negative for switching costs regarding fees and other financial costs, but positive for relationship costs, financial subjective and objective knowledge, and familiarity bias. Conclusions: The independent variables, which might explain why private individuals in this study's sample retain fund holdings in the Swedish major banks' active funds, are switching costs, financial knowledge, and familiarity bias. The results of this study generate a knowledge contribution which might increase customer mobility in the fund market.