Titel: Balanserade styrkort i små och medelstora företag - Styrkor, svagheter, fallgropar och framgångsfaktorer Forskningsfrågor:  - Hur kan balanserade styrkort tillämpas i små och medelstora företagi Sverige? - Vilka är det balanserade styrkortets främsta styrkor och svagheter i små och medelstora företag? - Vilka faktorer kan vara avgörande för det balanserade styrkortets framgång i små och medelstora företag? Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och förstå hur balanserade styrkort framgångsrikt kan tillämpas i små och medelstora företag i Sverige. Metod: Studien har genomförts med en abduktiv forskningsansats. Vidare har en kvalitativ och interpretativ studie genomförts genom djupgående intervjuer med konsulter, användare och forskare.  Slutsats: Resultatet av studien visar att det balanserade styrkortet är lämpligt för alla organisationer men att tolkning och tillämpning skiljer sig stort. Det balanserade styrkortet kan med fördel anpassas efter det enskilda företaget. Konceptets styrkor är att det stimulerar diskussion, enar ledningsgruppen och konkretiserar mål vilket kan skapa en större förståelse för verksamheten. Konceptets svagheter är att det kan upplevas som komplext och att det är tidskrävande. Avgörande för styrkortets framgång är att det finns en tydlig strategikoppling och att strategin följs upp och omprövas regelbundet. Förståelse, stöd och acceptans från både ledning och övriga anställda samt att inte inkludera för många nyckeltal är också viktiga framgångsfaktorer. / Title: Balanced scorecards in small and medium-sized enterprises – Strengths, weaknesses, pitfalls and success factors Research questions: - How can balanced scorecards be implemented in small and medium-sized enterprises? - What are the strenghts and weaknesses associated with the balanced scorecard in small and medium-sized enterprises? - Which factors could be critical for the success of the balanced scorecard in small and medium-sized enterprises? Purpose: The purpose of this study is to describe and understand how balanced scorecards can be successfully implemented in small and medium-sized businesses in Sweden. Method: The study has been performed using an abductive approach. Furthermore, a qualitative and interpretative study has been performed by in-depth interviews with consultants, users and a researcher. Conclusion: The results of the study shows that the balanced scorecard is suitable for all types of organisations but also that the interpretation and implementation can vary alot. The balanced scorecard can and should be adapted to the individual company. The strenghts of the concept includes that it can stimulate conversation, unite the management team and concretize the goals which in turn can create a better understanding of the business. The weaknesses of the concept is that it can be seen as complex and time consuming. A clear connection to the strategy and follow-up and reassesment of the strategy on a regular basis are important factors for the success of the balanced scorecard. Understandning, support and acceptance from both the management and other employees as well as a limited set of measures are also important for the success of the balanced scorecard in small and medium-sized enterprises.

Strategic improvement programs, which aim for corporate-wide lean transformation, are resource-demanding and challenging to deploy. Industrial manufacturers often develop company-specific production system (XPS) programs to coordinate the lean transformation simultaneously in multiple production sites. However, transferring lean-related knowledge in a multi-site context is complex as it is associated with tacit knowledge embedded in people.  This thesis aims to contribute with knowledge of how multinational corporations (MNCs) can develop their deployment strategies to add more value in the business by investigating i) what constitutes deployment of an XPS program and ii) how an XPS program promotes the transfer of lean-related knowledge. The qualitative research conducted was based on three empirical case studies, which all applied an intra-firm perspective within an MNC.  Regarding the deployment challenges, it was found to be poorly described in the literature. This thesis explores and describes the deployment of XPS programs based on empirical findings and scholarly literature. Applying program management theory and a knowledge transfer perspective contributed to holistically understanding XPS programs' deployment. It was observed that four deployment variables are the most important. These deployment variables constitute the content of an XPS (conceptual models and a toolbox of improvement tools) and implementation support (implementation structure and control practices). XPS programs are often assumed to facilitate the transfer of lean-related knowledge. This thesis expands the discourse to show how an XPS program may promote and hinder knowledge transfer in three different perspectives; when implementing larger improvement projects, rolling out global lean method standards, and incorporating new lean methods bottom-up. This research contributes to theory by describing the deployment of an XPS program in depth. A deployment model was developed that stipulates the deployment variables and their interconnection. Some of the findings may have practical applications for industrial practitioners when developing and evaluating the deployment strategies within their XPS program. / Strategiska förbättringsprogram som strävar efter en bred lean transformation inom företaget är resurskrävande och utmanande att rulla ut. Industriella tillverkare utvecklar ofta program för företagsspecifika produktionssystem (XPS) för att koordinera lean transformationen på flertal produktionsanläggningar parallellt. Lean kunskap förknippas med tyst kunskap, inneboende i människor, vilken är mer komplex att överföra i en kontext med multipla produktionsanläggning sprida över världen. Denna avhandling har som mål att bidra med kunskap om hur multinationella företag (MNC) kan utveckla sina utrullningsstrategier så att de tillför mer värde till verksamheten genom att undersöka i) vad utgör utrullning av ett XPS-program och ii) hur ett XPS-program främjar överföring av leanrelaterad kunskap. Den kvalitativa forskningen som genomfördes baserades på tre empiriska fallstudier, som alla tillämpade ett internt perspektiv inom det multinationella företaget (MNC) som studerades. Utmaningarna med utrullningar visade sig det vara dåligt beskrivet i litteraturen. Av den anledningen har denna avhandling utforskat och beskrivit utrullning av XPS-program baserat på empiriska fallstudierna och vetenskaplig litteratur. I arbetet har programledningsteori och ett kunskapsöverföringsperspektiv tillämpats, vilket bidrog till en holistisk förståelse av XPS-programs utrullning. Studien identifierade fyra viktiga variabler för utrullning som utgör både innehållet i en XPS (konceptuella modeller och en verktygslåda med förbättringsverktyg) och ett implementeringsstöd (implementeringsstruktur och kontroll-handlingar). I tidigare publikationer antas ofta att XPS-program underlättar överföringen av lean-relaterad kunskap. Denna avhandling utökar det resonemanget genom att visa hur ett XPS-program kan dels främja, men även hindra kunskapsöverföring utifrån tre olika perspektiv; när man implementerar större förbättringsprojekt, rullar ut globala standarder för lean-metoder och vid inkorporering av nya lean-metoder där produktionsanläggningen är källan till kunskapen. Denna forskning bidrar till teorin genom att på djupet beskriva utrullningen av ett XPS-program. En utrullningsmodell utvecklades för att beskriva utrullningsvariablerna och deras sammankoppling. Vissa av resultaten kan även ha praktiska tillämpningar för verksamma inom industrin när de utvecklar och utvärderar strategierna inom deras XPS-program.

Uppsatsen ämnar undersöka ett företags implementering av miljöstrategier. Det undersökta företaget är OKQ8. Miljö och hållbarhet är aktuella ämnen inom organisationen och dagens samhälle. Syftet är definiera hur ett “leading the pack”-företag med hjälp av avgörande framgångsfaktorer kan förenkla implementeringen av miljöstrategier. Baserat på fynden i den första forskningsfrågan har fyra avgörande framgångsfaktorer identifierats vid implementering av miljöstrategier. De fyra funna framgångsfaktorerna är (I) tydligt arbetssätt, (II) hög legitimitet, (III) tydlig kommunikation och (IIII) balanserat styrkort. De fyra avgörande framgångsfaktorerna kombinerat ökar chansen till en lyckad strategiimplementering. / Background: The thesis intends to investigate the implementation of a company's  environmental strategies. OKQ8 is the investigated company. The environment and sustainability are important fields within the organization and in today's society.   Purpose: The purpose is to define how a “leading the pack”-company can, with  help from crucial success factors, simplify the implementation of the environmental strategies. Method:The study is a qualitative study. The thesis has a deductive research  approach with some inductive elements. It is a single case study, and the empirical data was gathered through semi-structured interviews.    Conclusion:  Based on the findings from the first research question four crucial  success factors have been identified when a company's environmental strategy is  being  implemented. The success factors are (I)  distinct working methods, (II) high legitimacy, (III) clear communication and (IIII) having a balanced scorecard. The combination of the four crucial success factors increases the chance of a successful implementation of the strategy.

Purpose: The purpose of this research was to study the interplay between middle managers (MMs) and front-line managers (FLMs) in strategy implementation (SI). To successfully manage and run a complex technology corporation a well-performed strategy is essential. By comparing MMs’ and FLMs’ different views and responsibilities in the SI process, both theoretical and empirical. Methodology: Theoretical material regarding leadership, middle and front-line manager roles and responsibilities, as well the strategy implementation process, obstacles and success factors are compared in the study. Supplemented by a general pilot study and primary interviews covering their view of the SI-process, obstacles and leverages, leadership, and their roles description. In total, ten pilot interviews and 12 primary interviews have been conducted, with MMs and FLMs, equally represented. Findings: In large, the main findings regarding the creation of a dynamic interplay between MMs and FLMs were three identified key attributes. Firstly, success in the SI process and constructive dynamic require a clear distribution of tasks and responsibilities between MMs and FLMs or the key responsibilities in the process. Secondly, select key people for the SI process, picked from different levels in the organization with different viewpoint and expertise. Making sure that there are total transparency and knowledge sharing between all key members and organizational levels. This will enable a greater involvement and commitment in the SI-process. Finally, to create a successful SI-process and a dynamic interplay between MMs and FLMs, strategic work must be rewarded equally compared to operational excellence and product-development efforts. / Syfte: Syftet med denna studie var att få en förståelse för samspelet mellan Mellanchefer (MM) och Linjechefer (FLM) vid genomförandet av en strategiimplementering (SI). För att lyckas kontrollera och driva en komplex teknikorganisation är en väl genomförd strategi essentiell. Detta gjordes genom att jämföra MMs och FLMs olika syn och ansvarsområden i SI-processen, både teoretisk och empirisk. Metodik: Det teoretiska materialet som har jämförts i studien inkluderar ledarskap, Mellanchefers och Linjechefens roller och ansvar, samt strategiimplementeringsprocessens hinder och framgångsfaktorer. Detta kompletterades med en övergripande pilotstudie och med primära intervjuer som visade på MMs and FLMs respektive syn på hinder, hävstänger och ledarskap under SI-processen samt deras syn på sin roll. Sammantaget hölls 10 pilotintervjuer och 12 primära intervjuer, där mellanchefer och linjechefer var lika representerade. Resultat: Rapporten konkluderar tre viktiga attribut för skapandet av ett dynamiskt samspel mellan mellanchefer och linjecheferna. För det första, krävs en tydlig fördelning av uppgifter och ansvar mellan MMs och FLMs alternativt mellan de nyckelpersonerna som är inblandade och ansvarig i processen. För det andra, är det viktigt att välja rätt nyckelpersoner i SI-processen och att plocka dessa från olika nivåer i organisationen då de besitter olika erfarenheter. Viktigt är att skapa en total transparens och kunskapsöverföring mellan alla nyckelpersoner i processen samt mellan de olika organisatoriska nivåerna. Detta kommer att resultera i ett större engagemang och en känsla av mer inflytande på SIprocessen. Slutligen, för att skapa en framgångsrik SI-process och ett dynamiskt samspel mellan MMs och FLMs, måste det strategiska arbetet belönas lika mycket som operativa och produktspecifika insatser.

This thesis investigates the factors to consider when implementing a business to business market entry strategy within the automotive industry. The aforementioned is conducted through an exploratory case study at a global industrial firm providing a comprehensive range of products and services within the motor vehicle industry. The case study is made on the foundation of existing theory, previous empirical research and interviews with relevant companies within the industry. The thesis provides an overview of the factors to be considered when executing a business to business market entry strategy on the automotive market based on existing literature and empirical research. Furthermore, the six main challenge areas that the case company faces in its work with entering a new market is displayed. These challenges are; (1) internal communication, (2) customer relations, (3) technical requirements, (4) strategic initiatives, (5) management support and (6) organizational alignment. In addition to the six challenges, potential strategic initiatives are discussed within each of the challenge areas. The six challenge framework can be used as a framework for other industrial firms striving to implement an industrial business to business market entry strategy. The main theoretical contribution of this thesis is the identification of challenges during a market entry within the automotive industry. Furthermore, the thesis concludes that the implementation of a market entry strategy can provide greater challenges than the development of the strategy itself, which is supported by both literature and empirical findings. Related to this, a misalignment between the business type and the marketing strategy type within the case company is identified. / Detta examensarbete undersöker vilka faktorer som bör beaktas vid implementering av strategier för att ta sig in på en ”business-to-business”-marknad inom fordonsindustrin. Detta görs genom en explorativ fallstudie på ett globalt industriföretag som säljer ett stort antal produkter och tjänster till fordonsindustrin. Fallstudien är grundad i litteratur, tidigare empiriska studier och intervjuer med relevanta företag inom industrin. Examensarbetet ger en översikt av de faktorer som bör beaktas då man implementerar en “business to business”-marknadsstrategi inom fordonsindustrin baserat på existerande litteratur och en empirisk undersökning. De sex främsta utmaningarna som fallstudieföretaget står inför identifieras, vilka är (1) intern kommunikation, (2) kundrelationer, (3) tekniska krav, (4) strategiska initiativ, (5) ledningsstöd och (6) organisatorisk sammstämmighet. Utöver de sex utmaningarna diskuteras potentiella strategiska initiativ inom varje utmaningsområde. De sex utmaningarna kan användas som ett ramverk för andra industriföretag som söker att implementera en marknadsstrategi. Det huvudsakliga teoretiska bidraget av detta examensarbete är identifiktationen av de utmaningar som uppstår vid en markandsingång inom fordongsindustrin. Dessutom visar examensarbetet att implementeringen av en marknadsstrategi kan visa sig vara en större utmaning än att ta fram densamma, vilket stöds av både litteraturen och den empiriska undersökningen. Relaterat till föregående kunde vi identifiera en obalans mellan fallstudieföretagets affärstyp och marknadsstrategi.