Syftet har varit att genom nyanlända ungdomars berättelser undersöka vilka faktorer som kan ha påverkat deras studie- och yrkesval. För att undersöka detta har livsberättelser använts som metodansats. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju nyanlända ungdomar i åldern 19-21 år, som har studerat i hemlandet, flyttat till Sverige och idag studerar på ett nationellt gymnasieprogram. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att de nyanlända ungdomarna såg positivt på sin framtid och att de studie-och yrkesval som gjorts i hemlandet till viss del fanns kvar. Skolgångens utformning och svårigheter med det svenska språket har dock begränsat ungdomarnas möjligheter till att kunna visa sina kunskaper, något som skulle kunna leda till att aspirationerna förändras, kunskapsutvecklingen stannar upp och studietiden förlängs. / The purpose has been, through young migrants’ stories, to examining the factors that may have affected their study- and career choices. In order to study this, life stories have been used as method approach. Partly structured interviews were conducted with seven young migrants’ ages 19-21 years, who have studied in their home countries, moved to Sweden and today study in a national high school program. Interview material were processed and analyzed with the help of thematic content analysis. The results showed that the young migrants’ felt positive about their futures and that the study and career choices made in their home countries, to some extent, still exist. The schooling system and difficulty with the Swedish language have limited the youths’ possibilities to demonstrate their knowledge, which could lead to that their aspirations may change, their academic development may be impeded and their academic years prolonged.

<p>Under utbildningen till Studie- och yrkesvägledare kom vi att upptäcka hur intressetester av olika slag blivit ett allt populärare sätt att skaffa sig förslag på lämpliga studie- och yrkesval. Intressetester används av verksamma vägledare inom både skola och arbetsförmedling. Internet är vårt främsta informationsanskaffningsmedel och används alltmer inom vår bransch. Syftet med denna studie är att undersöka elevers attityd till intressetester. Framförallt undersöka om dessa tester genererar i en ökad kunskapsproduktion och om den kunskapen då är giltig. Vi ville även undersöka om intressetester kan ersätta behovet av mer personlig vägledning. En enkätundersökning innehållande 13 frågor kring respondenternas upplevelse av intressetester utfördes på en grupp gymnasieelever i Norrtälje kommun. Med stöd av denna studies undersökningsresultat, karriärutvecklingsteorier och vägledningsmetoder har följande slutsatser kunnat dras: Att intressetester är ett bra verktyg för att finna ny kunskap om sig själv och olika yrken. Att tester har god förmåga att matcha rätt person till rätt yrke men att utfallen av testerna inte bedömdes som helt hundraprocentigt seriösa. Behovet av personlig vägledning ansågs av majoriteten inte direkt kunna ersättas med intressetester. Det finns nästan ingen tidigare forskning kring problemområdet men vi uppmanar för framtida forskning att undersöka konsekvenserna av en alltmer webbaserad vägledning.</p> / <p>During this education to become career counselors we came to detect how measurements of interest of various kinds is becoming more and more popular when to get proposals on appropriate study - and career choices. Measurements of interest are used of career counselors within both schools and employment offices. The Internet is our most useful facility when it comes to find information and is used increasingly within our sector. The aim with this study is to examine students' attitude to measurements of interest. Above all examine if they generate in an increased knowledge production and if that knowledge is valid. We also wanted to examine if measurements of interest can replace the need of more personal guidance. A questionnaire survey containing 13 questions around individuals' experience in measurements of interest was carried out on a group of high school students in the city of Norrtälje. With support of this study's survey results, career development theories and guidance methods the following conclusions can to be drawn: measurements of interest are a good tool in order to find new knowledge about yourself and different trades. Measurements of interest have good ability to match the correct individual with the correct trade but the outcomes of the measurements were not assessed entirely one hundred percent serious. The need of personal guidance was by majority not considered directly to be replaced with measurements of interest. There is almost no previous research around the problem area but we urge for future research to examine the consequences of progressively more guidance on the web.</p>

Under utbildningen till Studie- och yrkesvägledare kom vi att upptäcka hur intressetester av olika slag blivit ett allt populärare sätt att skaffa sig förslag på lämpliga studie- och yrkesval. Intressetester används av verksamma vägledare inom både skola och arbetsförmedling. Internet är vårt främsta informationsanskaffningsmedel och används alltmer inom vår bransch. Syftet med denna studie är att undersöka elevers attityd till intressetester. Framförallt undersöka om dessa tester genererar i en ökad kunskapsproduktion och om den kunskapen då är giltig. Vi ville även undersöka om intressetester kan ersätta behovet av mer personlig vägledning. En enkätundersökning innehållande 13 frågor kring respondenternas upplevelse av intressetester utfördes på en grupp gymnasieelever i Norrtälje kommun. Med stöd av denna studies undersökningsresultat, karriärutvecklingsteorier och vägledningsmetoder har följande slutsatser kunnat dras: Att intressetester är ett bra verktyg för att finna ny kunskap om sig själv och olika yrken. Att tester har god förmåga att matcha rätt person till rätt yrke men att utfallen av testerna inte bedömdes som helt hundraprocentigt seriösa. Behovet av personlig vägledning ansågs av majoriteten inte direkt kunna ersättas med intressetester. Det finns nästan ingen tidigare forskning kring problemområdet men vi uppmanar för framtida forskning att undersöka konsekvenserna av en alltmer webbaserad vägledning. / During this education to become career counselors we came to detect how measurements of interest of various kinds is becoming more and more popular when to get proposals on appropriate study - and career choices. Measurements of interest are used of career counselors within both schools and employment offices. The Internet is our most useful facility when it comes to find information and is used increasingly within our sector. The aim with this study is to examine students' attitude to measurements of interest. Above all examine if they generate in an increased knowledge production and if that knowledge is valid. We also wanted to examine if measurements of interest can replace the need of more personal guidance. A questionnaire survey containing 13 questions around individuals' experience in measurements of interest was carried out on a group of high school students in the city of Norrtälje. With support of this study's survey results, career development theories and guidance methods the following conclusions can to be drawn: measurements of interest are a good tool in order to find new knowledge about yourself and different trades. Measurements of interest have good ability to match the correct individual with the correct trade but the outcomes of the measurements were not assessed entirely one hundred percent serious. The need of personal guidance was by majority not considered directly to be replaced with measurements of interest. There is almost no previous research around the problem area but we urge for future research to examine the consequences of progressively more guidance on the web.

Målgruppen för studien är de elever som i högstadiet blivit obehöriga till gymnasiet och nu går på något introduktionsprogram. Studien syftar till att belysa hur de talar om sin position och hur detta påverkar resonemanget kring framtiden samt hur de förhåller sig till normer i resonemangen. Studien är av kvalitativ karaktär med livshistorisk metod och det empiriska materialet består av intervjuer. Det saknas i princip framåtblickande studier för denna målgrupp men tidigare forskning finns för den närliggande gruppen dropouts där positionen beskrivs som kostsam. Intressant är därför att vidga forskningsområdet till den position där de obehöriga eleverna som ännu finns kvar i utbildning befinner sig. Slutsatsen är att elever på introduktionsprogrammet talar om sin position som ett fråntagande av deras ansvar för framtiden. De talar om positionen som en brytpunkt där deras önskan om att följa normerna för utbildning ökar motivationen till kompromisser i framtidsvalet. Studiens slutsats är att positionen förskjuter fokus i elevernas resonemang från valalternativen till att få tillgång till en valmöjlighet. / The target group for this study are the students that has become ineligible for upper secondary school and educates in a introductory program. The study aims to convey a picture of how these students speak about their position and how this affects their reasoning about the future and how they relates to norms in this reasoning. The study is qualitative with a life-historical method and the empirical material consists of interviews. There are no prospective studies for this target group but previous research on dropouts in general describes the position as costly. Interesting is therefore to expand the research to the position where ineligible students are in their education. The results of the study suggest that these students speak of the position as a deprivation of their responsibility for their future. These students speak about the position as a breaking point where the desire to follow the norms of education increases motivation to compromise. The study concludes that the position shifts the focus about their future from selections of choice to the ability to choose.

<p>Studiens syfte är att belysa hur fyra unga individer, i ålder 18- 25 resonerar kring sin valprocess retrospektivt och i nutid. Studien har fokus på individens egna berättelser, dvs. erfarenheter, förväntningar och drömmar om framtiden. Den illustrerar även individens syn på samhällets stödjande funktioner i samband med studie- och yrkesval. För studien tillämpas en induktiv kvalitativ metod. Resultatet visar att valet sker i samspel mellan individernas egna preferenser och deras omgivning och att valet till både utbildning och yrke kan vara spännande men också svårt. Där finns förväntningar men också en känsla av ovisshet. Det visar även en utbredd upplevelse av att de inte får, eller har fått det stöd som de anser att de behöver. En slutsats som kan dras är att unga individer behöver verktyg för att kunna navigera mellan dröm och verklighet.</p> / <p>The purpose of this study is to illuminate how four young individuals in the age of 18 to 25 reason about their career choices both retrospectively and today. The focus of the study is on their own stories, i.e. their experiences, expectations and dreams of the future. It also illustrates their view on society’s supporting functions in relation to career choices. An inductive qualitative method is used for the study. The results show that choices are made in an interaction between the individuals own preferences and their context, and that career choices can be difficult as well as exciting. The results also show an extensive feeling of not getting the help or the support they consider necessary and that they need tools to be able to navigate from dream to reality.</p>

Studiens syfte är att belysa hur fyra unga individer, i ålder 18- 25 resonerar kring sin valprocess retrospektivt och i nutid. Studien har fokus på individens egna berättelser, dvs. erfarenheter, förväntningar och drömmar om framtiden. Den illustrerar även individens syn på samhällets stödjande funktioner i samband med studie- och yrkesval. För studien tillämpas en induktiv kvalitativ metod. Resultatet visar att valet sker i samspel mellan individernas egna preferenser och deras omgivning och att valet till både utbildning och yrke kan vara spännande men också svårt. Där finns förväntningar men också en känsla av ovisshet. Det visar även en utbredd upplevelse av att de inte får, eller har fått det stöd som de anser att de behöver. En slutsats som kan dras är att unga individer behöver verktyg för att kunna navigera mellan dröm och verklighet. / The purpose of this study is to illuminate how four young individuals in the age of 18 to 25 reason about their career choices both retrospectively and today. The focus of the study is on their own stories, i.e. their experiences, expectations and dreams of the future. It also illustrates their view on society’s supporting functions in relation to career choices. An inductive qualitative method is used for the study. The results show that choices are made in an interaction between the individuals own preferences and their context, and that career choices can be difficult as well as exciting. The results also show an extensive feeling of not getting the help or the support they consider necessary and that they need tools to be able to navigate from dream to reality.

Undersökningen handlar om att lyfta fram årskurs 9-elevers syn på vägledning under sin tid i grundskolan. I skollagen står det att elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklass ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Skolinspektionen har undersökt att insatserna fokuserats till årskurs 8 och 9. Syftet med undersökningen är att höra hur nöjda eleverna är med sin vägledning under grundskoletiden, när eleverna skulle vilja att insatser sätts in, samt vilka insatser som de skulle vilja ha mer av. Frågeställningarna är; Hur tycker eleven att deras vägledning varit under grundskolan? När skulle eleverna vilja att insatserna av vägledning sätts in i grundskolan? Vad skulle eleverna vilja ha mer av i grundskolan för att kunna göra ett så underbyggt val som möjligt inför gymnasiet? Teorin som används är Patton och McMahons teori The Systems Theory Framework och underökningen genomförs som en kvalitativ metod. Resultaten var att eleverna inte gör val i ett vakuum, utan de blir påverkade utifrån av vårdnadshavare, lärare, samhälle och oförutsägbara händelser. Alla elever blir inte nöjda med vägledningen, utan den skulle behöva bli individanpassad för att nå varje elev.