Organisationer i både offentliga och privata sektorn har krav på att uppvisa kvalitet utifrån förordning och direktiv. Att mäta kvalitet och påvisa progression är idag nödvändigt för att hävda sig på den öppna marknaden. Organisationer som baserar beslut på fakta och arbetar med ständiga förbättringar tenderar att utvecklas och förbättras över tid. Tidigare forskning visar att mätning av kvalitet i välfärdssektorn ofta fokuserar på medelvärden och tenderar även att mätas med enkäter. Mätningarna sker vanligen med låg frekvens, exempelvis på årsbasis. Dessa mätningar kan således inte fånga eventuella variationer i verksamheten. Studiens syfte är att utveckla ett verktyg som kan påvisa variation och mäta måluppfyllelse på individ-, enhets- och verksamhetsnivå. Författarna konstruerade verktyget utifrån Socialstyrelsens rekommendationer och teoriram inom kvalitetsutveckling. Studiens verktyg mäter måluppfyllnad över tid samt förutsätter interaktion mellan behandlare och vårdtagare vilket medför en ökad delaktighet. Verktyget visualiserar även data på individ-, enhets- och verksamhetsnivå. Verktyget kommer efter tid kunna samla in tillräckligt med data för att kunna säkerställa trender och styrgränser inom verksamheten som indikerar på variation. Aktionsforskning användes som metod då den tillåter författarna att interagera med verksamheten samt ger fler tillvägagångssätt att samla in data. Inom studien har data samlats in genom dokumentanalys; fokusgrupper; pilotstudie samt en mindre utvärderingsenkät och legat till grund för studiens resultat. Studiens forskningsfrågor har besvarats men ej kunnat säkerställas statistiskt. Resultatet av analysen tenderar att ge ett positivt svar på studiens forskningsfrågor. Vidare visar studiens resultat att deltagande medarbetare är positiva till verktyget och kan tänka sig arbeta med det fortsättningsvis. Verktyget som framställdes har egenskaper av att kunna mäta progression av mål och visualiserar även data genom styrdiagram. Styrdiagrammet kan sedan användas av verksamheten för att analysera variationerna och vidta nödvändiga åtgärder. Vidare forskning om hur individen upplever verktyget samt en oberoende utvärdering kommer kunna stärka verktyget och ge verksamheten tillräckligt med data för att kunna generalisera och arbeta med ständiga förbättringar. / Organisations in both the public and private sectors have requirements to produce quality based regulations and directives. Measuring quality and demonstrating progression is today necessary to compete on the open market. Organisations that base decisions on facts and continuous improvements tend to evolve and improve over time. Previous research shows that measuring quality in welfare sector often focuses on averages and also tends to be measured by surveys. Measurements are typically, low frequency, for example on an annual basis. These measurements cannot capture variations in the organisation’s processes. The study aims to develop a tool that can detect variation and measuring effectiveness at the individual, unit and operational levels. The authors designed the tool based on the recommendations of The Swedish National Board of Health and Welfare and the theoretical framework in quality management. The tool developed within this study measures progress toward goals over time and presupposes interaction between personnel and residents resulting in increased participation. The tool also visualises the data at the individual, unit and operational levels. The tool will eventually gather enough data to be able to ensure trends and control limits in activities that indicate variations in the process. Action research was used as a method when it allows the authors to interact with the organisation and provide more approaches to data collection. In the study, the data was collected through document analysis; focus groups; pilot study and a concise evaluation survey and this is the basis for the study's results. The study's research questions have been answered but could not be ensured statistically. The result of the analysis tends to give a positive response to the study's research questions. Furthermore, the study's results show that participating employees are positive about the tool and can imagine continue working with it over time. The tool produced has properties of being able to measure the progression of goals and visualise data through the control chart. The control chart can then be used by the organisation to analyse the variations and take necessary measures. Further research on how individuals perceive the tool as well as an independent evaluation would strengthen the tool and give the organisation enough data to be able to generalise and work with continuous improvements.

”Statistical Process Control” har för syfte att genom av statistiska metoder, mäta och analysera variation för att upptäcka särskilda orsaker till variation i processen och sedan genom eliminering av de orsakerna, förbättra processens kapabilitet.Inom SPC finns några begrepp som kräver lite förståelse, till exempel olika typer av variation, skapandet av styrdiagram och tolkning av detsamma för att hitta särskilda variationer. Till författarens kännedom finns idag inget spel som på ett enkelt och konkret sätt underlättar förståelse av dessa teorier.Inom område ”Lean Produktion” finns ett spel (”Lean-spelet”) som har för syfte att förklara begreppet slöseri, olika typer av slöseri i produktionsprocessen och hur man kan förbättra produktionen genom eliminering av de olika slöserierna inom produktionsprocessen. Syftet med detta examensarbete är att se på möjligheterna till ett liknande spel för SPC.Utgångspunkten för skapande av sådant spel var design av en monteringsprocess som färdiggör en produkt (i detta fall en traktor). Montering av traktorn sker på fyra stationer där de första tre stationer (Förmontering, Monteringslina A och Monteringslina B) monterar några partier av traktorn och en slutmontering som monterar ihop bakvagn och framvagn. Efter slutmonteringen finns en kvalitetskontroll som har för uppgift att kontrollera om det finns defekta delar på den färdiga traktorn och samtidigt en station för processtyrning. Här mäts avståndet mellan traktorns skopor och värde av mättningen förs in i en lista. För varje station finns det några anvisningar som med hjälp av bilder och ord försöker att förklara hur monteringen sker vid varje station och vilken uppgift varje station har. De bilder och anvisningar för montering av traktorn har designats och ritats med hjälp av datorprogrammet Pro-Engineering.Spelet genomförs sedan i form av en tävling mellan två eller fler lag. Det finns en spelledare som ser över tävlingen, tar tid för spelet och ger poäng för olika moment. Poängsystemet är sådant att efter avslutad spelomgång plottar vardera lag ett och MR diagram – ju mindre variation, ju mer poäng erhålls. Det lag som monterar många traktorer med mindre antal defekta och utan särskilda variationer; det vill säga att monteringsprocessen är under kontroll; blir vinnare.Spelet sattes på prov för första gången mellan två lag under en lektion i statistisk process styrning och resulterade i att studenter med hjälp av spelet fick prova på en praktisk övning i av variation, skapande och tolkning av styrdiagram.

Statistisk processtyrning, SPS, är ett välkänt verktyg som används för kvalitetsförbättringar inom organisationer världen över. De senaste åren har tillverkande organisationer tenderat att gå mot kortare serier, vilket medför en problematik när de vill tillämpa statistiska metoder som är utvecklade för traditionell masstillverkning. Framgångsfaktorer för implementering av SPS vid små serier är ett relativt outforskat område och kräver därför ytterligare forskning. Syftet med denna studie var att ta fram en modell över hur SPS framgångsrikt kan implementeras av organisationer med små serier och en stor detaljflora. För att besvara syftet genomfördes en fallstudie med både kvantitativ och kvalitativ metod. Deltagande observationer och en workshop med 15 deltagare utfördes för att identifiera existerande variationer samt definiera nuläget i det avgränsade produktionsflödet, vars processer studerades i studien. Tre produktfamiljer och kritiska parametrar som representerade produktkvalitén valdes ut för att följas upp i styrdiagram. En mätsystemanalys utfördes för att undersöka om de mätdon som i stor utsträckning användes för kvalitetskontroll i processen var tillförlitliga. Styrdiagram upprättades anpassade för små serier och statistiska analyser utfördes för att undersöka om SPS var en användbar metod för kvalitetsförbättringar i processer med små serier. En kvalitativ benchmark med fyra deltagande organisationer utfördes även för att ta del av deras erfarenheter relaterat till implementering och arbete med SPS.  Resultatet visade att den studerade organisationen behöver utföra förändringar gällande arbetsmetoder för kvalitetskontroll samt hantering av processer och mätsystem. Det finns även behov av ett omfattande förbättringsarbete, för att eliminera det flertalet orsaker till systematiska variationer som identifierades påverka processerna och produktkvalitén. Dessa förändringar krävs innan en implementering av SPS kan genomföras. Verktyg inom SPS visade sig med framgång kunna användas för att förbättra processer med små serier, vid användning av standardiserade styrdiagram som möjliggör analys av flera produkter i samma diagram. Processer med små serier och en stor detaljflora medför en utökad komplexitet vid statistiska analyser och visar tecken på ett flertal svårigheter som ökar risken för en fallerad implementering.  Utifrån analyser av det kvalitativa och kvantitativa resultatet skapades en modell med 15 framgångsfaktorer för implementering av SPS vid små serier. Faktorerna bör följas av organisationer med små serier som vill lyckas med att implementera SPS. Framgångsfaktorerna är följande: (1) Var beredd på en kulturförändring som kräver att SPS vävs in i hela organisationen, (2) Förmedla ett tydligt mål och hållbar strategi för arbetet med SPS, (3) Skapa ett utbrett engagemang i hela organisationen, (4) Utse en SPS-koordinator, (5) Inför utbildning och uppföljning från start, (6) Skapa tvärfunktionella team, (7) Främja samarbete och delaktighet under förbättringsarbetet, (8) Ställ krav på ett dugligt mätsystem, (9) Utför en pilotstudie där det finns intresse, (10) Identifiera kritiska processer, produktfamiljer och parametrar, (11) Börja med att lära känna processerna, (12) Upprätta standardiserade styrdiagram, (13) Tolkning och analys av styrdiagram utförs enligt Montgomerys metod för statistiska analyser, (14) Sträva efter stabila processer, (15) Utför kontinuerlig uppföljning. / Statistical process control, SPC, is a widely used technique for quality improvements by companies all over the world. The current trend in manufacturing organizations is directed towards shorter productions runs, which cause problems when applying traditional statistical methods developed for SPC on mass production runs. The critical factors for a successful implementation of SPC on short runs are still not fully explored and require further research. The main purpose of this study was to present a conceptual framework that illustrates the successful implementation of SPC in organizations with short runs and extensive product portfolio. In order to answer the research questions, a case study research methodology with both quantitative and qualitative methods was used. Participant observations and a workshop including 15 participators were performed in order to identify existing process variability’s and current state of the studied production processes.  Three product families and key quality characteristics of each product were chosen to be monitored in control charts, based on scrap costs and staff experiences of the production process.  A measurement system analysis was used to determine if the gauges, used to make measurement quality controls, were capable. Control charts were constructed and adjusted to short production runs. Statistical analysis was then made on the information gathered through the control charts to determine if statistical tools within SPC was useful for quality improvements on short production runs.  Also a qualitative benchmark was performed with four manufacturing companies to take part of their experiences and knowledge related to the implementation and application of SPC.  The findings indicate that the studied organization needs to improve working methods related to quality inspections and monitoring of the production processes. The organization also needs to improve the measurement system and make an extensive work of improvement to reduce the many identified special causes of variation that affects the processes and product quality, before implementing SPC in the organization. Findings showed that SPC tools and techniques successfully can be adopted to improve short run production processes when using standardized control charts for different product types. Short run production processes involve more complex statistical analysis which could inhibit the success of an implementation of SPC.   The analysis of the qualitative and quantitative findings resulted in a framework including 15 critical success factors for the implementation of SPC in short production runs. All the following critical success factors should be taken into account by organizations with short runs that aspire a successful implementation of SPC: (1) Be ready to make a cultural change including the recognition of the importance of SPC within the whole organization, (2) Communicate a clear goal and long-term strategy, (3) Create motivation and commitment from top management to operators on the shop floor, (4) Select a SPC coordinator, (5) Introduce a training programme with feedback from start, (6) Create cross-functional teams, (7) Stimulate cooperation and participation within the work of improvements, (8) Ensure a capable measurement system, (9) Perform a pilot project with enthusiastic employees, (10) Identify critical processes, product families and key quality characteristics, (11) Focus on exploring process behaviors, (12) Construct standardized control charts, (13) Interpret and analyze control charts according to Montgomery’s method for statistical analysis, (14) Attempt to obtain processes in control, (15) Perform continuous follow ups.

Visualization in process-oriented organizations is becoming increasingly more important for better decision making. This case study explores the design process of an IT company's dashboard software and the software requirements of its client. Based on our results and literature review we propose a control chart design module to incorporate in the dashboard that visualizes organizational variation in an interactive way. We found that user participation was considered very important by the developers but not implemented during early stages of development and that fictional clients were developed to when the project had no real clients. This was due to intermittently insufficient resources being put into the project, lack of clients and lead developers moving to other projects. We propose that developers make a preliminary study, market analysis, have an even flow of resources and not develop to fictional customers. Developers developing client specific software attributes also need to have a thorough understanding of the customer's needs before development starts in order to not create unnecessary software features.

Konkurrensen hårdnar och utvecklingstakten inom industrin går allt fortare, detta leder företagen till nya utmaningar. Nya utmaningar är svåra att hantera speciellt för små- och medelstora företag, SMF eftersom de inte besitter samma kunskap och ekonomiska förutsättningar som stora företag. Detta projektet syftar att förbättra konkurrensfaktorn i SMF genom att tillämpa statistisk processtyrning och därmed höja deras kvalitet. För uppnå syftet har målet varit att ta fram ett hållbart arbetssätt för statistisk processtyrning för produktion i små serier. En fallstudie enligt DMAIC som är Sex Sigmas primära arbetsgång har använts för att skapa erfarenhet om variation och finna ett arbetssätt. Studien fastställer att en lyckad implementation av statistisk processtyrning har en cyklisk metodik som utgår från ledning, samarbete, teknik och statistik. De statistiska aspekterna i arbetssättet redogörs i ett flödesschema.

The purpose of this thesis is to develop a method of systematic visualization for coordinate measurements at Saab Aerostructures. The thesis begins with mapping the coordinate measuring process. After that, it is proposed to define key measurement points through quality standards as this will simplify the visualization of the measurements with a control chart through a Visual Management-system.  To stay in the forefront of the market and keep the relations with current customers, Saab wants to increase the quality of their products by reducing the amount of measurement deviations. The measurements are currently scarcely visualized to the employees. This is because of the complicated method which currently is being used to reflect which measurements that are deviating. The process of visualization should be definite and simple to use as this will lead to less deviations. Furthermore, it will contribute to continuous improvement for the process of measuring.  The methods used in this thesis include semi structured interviews, observations and studies of internal documents. These methods are then triangulated to be able to map the process in detail. However, no employees knew either the coordinate measuring process or the visualizing process by heart. This led to the author having to proceed with a Process Walk. The method helped map both the processes and through this, problems were identified in the process which would otherwise hinder the visualization of measurements. Moreover, a literature study was conducted of Quality Management Systems as these outline criteria for Saabs products. Visual Management-system was also studied with the likes of information boards as this fit Saab with their previous prerequisites of information boards.  From the mapping of today’s process, problems were identified that would hinder them from systematically visualize their coordinate measuring process. From the problems that were outlined, improvement suggestions were proposed. Firstly, it was conducted that too much data is hindering the transparency of the process. From Quality Standards it is proposed to clearly define key measurements points and document these. This is done through the means of a SIPOC and a FMEA. Furthermore, it is proposed to analyze which measurement data is to be saved as a major part of the data consists of irrelevant information. As the process of visualizing the coordinate measuring process was timed to 90 hours it was also proposed to clarify templates which systematically exports and sorts data in an Excel-format with the use of Saabs ERP-system, instead of converting from XML which is done today. These templates can then immediately be used by Excel to visualize the outcome of the coordinate measurements with the help of a Visual Management-system. The system makes use of bar diagrams to highlight which processes that are producing most deviations. The processes outcome is visualized in a control chart which enhances how the variation of the process is affecting the measurement outcome. The last improvement suggestion states that Saab should use the control chart as a way of stabilizing their processes as this will lead to qualitative processes where capability can be proven to their customers. / Syftet med detta arbete är att utveckla ett arbetssätt för systematisk visualisering av mätutfallet vid koordinatmätning på Saab Aerostructures. Arbetet lägger sin grund i en kartläggning av koordinat-mätningsprocessen för att sedan föreslå att utefter rådande kvalitetsstandarder tydligt definiera nyckelmått som skall förenkla visualisering av mätutfallet med styrdiagram i ett Visual Management-system.  För att Saab ska ligga i framkant av marknaden och behålla de kundrelationer man har ska man öka kvaliteten på produkter genom att minska antalet anmärkningar. Mätutfallet och dess anmärkningar är föga visualiserade för anställda då en komplicerad process krävs för att återspegla vilka mätpositioner som skapar problem. Om processen för visualisering blir konkret och enkel att använda kommer det att bidra till färre anmärkningar och kontinuerlig förbättring av kontrollmätningsprocessen.  Metoder som användes för arbetet inkluderar halvstrukturerade intervjuer, observationer och studier av interna dokument. Dessa metoder trianguleras sedan för att detaljerat kartlägga processen men på grund av att inte tillräckligt många kunde beskriva kontrollmätnings- eller visualiseringsprocessen genomfördes en ytterligare metod, en Process walk. Metoden hjälpte att detaljerat kartlägga kontrollmätnings-processen och dess nuvarande visualiseringsmetod. Från kartläggningen identifierades problem och barriärer för visualisering av data vilka annars skulle hindra visualiseringen av mätutfallet. Utöver dessa metoder genomfördes även en litteraturstudie av Kvalitetsledningssystem då dessa svarar för kriterier för Saabs produkter. Även Visual Management-system studerades med inriktning på informationstavlor då detta passade Saabs förutsättningar med tidigare informationstavlor.   Från kartläggningen av dagens process identifierades problem och barriärer vilka hindrar Saab från att systematiskt visualisera deras kontrollmätningsprocess. Från dessa problem och barriärer utvecklades förbättringsförslag. För det första förbättringsförslaget insågs att alldeles för mycket data hindrar överblickbarheten för processen varpå förslag gavs om att utefter kvalitetsstandarder, definiera nyckelmått och dokumentera dessa för alla produkter som kontrollmäts. Definieringen genomförs med en SIPOC och en FMEA. Vidare föreslås även att se över all lagring av mätdata då data till större del innehåller oviktig information som ändå förkastas. Då processen för visualisering av kontrollmätningsprocessen visade sig ta upp mot 90 timmar föreslogs även att förtydliga mallar som systematiskt exporterar och sorterar data i xlsx-format mot Saabs ERP-system, istället för att först konvertera från XML-format. Dessa mallar används sedan av Excel för att framställa mätutfallet av koordinatmätningarna med hjälp av ett Visual Management-system. Systemet använder sig av stapeldiagram för att förtydliga vilka processer som påvisar flest anmärkningar. Processernas mätutfall visualiseras i ett styrdiagram vilket förtydligar hur variationen i processer påverkar mätutfallet. Det sista förbättringsförslaget är att Saab ska börja använda sig av styrdiagram för att stabilisera deras processer för att få kvalitativa processer där man kan påvisa duglighet för sina kunder.