Sustainability entails a system that has the capacity to sustain itself. Stormwater management is one part of the concept sustainable development but traditional practices entail adverse effects on social-ecological systems and there is a need for increasing the resilience of urban stormwater systems.  The growing pressure from climate change and intensified urbanization increase the need for stormwater management. If poorly managed the security and functioning of societies will be negatively affected. Regulations are essential in the achievement of sustainable urban environments. However, national regulations concerning stormwater management are spread through different legal frameworks from different times and it has been recognized that the spread could challenge implementation of the regulations and climate change adaptation. Administrative instruments are important to support the social, economic and ecological value of green and blue structures. The thesis target to analyze relevant regulations and investigate their effectiveness for a sustainable stormwater management through combined interpretation methods based on the intention behind the law and their function in society. The thesis claims that consequences of poorly regulated sustainable stormwater management results in an inefficient use of resources and pose a risk for the environment. Sustainable development is not visible in any article in the Law on General Water Services and it therefore risk to be overlooked in practice. The issues of urban stormwater need to be more integrated in the municipal work and planning processes. The analysis reveals that there is support for resilient stormwater management when there is a combination of up-to date research and an objective teleological interpretation. As the shift towards sustainable urban environments entails several aspects, the use of administrative instruments is one important strategy in ensuring urban resilience.

Purpose: Climate change and increased proportion of hard surfaces due to urbanization is causing problems with flooding. Although it has been known for a long time that traditional stormwater management needs to be complemented, progress towards Sustainable Drainage Systems, SuDS, is slow. Techniques to locally handle storm water are available for most situations, but there is a lack of knowledge and experience. The aim of this thesis is to present a proposal on how implementation of SuDS can be promoted in urban development projects in Jönköping municipality. Method: Using literature review, interviews, document analysis and observation a qualitative study was conducted in two urban development projects; Ekostaden Augustenborg in Malmö and Munksjöstaden in Jönköping. Findings: The majority of the stormwater management techniques available in Augustenborg have also been discussed in Munksjöstaden by Jönköping municipality. Only one third of the techniques which has been discussed will be realized. Jönköping municipality lacks clear goals and a vision that is integrated into the planning process, which can explain this. During the interviews the site conditions were presented as arguments to why SuDS is difficult to implement. However the analysis showed that it is the other conditions that are decisive, something that also the scientific studies indicated. In order to promote the implementation of SuDS general and project-specific actions were elaborated. Implications: The local plan is the municipality’s sharpest tool for control of the physical development and demands must be submitted in the local plan in order to promote SuDS. The municipality needs to reprocess a practice level and equate SuDS with traditional stormwater management in order to make relevant demands on developers. To promote the implementation of SuDS, the authors suggests that Jönköping municipality carry out a pilot project focusing on sustainable stormwater management in an upcoming urban development project. Limitations: Since the thesis only includes two projects, there is a limitation of the conditions treated. Since the other conditions and the recommended actions are based on the factors identified in a national survey, the applicability is considered to be good. Although the project-specific actions are based on Jönköping municipality, it is possible for other municipalities to apply the PDSA-wheel to the extent that is suitable for the municipality. / Syfte: Klimatförändring och urbanisering med ökad andel hårdgjorda ytor orsakar problem med översvämningar. Trots att det sedan länge är känt att den traditionella dagvattenhanteringen behöver kompletteras går utvecklingen mot Sustainable Drainage Systems, SuDS, långsamt. Tekniker för att ta hand om dagvattnet lokalt finns för de flesta situationer men det saknas kunskap och erfarenhet. Målet med arbetet är därför att presentera ett förslag på hur implementering av SuDS kan främjas i stadsbyggnads-projekt i Jönköpings kommun. Metod: Med hjälp av litteraturstudie, intervjuer, dokumentanalys och observation har en kvalitativ studie genomförts på två stadsbyggnadsprojekt; Ekostaden Augustenborg i Malmö och Munksjöstaden i Jönköping. Resultat: Majoriteten av de tekniker för dagvattenhantering som finns i Augustenborg har diskuterats även i Munksjöstaden från Jönköpings kommuns sida. Det visade sig dock att endast en tredjedel av det som diskuterats kommer att förverkligas. Detta kan bland annat förklaras av att Jönköpings kommun saknar tydliga mål och en vision som är integrerad i planeringsprocessen. Vid intervjuerna lyftes platsen förutsättningar fram som argument till varför SuDS är svårt att tillämpa. Analysen visade dock att det är de övriga förutsättningarna som är avgörande, något som även de vetenskapliga studierna pekat på. För att främja implementeringen av SuDS har därför generella och projektspecifika åtgärder riktade mot de övriga förutsättningarna utarbetats. Konsekvenser: Detaljplanen är kommunens skarpaste verktyg för att styra den fysiska bebyggelsen och för att främja SuDS är det därför viktigt att det finns krav i detaljplanen. Kommunen behöver upparbeta en praxisnivå och likställa SuDS med traditionell dagvattenhantering för att kunna ställa relevanta krav på exploatörer. För att främja implementeringen är författarnas förslag att Jönköpings kommun genomför ett pilotprojekt med fokus på hållbara dagvattenlösningar i ett kommande stadsbyggnadsprojekt. Begränsningar: Eftersom arbetet endast innefattar två projekt finns det en begränsning i vilka förutsättningar som behandlats. Eftersom de övriga förutsättningarna och de rekommenderade åtgärderna utgår från faktorer som identifierats i en nationell enkät-undersökning bedöms ändå tillämpligheten vara god. Även om de projektspecifika åtgärderna utgår från Jönköpings kommun, är det möjligt för andra kommuner att tillämpa PGSA-hjulet i den omfattning som passar den aktuella kommunen.

Preliminary reconnaissance undertaken in summer 2013 identified the scale of stormwater management issues in Xiamen, having frequent storm events that overwhelm the stormwater and sewer infrastructure resulting in widespread flooding. This research explored the role that green facilities play in addressing stormwater issues through the inquiry of Low Impact Development strategies and techniques. From a long-term perspective, green infrastructure planning and implementation is inevitably linked with strong education programs, rational stormwater codes and regulations, a variety of financing and incentives, as well as an integrated and competent administration system. This research presents a design proposal for green infrastructure retrofit for a selected study block in the central area of Xiamen to help guide water sensitive urban design and development in the future. Seven recommendations based on the synthesis of the literature review, key-informant interviews, built-project studies and the retrofit design proposal are proposed. This document will be submitted to Xiamen Urban Planning & Design Institute for considerations to be integrated in city master planning policy and zoning codes and standards as needed and to inform a demonstration project to help advance long-term strategies and recommendations. / October 2015

Urban stormwater management is evolving toward sustainable approaches which rely on dispersed small-scale bioretention BMPs. One such BMP is the flow-through planter, commonly applied in areas where infiltration into in situ soil is restricted or not possible. A project was developed to evaluate 18, vertically scaled flow-through mesocosms. Three replicates of six treatments, including four soil mixtures containing varied percentages of sand, compost and topsoil, were tested for orthophosphate and nitrate removal, volume reduction capabilities, and peak flow attenuation through the application of a synthetic solution over a simulated 2-inch, Type II storm event. Runoff volume was significantly (p < 0.05) reduced compared to controls. Nutrient levels observed along the hydrograph at different time-steps and flow rates revealed patterns not apparent in cumulative results. The observation of preferential flow patterns along with variability in nutrient removal across treatments highlights the need for design modifications of flow-through facilities.

Vattenbehovet stiger i världen till följd av ökande befolkning. Med ökad urbaniseringskapas mer hårdgjorda ytor där föreningar ackumuleras. Dagvattnet transporterar dessa föroreningar som således kan nå grundvattnet. Ett miljömål har antagits i Sverigeför att skydda grundvattentäkter och därmed säkra framtida dricksvattenförsörjning. Rullstensåsar innehåller stora grundvattenmagasin och har hög infiltrationsförmåga för vatten från markytan. Uppsala kommun tar 95 % av sitt dricksvatten från rullstensåsenUppsalaåsen. Ulleråker ligger strax söder om Uppsala stadskärna och i området planerasen ny hållbar stadsdel. Stadsdelen ligger delvis rakt på Uppsalaåsens kärna och det ärviktigt att inget förorenat dagvatten kan infiltrera åsen då det kan påverka dricksvattenförsörjningennegativt. Syftet med detta projekt är att bidra till en djupare förståelse för hur grundvattnet kan påverkas av dagvattenhanteringen vid den planerade nybyggnationen av Ulleråker. Målet med projektet är att utvärdera vad hållbar dagvattenhantering innebär och hur tekniken är planerad att implementeras i Ulleråker. Projektet innefattar även utvärderingav alternativa tekniker som applicerats i andra stadsbyggnadsprojekt med hållbarhetsprofil som skulle kunna tillämpas i Ulleråker. Projektet är till största delen en litteraturstudie där planprogram för Ulleråker studeratsför att identifiera och utvärdera risker som kan uppstå till följd av dagvattenhanteringen,men även för att utvärdera de åtgärder som planeras. En modellering utfördesäven för att studera föroreningsspridning från en bilväg i området. Slutligen studeradesandra stadsbyggnadsprojekt för att se om deras lösningar skulle kunna implementeras i Ulleråker. De främsta riskerna för grundvattenkvaliteten relaterade till dagvattenhantering i Ulleråker har identifierats till släckvatten vid brand, dagvatten- och avloppsledningarsamt utsläpp under byggnationen. Planerade åtgärder är att utifrån sårbarhetsområdensätta restriktioner för markanvändningen och hur byggnationen ska gå till, särskilt vidåskärnan. Dagvattenhantering ska utgå från ett robust dagvattensystem baserat på ettsystemtänk genom att inget dagvatten ska infiltrera marken i sårbara områden. Detta ska säkerställas genom ett tätt vattenledningssystem som avleder dagvattnet till dagvattendammardär det fördröjs och renas. Hantering av släckvatten vid bränder ska ske genom att täta markytor kring byggnader hindrar släckvatten från markinfiltration. Endast vatten får användas som släckvätska. Modelleringen över föroreningsspridning frånen bilväg i Ulleråker visar att föroreningar avsätts på en yta upp till 6 meter från vägbanansmitt. Ett annat stadsbyggnadsprojekt som studerades var Augustenborg i Malmödär dagvattensystemet bygger på öppna lösningar med bland annat kanaler, dammar ochgröna tak. Slutsatserna är att hållbar dagvattenhantering generellt går ut på att fördröja ochrena dagvattnet lokalt. De lösningar som tagits fram för Ulleråkers dagvattenhanteringbygger på täta ledningar och dammar som fördröjer vattnet innan det når ytvattenrecipienten Fyrisån eller kopplas på Uppsala kommuns dagvattenledningar. I Ulleråker blir det viktigt att kontrollprogram finns och efterföljs för att minska risken för förorening av grundvattnet. Föroreningar från Ulleråkersvägen sprids upp till 6 meter ut från vägensmitt och det är således viktigt att täta denna yta så att föroreningarna inte kan infiltreramed dagvattnet ner till Uppsalaåsen. Lösningar från Augustenborg som skulle kunna implementeras i Ulleråker är gröna tak med tjocka jordlager då de renar vatten mer effektivtän tak med tunnare jordlager. / Water demand rises in the world as a result of increasing population. Increased urbanizationcreates more impervious surfaces where pollutants accumulate. The stormwater transports these pollutants, which can thus reach the groundwater. An environmental goal has been adopted in Sweden to protect the groundwater and thus secure future drinking water supply. Eskers contain large groundwater storages and have high infiltration capacity for water fromthe ground surface. Uppsala municipality takes 95 % of its drinking water from the Uppsalaesker. Ulleråker is located just south of Uppsala city centre and in the area a new sustainabledistrict is planned. The district is partly located on the Uppsala esker’s core and it is importantthat no contaminated water is able to infiltrate the esker as it may affect the drinking watersupply negatively. The purpose of this project is to contribute to a deeper understanding of how the groundwatercan be affected by the stormwater management in the planned new construction of Ulleråker.The aim of the project is to evaluate what sustainable stormwater management means andhow the technology is planned to be implemented in Ulleråker. The project also includesevaluation of alternative techniques applied in other urban construction projects with sustainability profile that could be implemented in Ulleråker. The project is mainly a literature study where Ulleråker's plan program has been studied to identify and evaluate risks that may occur as a result of stormwater management, but also to evaluate the planned measures. A modelling was also conducted to study pollutant dispersio nfrom a roadway in the area. Finally, other urban construction projects were studied to see if their solutions could be implemented in Ulleråker. The main risks of groundwater quality related to stormwater management in Ulleråker have been identified as extinguishing water in the event of fire, stormwater and sewage pipelinesand leakage during construction. The planned measures are to impose restrictions on land usebased on vulnerability areas and how the construction is executed, especially at the core of the esker. Stormwater management should be based on a robust water system based on a system thinking so that no water will infiltrate the soil in vulnerable areas. This is to be ensured by a dense water pipeline system that leads the stormwater into surface water dams where it isdelayed and cleaned. Handling of extinguishing water should be done by sealing land surfaces around buildings preventing extinguishing water from soil infiltration. Only water may beused as extinguishing fluid. The modelling of pollution dispersion from a roadway inUlleråker shows that contaminants are deposited on a surface up to 6 meters away from the centre of the roadway. The studied urban building project Augustenborg in Malmö has its stormwater system based on open solutions, including channels, ponds and green roofs. The conclusion is that sustainable stormwater management in general is based on delayingand cleaning stormwater locally. The solutions developed for Ulleråker’s stormwatermanagement are based on dense conduits and ponds that delay the water before reaching thesurface water receptor Fyrisån or are connected to Uppsala municipality's water pipelines. In Ulleråker it becomes important that control programs are in place and followed to reduce therisk of groundwater contamination. Pollution from Ulleråkersvägen is spread up to 6 meters out of the middle of the road and it is therefore important to seal this area so that thecontaminants cannot infiltrate with the stormwater to Uppsalaåsen. Solutions from Augustenborg that could be implemented in Ulleråker are green roofs with thick soil layers asthey clean water more efficiently than roofs with thinner soil layers.

Dagvattenhanteringen är ett aktuellt ämne i dagens stadsplanering. Forskning som denna studie utgår ifrån visar hur dagens traditionella system inte klarar av kommande klimatförändringar med mer och intensivare nederbörd. Dagvatten för med sig föroreningar samt miljögifter som kväve och fosfor, men även tungmetaller som klorid, olja, organiska miljögifter och bakterier. Det traditionella systemet leder dagvatten ofta rakt ut i våra vattendrag via recipienterna då endast 8 procent av Sveriges dagvatten blev renat år 2016. För en djupare förståelse kring detta utgår studien ifrån teorier inom hållbar utveckling, antropocentrism, ekocentrism samt det rumsliga perspektivet. Materialet består av litteratur, artiklar, tidigare forskning samt fyra intervjuer. Informanterna består av en konsult, en som arbetar på en branschorganisation och två från Karlstad kommun för att få förståelse kring dagvattenhantering, hur en hållbar dagvattenhantering definieras och hur Karlstads kommuns vision för dagvattenhanteringen ser ut. I resultatet för denna uppsats har det framkommit att informanternas syn på dagvatten stämmer överens med Naturvårdsverkets riktlinje av hållbar dagvattenhantering. Karlstad kommuns visioner kring dagvatten lever även upp till denna definition. Utifrån materialet kan uppsatsen visa på att informanterna har en bred kunskap kring framtidens klimatpåverkan på dagvatten samt dess åtgärder. Teorierna har kopplats med resultatet där det går att förstå hur det rumsliga perspektivet påverkas beroende på hur dagvatten hanteras och att en intergenerationell antropocentrism samt svag ekocentrism kan utläsas från intervjuerna. / The stormwater management is topical in today’s urban planning. The research that this study is based of shows how today's traditional system can not cope with future climate change with more intense precipitation. Stormwater also spreads pollution and environmental toxins such as nitrogen and phosphorus, but also heavy metals as chloride, oil, organic pollutants and bacteria. The traditional system often leads the stormwater straight into our waters via the recipients. Only 8 percent of Sweden's stormwater was purified in 2016. For a deeper understanding about this, the study is based on theories in sustainable development, anthropocentrism, ecocentrism and the spatial perspective. The study is based on the theories above, previous research as well as four interviews with a consultant, one who works on a industry sector organisation and two people who works on Karlstad kommun. The people are chosen for a deeper understanding about stormwater, how a sustainable stormwater management is defined and how Karlstad kommuns visions for stormwater management are. The result of this thesis has revealed that the informants view of stormwater is in line with the Swedish Environmental Protection Agency's guideline on sustainable stormwater management. The visions of stormwater in Karlstad kommun also live up to this definition. Based on the empirical data, the essay can show that the informants have a broad knowledge of future climate impact on the subject and its measures. The theories are linked with the result, where it is possible to see how the spatial perspectives are affected depending on how stormwater is managed and that an intergenerational anthropocentrism and weak ecocentrism perspective can be read from the interviews.

Förtätning av stadsmiljöer bidrar till hårdläggning och borttagande av gröna ytor i naturliga och redan exploaterade områden. Detta minskar möjlighet till infiltration och evapotranspiration av vatten, vilket ökar ytavrinning av regn- och smältvatten. Regn- och smältvatten i urbana miljöer, även kallat dagvatten, har traditionellt hanterats genom snabb avledning till VA-verk eller närmaste recipient. Idag går utvecklingen mot att hantera dagvattnet lokalt och nära källan till vattnet genom att efterlikna den naturliga vattencykeln. Den största utmaningen iatt hantera dagvatten lokalt anses inte bero på avsaknad av rätt teknik utan ett kommunikativt problem mellan berörda parter. För att främja en långsiktig och hållbar dagvattenhantering krävs en gemensam vision vid upphandlingen, vilket kräver nya forum att diskutera hur hanteringen bör gå till. En förvaltningsövergripande planering mot gemensammamål kan minimera risken att valet av system vid upphandlingfrämst styrs av ekonomi och tidigare erfarenheter. Istället kan fokus läggas på vilka lösningar som är mest hållbara i det specifika området. Att belysa detta tidigt i upphandlingsskedet skapar goda förutsättningar för genomförande. Syftet med detta examensarbete varatt ta fram ett beslutsstöd som dels underlättar den förvaltningsövergripande planeringen vid upphandling av dagvattensystem och dels främjar en hållbar hantering av dagvatten. Beslutsstödet möjliggör att hänsyn tas till det specifika områdets samhälleliga och naturgivna förutsättningar. Metoden bygger på multikriterieanalys ochstödet har designats så att det enkelt går att ta fram grundförutsättningar för jämförelsen tidigt i planeringsskedet, vilket sedan analyseras och justeras tillsammans med de parter som berörs av dagvattenhanteringen för det specifika området. Till exempel kommunala förvaltningar inom stadsplanering, miljöoch VA. Designen bygger på etablerade metoder gällande fördröjningskrav, föroreningsbelastning och dimensionering av system för dagvattenhantering. För att testa beslutsstödets relevans har en fallstudie av ett område under upphandling för exploatering i Uppsala kommun genomförts. Det framtagna beslutsstödet utgörs av fyra delar; systemalternativ, multikriterieanalys, fördröjningskrav och föroreningsbelastning. Systemalternativ ger förslag till tekniker som kan utgöra system för dagvattenhantering. Multikriterieanalys innefattar en systemanalytisk jämförelse där systemför dagvattenhanteringutvärderas och viktas enligt 21 kriterium relaterade till hållbar dagvattenhantering. Fördröjningskrav och föroreningsbelastning beräknar mängdvatten som bör fördröjas efter exploatering respektive reningseffekt på förorenat dagvatten beroende på systemalternativ. I fallstudien jämförs fyra systemalternativ frånvälgrundade utvärderingar av varje kriterium, vilket ger en hög trovärdigheti studiens utfall. Utfallet från fallstudien visar attsystem som innefattar öppenhantering av dagvatten är lämpligt i det undersökta området.Utvärderingavbeslutsstödetpekar på att stödet kanbidra till en förbättradkommunikation mellan berörda parter inom en upphandlingoch att utvalda kriterierna har potential attbidra till en hållbar dagvattenhantering under planeringsprocessen. / The ongoing urbanization contributes to decreaseinfiltration and evaporation of water, compared to natural environments. This affect the natural water cycle, leading to an increased surface runoff of rain and melt water, also known as stormwater. Stormwater has by tradition been managed by diverting it to wastewater treatment plants or to the closest receiving waters. Today, it isconsidered to be more sustainable and modern managing the stormwater locally, close to the source by imitating a natural water cycle. The problem of realizing this modern management is not caused by inadequate modern techniques, but a communicative problem between the concerned parties. To promote a long term and sustainable management, a commonvision is required. This demands new forums for discussion. All concerned partiesshould pursue a common goal to minimize the risk of the system being chosen based on economy and previous experience. Focus should be pointed to solutions that are sustainable in the specific area. This should be elucidated in the procurement stage to create good conditions for implementation. The objective with this thesis wasto elaborate a decision supportmethod, facilitating communication between the concerned parties at the procurement stage of stormwater management. The decision support will promotea long term and sustainable solution, and consider the specific area with regard to social conditions and nature. By using multiple-criteria decision analysis, systems of stormwater management will be compared based on problems and advantages of stormwater in an urban environment and an optimal solution can be identified. The decision support has been designedto easily retrieve basic conditions for the comparison early in the procurement stage, which then can be analyzed in view of opinions from the different concerned parties. The design is based on established methods concerning delay demands, pollution load and dimensioning of systems of stormwater management. To test the relevance of the decision support, a case study of an area currently under procurement for exploitation in Uppsala was performed. The developed decision support consists of four sections; “Multiple-criteria decision analysis”, “Alternatives of systems”, “Delay demands” and “Pollution load”. “Multiple-criteria decision analysis” includes analytical comparison where different systems of stormwater management are evaluated and weighted according to 21 criteria related to sustainable stormwater management. “Alternatives of systems”, suggests stormwater techniques which can form a system ofstormwater management. “Delay demands” calculates how much water that should be delayed after exploitation and “Pollution load” calculates the purification effect on polluted stormwater depending on choice of systems. The case study reveals that the support can contribute to better communication between concerned parties within procurement and that the best suited system of stormwater management for the case study area are systems that manage stormwater locally near the source of water.

The industrial area Larsfrid-Vilhelmsfält in Halmstad will be transformed into a residential-, service- and educational area. Heavy cloudbursts in the future are more than today's stormwater- and sewer pipes can handle. There is a possibility to supplement the drainage system with blue-green solutions for planned management, retention and storage of stormwater from daily rain and pluvial flooding. The solutions also do other ecosystem services as reducing heat and support biodiversity and their multifunctionality make them suitable on valuable land. This work has studied opportunities for blue-green solutions, especially green roofs, permeable surfaces and multifunctional spaces in Larsfrid-Vilhelmsfält. The study questions have been How can Halmstad municipality work with blue-green solutions as a resource in Larsfrid-Vilhelmsfält? and Is it possible to point out spaces in the Larsfrid-Vilhelmsfält area for blue-green stormwater management? The method consists of a literature study, questions to municipal officials, study of downpour maps and visual inspections. The first study question has been answered trough advantages and disadvantages according to different blue-green solutions, different laws, the planning process, costs and benefits and examples from Malmö and Göteborg amongst others. The second question has been answered trough suggestions of blue-green solutions pointed out on an image of Larsfrid-Vilhelmsfält. The image is created from a map overlay of an orthophoto and information from a downpour map, information from aerial photos from Internet and visual inspections on site. The municipality of Halmstad has a chance to start early with sustainable urban drainage systems in Larsfrid-Vilhelmsfält. There are ways to calculate costs and maintenance. It is easier and more inexpensive to construct blue-green solutions before the area is finished, than after. Without it, it will be much more expensive to take care of the suffering and the physical costs caused by pluvial flooding.

Hållbar dagvattenhantering är ett koncept som, i takt med ökade regnmängder och tät bebyg-gelse, blivit mer och mer uppmärksammat inom stadsplanering. Det handlar om att hitta ettmer robust system för att hantera det dagvatten som uppstår genom att kombinera både rör-och ledningssystem med andra lösningar som fördröjer och renar vattnet innan det når ut tillrecipienten. Samtidigt är samhällsbyggnadsprocessen ofta komplex och involverar många olikaaktörer vilket också gäller för dagvattenhantering. I och med detta uppstår ett antal utmaningarsom problematiserar processen mot att få till en mer hållbar dagvattenhantering. Detta arbetesyftar till att komma underfund med de utmaningar som finns när det kommer till samverkanrelaterat till dessa frågor samt att klargöra hur samverkan kan förbättras för att uppnå en merhållbar dagvattenhantering. I arbetet görs en litteraturstudie vars främsta syfte är att reda ut begreppet samverkan, vad sombidrar till god samverkan och vilka positiva effekter samverkan kan ha i ett projekt. För att sedanreda ut vilka utmaningar och framgångsfaktorer som finns kring dagvattenfrågan genomförs enkvalitativ studie i form av sju intervjuer med personer som på olika sätt arbetar med dagvatten.Dessutom används två analysverktyg, Fyrfältaren och Forum-Arena-Court, för att sortera in debehov och förbättringar som behövs arbetas med. Det framkommer att det finns en del problematik kopplat till samverkan och dagvattenhantering.Det finns främst förbättringspotential när det kommer till att hantera de olika perspektiv ochintressen som kommer med att ha många olika aktörer involverade. Där framstår det som viktigtatt dagvattenfrågan är med tidigt i processen och att det skapas en gemensam målbild kring vadsom ska genomföras i projektet. Utöver detta finns det även en del utmaningar när det kommertill tydlighet kring hur projektet ska genomföras. Här är det viktigt att det finns tydliga riktlinjerfrån kommunens sida samt att se till att det finns en kontinuitet och dialog. Sammantaget finnsdet behov av förbättring kring samverkan och detta skulle kunna möjliggöra vägen mot en merhållbar dagvattenhantering. / Sustainable stormwater management is a concept that, with increasing amounts of rain and densesettlements, has been paid more attention to in urban planning. It revolves around finding amore robust system for managing stormwater by combining systems using pipes with othersolutions that delay and clean the water before it reaches the recipient. At the same time, theprocesses within urban planning are complex and involve many different parties which is alsotrue for stormwater management. Consequently, a number of challenges arise which complicatesthe process of achieving sustainable stormwater management. This study aims to find what thecooperation challenges are and to find out how cooperation can be improved to achieve a moresustainable stormwater management. In the study, a literature study is conducted with the purpose of investigating the conceptof cooperation, what good cooperation consists of and what positive effects it might have ina project. To figure out what the challenges and the factors of success are when it comes tostormwater management, a qualitative study consisting of seven interviews with people workingwith storm water is conducted. In addition, two tools for analysis, Forum-Arena-Court andFyrfältaren, are used to categorize the needs and improvements that need working with. There appears to be some issues regarding cooperation in connection to stormwater management.Mainly, there is potential for improvement when it comes to handling the different perspectivesand interests that come with having several different parties involved. It seems important to makesure that stormwater management is included early in the process and that there is a commonvision regarding what is supposed to be achieved within the project. Moreover, there are also afew challenges in regards to clarity of how the project is to be carried through. It is important tohave clear guidelines from the municipality’s side as well as continuity and dialogue throughoutthe project. To summarize, there are a few areas where improvement is needed when it comesto cooperation and this could possibly lead the way towards a more sustainable stormwatermanagement.

Much like other cities Stockholm has traditionally used a technical system for managing stormwater. With time this system has become overburdened and has led to large environmental concerns. To reach water quality goals set by the EU Stockholm needs to decrease pollution released to recipients by 70-80%.  Green infrastructure (GI) has increasingly been used as an alternative and addition to technical stormwater systems. Many studies have been conducted on different solutions and their stormwater management performance. The City of Stockholm have done research on numerous solutions to evaluate their performance in the context of Stockholm as well. However, implementation in the inner city is slow, thus this study explores why this is the case, and how Stockholm’s stormwater management goals can be reached. Stockholm predominately uses trees planted in plant beds using structural soil, and a combination of constructed wetlands and wet ponds for stormwater management. In new developments there is no real concern, as the GI can be included in planning at an early stage. Including these solutions in existing environments causes issues related to space, both above and below ground, and costs. Therefore, other solutions need to be found. This study explored green roofs, green walls and permeable pavements as possible options. Additionally, it found that finding new space that has previously not been used for GI could be an option. To mitigate financing issues new ways of promoting investment into GI from private property owners could be utilized, but that there also is a mismatch between supposed support for sustainable stormwater management on the political side and funds allocated. Finally, the study recommends that Stockholm takes the technical systems into account and explores what GI measures best work together with it to more effectively decrease pollution.