Marmara Sea and Black Sea connected with renowned Bosporus surround Istanbul, the city, which owns the privilege of bridging Europe and Asia. Besides such inland seas; forests and wetlands fragmented around and in the city maintain the natural cycle in the region. However, Istanbul as a fast developing urban area witnesses environmental issues like many other urban areas in global scale. Rapid economic and population growth of the city increase the pressure on above mentioned natural resources. Sustainable development of built environment is one of the best solutions in order to mitigate environmental damages of urban areas. The solution comes with green construction projects and systems yet the city and the market itself have barriers to block or slow the process of sustainable development. Identification of such barriers and reviewing international sustainable development practices paves the way for generating recommendations for environmentally friendly urban expansion in Istanbul. Survey targeting market professionals was conducted to identify sustainable development barriers in Istanbul and in order to address such barriers the thesis refers to conducted interviews and international practices presented in the literature review. The thesis draws economic, market and governmental recommendations which are particularly focused on financial incentives, raising awareness and enacting green laws involving all stakeholders of construction and real estate market.

In future development dealingwith ongoing global urbanisation and sustainability challenges,urban development is often seen asa key component. To support urban development, various certification systems that define 'sustainable'buildingsor urban areashave been developed world-wide.For a Swedishcontext, Sweden Green Building Council (SGBC) has developed Citylab as asupporttool forsustainable urban development. This tool contains several certification systems and a guiding document forthe planning and construction phasesof urban development. The intention from start has been to include also a certification systemfocusing on follow-up requirementspost-construction inurban development projects, butthe role and function of thiscertification system havenotbeenspecifiedby SGBC. Inthis licentiate thesis,Researchthrough Design (RtD) and a transdisciplinary approachwere appliedto contribute to thedevelopment ofa credibleandready-to-use certification system for sustainable urban areas in a post-construction phase, called Citylab Post-Construction.Through that process the thesis also identifieskey considerations when designing such a certification system.There is little information on how existingcertification systemsfor sustainable urban development were developed,andthere is no well-known and widely used framework for their development. To guide the development of Citylab Post-Construction,a framework of key considerations was formulated,based on a literature review. The framework defines(1) benefits a certification system should provide, (2) principles it needs to fulfil in order to provide those benefits and (3) how to handle the principlesin the developmentprocess. Using theframework in the research presentedinthis thesis madeit clearer what was at stake in each decision and thus the development process more transparent.To identify needs and ideas forCitylabPost-Construction, potential future users of the certification systemwere interviewed. No consensus was reached regarding the role and function the certification system should have,but fouralternatives wereformulated. By comparing thesealternatives with the principles in the framework, differences and shortcomingswere identified. Situationsin whichdifferent principles within the framework may conflict with each otherwere also identified, e.g.the most scientifically credible solution may not always be practically feasible. Thus,the principles cannot all be fulfilled simultaneouslyand mustbe prioritisedand balancedagainst each other. Overall, thisrevealed aneed for deliberativeand transparent decisions regardingthe role and functionofthecertification system,and which principles are prioritisedin decision-making. For the specific case of developing CitylabPost-Construction, it was decided that the system should assess how urban areasperform in terms of sustainability, i.e.assess whether implemented measures have sufficient impact in terms of sustainability. Measures implemented to achieve that performance were not to be included in the assessment.Citylab Post-Construction includes two types of indicatorsfor evaluatingthe sustainability performance of an urban area: First, general indicators that assess sustainability aspects of relevance to all urban areas,and for which the level of performance required forcertification is the same for all urban areas;second,site-specificindicatorsthatareformulatedfor each individual urban areato be certifiedandassesssustainability aspectsimportantin the local context thatare not covered by the general indicators. When choosinggeneral indicators to include in Citylab Post-Construction, indicators already used in different contextswere long-listed, including e.g. Agenda 2030, planetary boundariesand Sweden's Environmental Objectives. Thelist was then processedby working groups comprisingdifferentstakeholders and competencies. Theirsuggestionswerefurther processed by the project teamand discussedwith a reference group,resultingin15 indicators to be refinedtogetherwith experts in each subject area. The entire certification system wassent out for public consultationand underwent workshop testing,where the indicators were testedon two different urbanareas.Based on feedback fromthe public consultation and workshop testing, the certification system was finalised. The Citylab Post-Construction manual developed will be used by SGBC in future certification processes.Based on this work, some conclusions can be drawn regarding the development of certification systems. First, the workhighlighted the importance of using a design-driven and transdisciplinary way of working,starting with the needs of future users,to clarify needsthat the certification systemshould meet. This can help distinguish thetype of certification system that willbe developed from other potentialsystems.Second, the framework of important considerations helpsidentifydifferent principlesthat must be balanced, based on the type of certification system intended. The framework can also be used when analysingexisting systems,to reveal how different principles have been balanced and prioritised. This can lead toa deeper understanding of differences between certification systems,andto a discussion on what kind of assessment a certification system should implyand how they should be used in different contexts. Third,the work in this thesis indicated that development of certification systems in accordance with the framework should use a transdisciplinary approach. This helps tobalancetheprinciples in the framework and to definesustainability, as thatrequires a discussion between different actors and different competencies. To confirm whether the certification system balancesthe principlescorrectly, different types of tests can be used iteratively during the developmentprocess. In this thesis, the development ofCitylab Post-Constructionis discussed and justified in a more transparent way than for many other certification systems. Whileachievingsustainable development in society as a wholewill requiremore than certification of urban areas, Citylab Post-Construction can support urban development as a component in a sustainable society. / Med en pågående global urbanisering och växande hållbarhetsutmaningar lyfts ofta stadsutveckling fram som en nyckelfråga för att nå en hållbar utveckling. För att stötta ett sådant arbete har det under de senaste decennierna utvecklats olika certifieringssystem runt om i världen, som genom indikatorer och kriterier anger vad som kan anses vara en mer hållbar byggnad eller stadsdel. I Sverige har Sweden Green Building Council (SGBC) utvecklat Citylabsom stöd för hållbar stadsutveckling. Citylab innehåller flera certifieringssystem som fokuserar på planerings-och byggnationsfasen av stadsbyggnadsprocessen. Idén har också varit att Citylab ska innefatta en certifiering av uppföljningen efter genomfört stadsutvecklingsprojekt. Vad en sådan certifiering skulle innebära mer konkret har dock inte specificerats. Det är här denna licentiatavhandling tar sin utgångspunkt. Genom ett designdrivet ochtransdisciplinärt förhållningssätt syftar denna avhandling till att bidra i utvecklingen av Citylab –certifiering av en stadsdels hållbarhet(som den nya certifieringen inom Citylab heter), samt även öka förståelsen för hur utvecklingen av certifieringssystem kan gå till mer generellt. Även om det gjorts forskning på existerande certifieringssystem, saknas det idag ett etablerat ramverk för hur certifieringssystem bör tas fram. Det finns också få exempel på redovisningar av hur olika system tagits fram. För att bidra till utvecklingen inom detta område presenteras i denna avhandling ett ramverk över nyckelfaktorer att beakta i utvecklingen av ett certifieringssystem. Ramverket inkluderar (1) vilka värden ett certifieringssystem ska skapa, (2) vilka principer som måste följas för att nå värdena samt (3) hur utvecklingen bör ske för att hantera principerna på rätt sätt. Ramverket baseras på litteraturstudier av tidigare forskning inom certifieringssystem och indikatorer för hållbar stadsutveckling. Detta ramverk används sedan genom avhandlingen och dess artiklar för att tydliggöra hur Citylab –certifiering av en stadsdel hållbarhetutvecklats, inklusive motiven bakom de val som gjorts.För att skapa en större förståelse för vilka behov och idéer som fanns för Citylab –certifiering av en stadsdel hållbarhetgenomfördes intervjuer med framtida potentiella användare av certifieringssystemet, till exempel kommunala tjänstemän, fastighetsägare och byggföretag. Intervjuerna resulterade inte i någon samstämmighet för vilken typ av certifieringssystem som skulle utvecklas, utan det framkom flera alternativ som skiljde sig från varandra. Genom att jämföra alternativen med principerna i ramverket tydliggjordes skillnaderna mellan alternativen. Det tydliggjorde också hur olika principer inom ramverket kan hamna i konflikt med varandra, det är exempelvis svårt att skapa ett certifieringssystem som följer högt ställda vetenskapliga krav samtidigt som det är praktiskt enkelt att genomföra utan att vara kostnadsdrivande. Denna avhandling visar således på behovet av en prioritering och balansering mellan principerna i ramverket, så att det blir både tillräckligt vetenskapligt och praktiskt. Detta klargjorde i sin tur behovet av genomtänkta och transparenta beslut över vilken typ av certifieringssystem som skulle skapas, baserat på vilka principer som prioriterades för varje beslut. För utvecklingen av Citylab –certifiering av en stadsdels hållbarhetbeslutades det inom utvecklingsprojektet att systemets övergripande syfte skulle vara att bedöma hur stadsdelen presterade hållbarhetsmässigt, med andra ord, bedöma om genomförda åtgärder nått tillräcklig effekt vad gäller hållbarhet. Hur stadsdelen nått prestandan, inklusive vilka åtgärder som satts in, ingår inte i certifieringssystemets bedömning.För att utvärdera hållbarhetsprestandan hos en stadsdelinnehåller certifieringssystemet två typer av indikatorer. Den första typen är generella indikatorer som anger hållbarhetsaspekter som är relevanta för alla stadsdelar, och som harkravnivåer som alla stadsdelar ska uppnå. Den andra typen är platsspecifika indikatorer som tas fram för varje enskild stadsdel som ska certifieras, för att lyfta hållbarhetsfrågor som är viktiga i den lokala kontexten men som inte täcks in av de generella indikatorerna. För att välja vilka de generella indikatorerna ska vara i certifieringssystemet gjordes först en genomgång av indikatorer som redan används i olika sammanhang, till exempel Agenda 2030, planetära gränser och Sveriges miljömål. Denna lista bearbetades sedan av arbetsgrupper bestående av personer från olika aktörer inom samhällsbyggnadsbranschen och med olika kompetenser inom hållbarhet. Arbetsgruppernas arbete bearbetades ytterligare av projektgruppen för utvecklingen av certifieringssystemet och stämdes av med en referensgrupp kopplad till projektet. Detta ledde till en lista på 15 indikatorer som i nästa steg utvecklades tillsammans med experter inom respektive sakområde. Hela certifieringssystemet gick sedan ut på remiss, samt genomgick betatest där två olika stadsdelar testbedömdes övergripande i enlighet med certifieringssystemets krav. Utifrån synpunkterna som framkom i remiss och betatest slutfördes arbetet till en manual för certifiering, som SGBC kommer använda i framtida arbete med att certifiera stadsdelar.Utifrån detta arbete går det att dra flera slutsatser för utvecklingen av certifieringssystem mer allmänt. För det första visar denna avhandling på vikten av att använda ett designdrivet och transdisciplinärt arbetssätt genom att utgå från behoven hos kommande användare för att i nästa steg kunna tydliggöra vilket behov certifieringssystemet ska fylla för sina användare. Detta kan göras både för att tydliggöra vilken typ av certifieringssystem som ämnas utvecklas och vilket typ av system som det inteämnas vara. Vidare kan ramverket med dess principer vara ett bra stöd i att förstå vilka avvägningar som behöver göras mellan olika principer, baserat på vilken typ av certifieringssystem som ska skapas. Ramverket kan också användas vidanalys av redan existerande certifieringssystem utifrån hur olika principer har balanserats och prioriterats. Det kan ge intressanta analyser för en fortsatt diskussion om hur certifieringssystem skiljer sig från varandra och varför, samt hur certifieringssystem bör se ut och användas i olika sammanhang. En annan slutsats är att utvecklingen av certifieringssystem, i enlighet med ramverket, bör använda ett transdisciplinärt angreppssätt i linje med arbetet med denna avhandling. Detta då både balanseringen mellan principer i ramverket och definitionen av hållbarhet kräver en diskussion mellan olika aktörer och mellan olika kompetenser. Avhandlingen visar också på vikten av att testa idéer för utvecklingen iterativt under arbetet som en del i att möjliggöra transdisciplinärt samarbete. Utvecklingen av certifieringssystemet Citylab –certifiering av en stadsdels hållbarhet, får genom denna avhandling en tydligare redovisning än många andra certifieringssystem för vilka avvägningar och beslut som gjorts. Genom sina indikatorer definierar certifieringen stadsutvecklingens roll i ett hållbart samhälle, både generellt i hela Sverige och i den platsspecifika kontexten. / <p>QC 20191220</p>

Dagens dagvattenhantering i urbana områden är inte hållbar vilket resulterar i översvämningar, förfallav naturen och hälsoproblem. Fortsatt urbanisering och klimatförändringar påverkar systemet negativtoch kräver en brådskande förändring. Ett alternativ till traditionell dagvattenhantering är naturligalösningar, NBS, definierat som inspiration och användandet av naturen för att hanterasamhällsproblem. Det kan ge resilienta och adaptiva lösningar som främjar biologisk mångfald,människors välbefinnande, ett lovande alternativ för att tackla de här problemen. NBS är dock förenatmed osäkerheter såsom kunskapsbrister kring prestanda, underhåll och möjliga negativakonsekvenser. Även om NBS kan anses vara en hållbar lösning är den inte frekvent implementerad iurbana områden. Den här uppsatsen använder fallstudien Årstafältet för att samla och analysera föroch nackdelar av NBS och traditionella dagvattenlösningar. Med hjälp av intervjuer med inblandadeaktörer, plandokument, regleringar och en litteraturstudie visar resultatet att NBS kan ge ett resilient,flexibelt och kostnads-effektivt system med multipla fördelar vilket kan uppfylla t.ex. vattendirektivet(WFD), hållbarhetsmålen (SDGs) och miljömålen. Det traditionella systemet är en oelastisk lösninginkapabel att förebygga miljöförändringarna och med frekvent breddning av smutsigt dag- ochavloppsvatten. Systemet är sett som oförmögen att uppfylla mål kring biologisk mångfald, miljömåloch reningskrav och därav en ohållbar lösning. Existerande infrastruktur och ett välarbetat arbetssättgör att det traditionella systemet dock fortfarande förlitas på. Problem som identifierades med NBSvar kunskapsbrister, en ny process för att hantera dagvatten som inkluderar en omfattande inblandningav aktörer, övergångsbarriärer, oklarheter gällande ansvarsfördelning, brist på deltagande frånallmänheten, avsaknad av tekniskt vägledning, bristen och behovet av att kontrollera och mätalösningar samt beroendet av entusiastiska aktörer. / The current stormwater management in urban areas is not sustainable, resulting in frequent floodingevents, degeneration of the environment and human health issues. Increased urbanization and climatechange negatively impact the outcome and calls for an urgent change. An alternative to traditionalstormwater management is nature-based solution, NBS, broadly defined as the usage or inspiration ofnature to address societal challenges. It can provide resilient, adaptive solutions which promotebiodiversity and human well-being, a solution to address these challenges. NBS is however unitedwith uncertainties such as knowledge gaps of performance, maintenance, efficiency and potentialtradeoffs. Although NBS can be considered a sustainable solution, it is not widely adopted andimplemented in urban areas. This thesis uses the case study of Årstafältet project to identify andanalyze opportunities and challenges of NBS and conventional drainage system. Based on interviewswith involved actors, plans, regulation and a conceptual framework, the result shows that NBS canprovide a resilient, flexible and cost-effective system with multiple benefits which addresses allaspects of sustainability. It is widely supported by laws and policies, addressing the EU WaterFramework Directive (WFD), the Sustainable Development Goals (SDGs) and the EnvironmentalObjectives for example. The conventional drainage system is an inflexible system unable to mitigateclimate change, with frequent overflows (CSOs) of dirty storm and sewage water. It is unable toachieve biodiversity goals, environmental objectives and water quality targets and thus recognized asan unsustainable solution. With an existing infrastructure and an established way of managing theconventional drainage system, it is however still relied on. Identified challenges of NBS areknowledge gaps, a new management process with extensive stakeholder involvement, transitionbarriers, unclear division of responsibilities, lack of public participation and technical guidance, lackof and the need to monitor solutions and the dependence on enthusiastic actors.

ElectriCITY, a citizenship-driven economic association aims at making Hammarby Sjöstad the most climate-friendly district in Sweden. Their next step is to integrate urban agriculture into the neighborhood. Urban agriculture is, by definition, growing or producing food in a city. It allows, among other things, to increase access to locally grown food for the population nearby and to educate city dwellers on many aspects of agriculture. This project’s goal is to offer a large overview of urban agriculture and its different governance characteristics. In addition to the literature review and to have a better understanding of the relevant stakes of this field, the project was based on six different case studies that introduce various types of urban agriculture governance: SweGreen (Stockholm), Odlande Stadsbasarer (Stockholm), Nature Urbaine (Paris), the WandelGarten (Freiburg), the Tillsammansodling group of Viva (Gothenburg) and Greenhouse (Malmö). The study was built on desk studies, interviews, and two participant observations. It had a focus on the different governance characteristics of the urban agriculture approaches (internal, external, and contextual) based on a distinction between market-oriented projects and non-market-oriented ones. The findings showed similarities between the case studies on different points such as their approaches to sustainability or the need to have external partners and political support. They showed as well the importance to take into account the external and contextual factors for projects to be well-integrated into the urban system.

Sustainability certifications are becoming a frequently used method to deal with problems associated with sustainability. Citylab is a Swedish system that has been developed to guide municipalities in their work with planning sustainable neighbourhoods. The purpose of this study is to examine how Citylab affects large urban development projects in relation to municipal urban planning. In order to examine the purpose, a case study has been conducted, where two study objects in Norrtälje municipality and Helsingborg municipality were examined. The former municipality did only follow the framework of the system, while the latter municipality did proceed with the whole certification process. Norrtälje Hamn and Östra Ramlösa are both unique in their contexts regarding their extent and can therefore be seen as flagship projects in their respective municipalities. The study indicates that Citylab is a method that facilitates the inclusion of sustainability aspects regarding urban planning, but problems linked to social sustainability and follow-up procedures exist. In both projects there is a lack of cultural aspects and therefore these problems had to be dealt with outside of the framework of the system. Another similarity is the difficulty regarding the involvement of the entire organisation, otherwise problems connected to transferring of information can arise. Cooperation is a central part of the Citylab process, which is considered as challenging but educative in both of the examined municipalities. The urban planning process is prolonged in regard to time when a certification according to Citylab is conducted, which creates opportunities for more rigorous examination in specific problems. This can result in higher quality in the urban planning process, in the same time as it leads to higher costs. Lastly it is discussed if sustainability certifications will be a useful tool in future urban planning projects or if existing certified urban planning projects will have the same influence in regard to urban planning. / Miljöcertifieringar blir ett allt vanligare angreppssätt för hantera problem kopplade till hållbarhet. Citylab är ett svenskt system som tagits fram för att vägleda kommuner i arbetet med att planera hållbara stadsdelar. Syftet med denna studie är att undersöka hur Citylab påverkar större stadsbyggnadsprojekt i relation till det kommunala planeringsarbetet. För att undersöka detta har en fallstudie gjorts, där två projekt undersökts i Norrtälje kommun och Helsingborgs stad. Den förstnämnda kommunen har enbart följt systemets ramverk, medan den sistnämnda har valt att genomföra hela certifieringsprocessen. Norrtälje Hamn och Östra Ramlösa är båda unika i sina kontexter mätt till dess omfattning och kan anses vara flaggskeppsprojekt i vardera kommun. Studien tyder på att Citylab är ett verktyg som underlättar inkluderingen av hållbarhetsaspekter i planeringsprocessen, men att problem kopplade till social hållbarhet och uppföljning finns. Gemensamt för projekten är avsaknaden av kulturella värden och att dessa behövde hanteras utanför certifieringens ramverk. Andra gemensamma beröringspunkter är svårigheten med att involvera hela organisationen i processen, annars kan problem kopplade till informationsöverföring uppstå. Samverkan är en central del av Citylab-processen, vilket ansetts som utmanade men lärorikt i de båda undersökta kommunerna. Planeringsprocessen förlängs tidsmässigt vid en certifiering enligt Citylab, vilket skapar förutsättningar för att djupare behandla specifika frågor. Detta kan medföra en högre kvalitet i planeringsarbetet, men samtidigt ökade kostnader. Avslutningsvis diskuteras om miljöcertifieringar kommer vara ett användbart verktyg även i framtida projekt eller om dagens certifierade projekt kommer ha samma verkan på planeringen.

Freight transport of goods is an indispensable part of everyday life. Without it there would be no delivery of products such as food, water, construction material, technology, furniture, clothes and society, as we know it today, would collapse.  However, there are more and less sustainable ways of transporting goods. Today, the number of freight transport vehicles in cities is increasing steadily which contributes to traffic congestion, unsafety, insecurity, air pollution, noise pollution and climate change. Moreover, as the e-commerce flows are increasing, the importance of sustainable last-mile deliveries increases as well.   The research methods used were literature study and interviews. Firstly, the literature study was realized before two pre-knowledge interviews were conducted. Finally, ten semi structured interviews were conducted with experts, strategists, logisticians,  project managers and consultants.   The data suggests that sustainable urban freight transport can be accomplished with UCCs in combination with cargo bikes to reduce cars in the city. This can be done with the help of four ideas - collaboration, incentives, research and developed bicycle infrastructure.  UCCs are not a new concept but there are few centers that endure due to several factors; flawed business models, lack of expertise or research, subvention dependency and stakeholders’ various engagement and involvement levels. Also, a certain percent of freight that is transported by trucks can be substituted by cargo bicycles but in order to enhance the development of utilizing cargo bicycles as a last-mile delivery option, research and knowledge gap need to be addressed. The conclusion indicates that collaboration between stakeholders, specifically between the private and public sector, is integral. The results also highlight that off-peak deliveries and sustainable last-mile deliveries are feasible solutions. There are knowledge gaps in how UCCs and cargo bikes operate which are potential opportunities for areas of improvement and development. Lastly, policies and regulations set by the local authorities play an integral role to guide the freight industry development towards a more sustainable freight transport. / Godstransport av varor är avgörande i vardagen. Utan fungerande godstransporter skulle det inte finnas leveranser av produkter såsom mat, vatten, byggmaterial, teknik, möbler och kläder, och samhället, som vi är vana vid idag, skulle kollapsa.  Det finns emellertid mer och mindre hållbara sätt att transportera varor på. Idag ökar antalet godstransportfordon i stadskärnor stadigt vilket bidrar till trafikträngsel, osäkerhet, otrygghet, luftföroreningar, buller och klimatförändringar. Dessutom ökar e-handelns flöde i rask fart vilket leder till att betydelsen av hållbara last-mile leveranser ökar likaså. Forskningsmetoderna som användes var en litteraturstudie och intervjuer. Först genomfördes litteraturstudien, följt av två intervjuer för att få en förståelse och en gedigen bakgrund i ämnet. Slutligen genomfördes tio semistrukturerade intervjuer med experter, strateger, logistiker, projektledare och konsulter för att få en fördjupad kunskap om bl.a. problem och utvecklingsmöjligheter inom ämnesområdet.  Resultaten antyder att godstransporter kan utföras med hjälp av samlastningscentraler (UCC) i kombination med lastcyklar för att minska antalet bilar i staden. Effektiva samlastningscentraler ställer krav på väl utvecklat samarbete, incitament, forskning och cykelinfrastruktur. UCC är inget nytt koncept, men det finns få center som överlever på grund av flera faktorer: bristfälliga affärsmodeller, brist på expertis eller forskning, subventionsberoende samt olika nivåer av engagemang och deltagande från intressenter. En viss andel av godstransporterna som utförs med lastbilar kan ersättas av lastcyklar. För att främja utvecklingen av användningen av lastcyklar som last-mile lösning krävs dock forskning och ökad kunskap.  Slutsatsen pekar på att samarbete mellan intressenter, särskilt mellan privata och offentliga sektorer, är avgörande. Resultaten belyser också att off-peak leveranser lågtrafikperioder och hållbara last-mile lösningar är genomförbara alternativ. Det finns kunskapsluckor när det gäller drift av UCC och lastcyklar, vilket kan ses som en möjlighet till förbättring och utveckling. Slutligen spelar lokala myndigheters policys och regler en viktig roll för att styra godstransportindustrins utveckling mot en mer hållbar transport av gods.

No description available.

No description available.

Sustainable urban development is one of the dominant movements in the urban planning realm in the 21st century. It focuses mainly on improving current life while keeping future effects to an extent with which future life is not restricted. Adaptive reuse can play an important role in this movement towards more sustainability due to its simple reuse approach. But to improve the process of adaptive reuse a holistic framework is needed. This thesis first develops a holistic framework from recent research literature with the later aim of testing it in form of a case study – focusing on The Plant in Chicago, USA. Six themes were identified as the six to consider for a holistic perspective on adaptive reuse – economic, environmental, technical, context, social, and regulations and policy. Site visits, interviews, GIS-analysis, and desk-based study build the core methods to test the framework and produce the findings. Capital investment, market demands, reconstruction costs, and the influence on the local economy are economic factors that determine the economic performance of the adaptive reuse project The Plant. These findings show the applicability of the framework and further point out possible synergies and conflicts that can be utilized and avoided in future processes. The research indicates, for example, conflicts between environmental performance and economic expenses. Overall, the results indicate the applicability of the framework and the needed consideration of the identified synergies and conflicts for the positive performance of the adaptive reuse process and thus a positive contribution to sustainable urban development.

The purpose of this Thesis is to conduct an analysis describing the sustainable strategy available for hotels, evaluating its potential to create competitive advantage and exploring how its implementation influences other actors in the industry specifically and the whole area development generally. The case study of Ørestad district has been chosen with focus on the Crowne Plaza hotel. The Crown Plaza is the first hotel in Ørestad area that has employed the sustainable strategy into its operational activities. According to the analysis, the sustainable efforts of the hotel include environment-friendly technologies, waste management, use of organic materials, organization of social benefits and events for their employees. The conducted interviews with Crowne Plaza’s employees showed the relationship between hotel’s strategy and employees’ satisfaction. Furthermore, the study has explored the ability of sustainable efforts to create unique reputation for the hotel. The latter, in turn, attracts the business customers who consider sustainable hotel as valuable partner for their own reputation. All in all, as the sustainable strategy enhances the profitability, it is considered a source of completive advantage.Despite the benefits of the strategy, the competing hotels are not willing to imitate the concept. Low demand from private guests, variety of alternative options, high risks and investments are main reasons of indifference to sustainability from their side. As a result, this reluctance restricts the sustainable spillover effect and corresponding urban development in the area. However, as the government and construction agencies are interested in “green” trend and the Crowne Plaza is willing to share its practices, the sustainable urban development opportunities are still possible in the future.The recommendations to the Crowne Plaza include providing the tangible evidence of the sustainability in the hotel and continuing the introduction of environmental and social efforts. In turn, other hotels should start employing the sustainability in its strategic activities because the demand for it will only grow in the future. Only when all players in the area will realize the need for a change, the sustainable urban development will be achieved in Ørestad district.