No description available.

The present essay is the evaluation of women’s conditions and gender equality in the novel, the Hunger Games by Suzanne Collins. Different conditions of women such as the political, physical, marital and financial are analyzed in Panem society before and after the revolution. It is also discussed, which aspects of women’s lives are improved and which aspects are left unchanged after the rebellion of the novel. How far may revolution and the political system be influential upon the development of women and the decrease in male domination in Panem, as an example of real communities? In the final process of analysis, the lack of meritocracy in Panem society is discussed as the result of gender discriminations or the essence of policy. There are also comparisons between Panem and Greece and their heroes. The result of this comparison is, discovering a fluctuation in values, morals and political thoughts from ancient times up to an unknown future. Katniss as the heroine and the ideal female of society is primarily analyzed in each part, and then the other female characters are explored, depending on their roles and importance in the different parts.

The focus of this thesis is how fanfiction, an underground subculture of web literature written about popular books, films, television shows, and comics, treats the original works it derives from. In this study I will examine the ways in which fans reshape the original stories of the works they write about, and the ways in which they do not, and speculate the reasons they have chosen to do so. This project examines fanfiction surrounding three young adult novels: Twilight, The Hunger Games, and Harry Potter. I examine each of these works and their respective fanfiction in order to highlight important themes in each work and problems inherent in each story to account for the changes fanfiction writers make in their literature. I have chosen one overarching theme in the fanfiction in each fandom and will explore why fanfiction authors have overwhelmingly chosen to change the source material to suit that theme.

I denna uppsats undersöks hur systerrelationen mellan protagonisten Katniss Everdeen och hennes lillasyster Prim porträtteras i Suzanne Collins The Hunger Games-trilogi, bestående av The Hunger Games (2008), Catching Fire (2009) och Mockingjay (2010). Syftet med uppsatsen är att utforska vilken funktion denna porträttering får för intrigen i sin helhet samt att se vilka föreställningar om manligt och kvinnligt som blir synliga i relationen systrarna emellan. Som teoretisk grund används Sarah Annes Browns och Roberta Seelinger Trites skrifter om litterära systerskap. Undersökningen visar att Katniss relation till Prim är starkare än andra syskonrelationer inom trilogin och att detta bland annat beror på att Katniss ser det som sin största uppgift att ta hand om och skydda sin syster. Detta starka band är också avgörande för intrigen - Katniss beslut att ta Prims plats i Hungerspelen möjliggör resten av händelseförloppet. Det blir även tydligt att Katniss gärna ser på Prim som den behövande systern, men att båda egentligen är beroende av varandra. Systermotivet blir också synligt i Katniss relation till Rue från Distrikt 11. I relationen till systern Prim antar Katniss ofta manliga attribut och Prim beskrivs med typiska kvinnliga egenskaper, men det finns även gånger då dessa genusföreställningar rubbas.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur social exkludering skildras i Divergent och Hungerspelen och diskutera resultaten ur ett litteraturdidaktiskt perspektiv. Syftet är att utifrån fyra kategorier, som alla är faktorer som indikerar social exkludering, undersöka dels på vilket sätt faktorerna förekommer, dels hur protagonisten förhåller sig till dem. Faktorerna som används är: 1. Snedvriden resursfördelning som socialt exkluderande faktor 2. Brist på demokratiska sammanhang som socialt exkluderande faktor 3. Reducering av den fria viljan som socialt exkluderande faktor 4. Rumslig segregation som socialt exkluderande faktor Faktorerna, till exempel resursfördelning, kommer att i sin tur analyseras utifrån några valdamotiv, till exempel kläderna, för att lyfta vilka funktioner olika motiv i romanerna har för att främmandegöra läsarens egen samtid. Detta kopplas till gymnasieskolans värdegrund. Syftet är alltså inte att ge konkreta förslag på lektionsupplägg utan i stället ge en förståelse för hur romanerna, som exempel på genren ungdomsdystopi, kan synliggöra olika perspektiv på socialexkludering i läsarens eget samhälle samt ge en fördjupad förståelse för frågor som rör socialexkludering i litteraturundervisningen.

I den här uppsatsen har jag gjort en tematisk läsning av de dystopiska ungdomstrilogierna Hungerspelstrilogin, Divergenttrilogin och Legendtrilogin, vilket jag har gjort med fokus på temat kosmetika och utsmyckning. Syftet var att undersöka de genusmönster som existerar kring kosmetikan och utsmyckningen, liksom dess förhållande till klass och ålder. Jag kommer i uppsatsen fram till att kosmetika och utsmyckning bärs frivilligt av överklass och onda karaktärer och att det tvingas på de flickor, och i viss mån även de pojkar, som är böckernas huvudpersoner. Böckerna tycks bekräfta åsikten att kosmetikan är något förkastligt och påtvingat av patriarkatet. Tvånget kommer dock i böckerna inte enbart ifrån patriarkatet utan också från överklassen. Uppdelningen mellan vad som är okej för flickor och pojkar att bära ser i stort sett likadan ut som i dagens samhälle, trots framtidsskildringens möjligheter att måla upp något nytt. De som frivilligt bär kosmetika och utsmyckning är oftast farliga, såsom onda ledare eller förtryckande överklass. Det feminina nedvärderas i böckerna mer än det könsneutrala (även om kritik kring det neutrala också förekommer) och det kvinnliga nedvärderas starkare än det flickiga. Även om flickorna finner att dekorationen kan vara användbar har den litet eller inget värde då den inte fyller en annan funktion än skönhet. Resultatet blir destruktivt då flickor och kvinnor vänds mot varandra och sig själva. Dessutom blir ramen för vad som är okej snävare då de både ska vara vackra, men inte bry sig om det. Det bekräftar också de genusmönster och förväntningar som säger att flickan ska vara passiv och vacker.

No description available.

Submitted by Guilherme Augusto Louzada Ferreira de Morais null (gui_amorais@hotmail.com) on 2018-02-19T23:21:31Z No. of bitstreams: 1 Dissertação_Morais_2018.pdf: 1959729 bytes, checksum: e4bb69bb4962e19ac63cfef3f80a903e (MD5) / Approved for entry into archive by Elza Mitiko Sato null (elzasato@ibilce.unesp.br) on 2018-02-21T18:35:01Z (GMT) No. of bitstreams: 1 morais_galf_me_sjrp.pdf: 1959729 bytes, checksum: e4bb69bb4962e19ac63cfef3f80a903e (MD5) / Made available in DSpace on 2018-02-21T18:35:01Z (GMT). No. of bitstreams: 1 morais_galf_me_sjrp.pdf: 1959729 bytes, checksum: e4bb69bb4962e19ac63cfef3f80a903e (MD5) Previous issue date: 2018-02-06 / Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado de São Paulo (FAPESP) / Estudamos a série de livros “Jogos vorazes” (2010-2011) com o objetivo de demonstrar como se dá a permanência e a representação do modelo heroico da Antiguidade Clássica na Contemporaneidade por meio da análise da caracterização da personagem feminina Katniss Everdeen. Para tanto, enfocamos a personagem criada por Collins e as características que a definem como heroína, comparando-a ao modelo heroico clássico descrito por tantos autores da Grécia e Roma, como, por exemplo, Homero, Hesíodo, Vergílio, etc., e considerando também as reflexões sobre o herói tecidas por Campbell em O herói de mil faces (1997), dentre outros títulos e autores que embasam nossos estudos. Percebemos que há, na série, uma mudança na representação de arquétipos literários, a saber, herói clássico versus donzela clássica, visto que Katniss Everdeen assume o papel de herói e Peeta Mellark, tributo masculino, assume o papel de donzela, pois, em grande parte do enredo, é salvo por ela. Dessa forma, buscamos verificar o que desvia a trama em estudo dos moldes então estabelecidos pelos Clássicos, ou seja, como Collins redefine os padrões da Literatura Clássica greco-romana, nos quais o homem era guerreiro e a mulher era dona de casa. Para isso, iniciamos nossas considerações a partir de Jung (2002), porque autores como Randazzo (1996), Vogler (2006) e Meletínski (1998), dentre outros, partem das postulações do psicanalista suíço para discutirem a respeito de arquétipos encontrados na publicidade, literatura e cinema. No percurso do estudo da heroína, realizamos uma breve comparação entre Katniss, outrora escravazida pela Capital (em uma espécie de escravidão velada), que se torna heroína e símbolo de toda uma revolução, e o herói masculino de outra obra, Espártaco, escravo e gladiador da Trácia, que foi líder de uma revolução conhecida por Guerra dos Escravos, conforme se pode comprovar no romance Espártaco, de Howard Fast (1981), publicado originalmente em inglês em 1951, e no filme baseado nesta obra literária, de Stanley Kubrick (1960), com a finalidade principal de comprovar a mudança no tratamento dos arquétipos e averiguar a presença de elementos ligados à cultura romana na série escrita por Collins. Enfim, buscamos verificar de que modo o modelo de Herói Clássico, seja na figura dos heróis mitológicos, seja na personagem histórica de Espártaco, é representado na caracterização da protagonista feminina de “Jogos vorazes” e quais significados tais representações acrescentam à interpretação da série. / The present study aims at analyzing the series titled “The Hunger Games” to demonstrate, by observing the characterization of the female character Katniss Everdeen, how the representation of the heroic model from Classical Antiquity persists in Contemporary Literature. In order to do so, we have focused on the character created by Collins and the features that define her as a heroine, comparing her to the classical heroic model described by several authors in Greece and Rome, such as Homer, Hesiod, Vergil, etc., as well as to specifications about the hero character presented in “The Hero with a Thousand Faces” (1997), by Joseph Campbell, along with additional information on the topic provided by other authors. We have observed a change, in Collins’ novels, regarding the representation of literary archetypes, namely the classical Hero versus the classical Maiden, as Katniss Everdeen takes the role of the Hero and Peeta Mellark, the male tribute, plays the role of the Maiden, for throughout a large part of the plot he is saved by her. Therefore, we seeked to verify what deviates the plot in study from the patterns once established by Classical tradition, or, in other words, to observe how Collins redefines the standards of the Greco-Roman Classical Literature, in which the man was a warrior and the woman was a housewife. Our study is based on Jung (2002) because authors such as Randazzo (1996), Vogler (2006) and Meletínski (1998), among others, consider the postulates of the Swiss psychoanalyst to discuss archetypes found in advertising, literature and cinema. In the course of the study of the heroine, for the purpose of proving the change in the treatment of archetypes and ascertaining the presence of elements related to the Roman culture in the series written by Collins, we made a brief comparison between Katniss, once slaved by the Capitol (in a kind of veiled slavery), who becomes a heroine and a symbol of an entire revolution, and the male hero of another artwork, Spartacus, a slave and gladiator from Thrace who was the leader of a revolution known as the “War of the Slaves,” as it can be seen in Howard Fast’s (1981) novel Spartacus, originally published in English in 1951, and in the film based on this literary work, directed by Stanley Kubrick (1960). Finally, our study demonstrates that the Classical Hero model, whether taken from mythological heroes or from the historical character of Spartacus, plays an important role in the characterization of the female protagonist of “The Hunger Games,” adding different meanings to the interpretation of the series. / Proc. 2015/23592-6

Food relates to the experience of life, survival, and memory. It impacts us every day, whether we have plenty of it or not. It influences our memories and connects us to one another, while structuring details of our identities and cultures. As a creative writer and English major, I recognize that food influences a story to accentuate literary concepts and unveil them, such as a character’s compassion or the poison that a villain uses to unfold the plot. The best example of food as an impactful device within a story is The Hunger Games by Suzanne Collins. From the first chapter onward, Collins grants food deeper relevance in her book’s themes, the characters’ lives, and the world of Panem. Food studies explore the impact of food on societies and the world, which underly the concept of food as a device in the Hunger Games. For this thesis, I will explain specific utilizations of food as a literary device in the Hunger Games as it functions in world building, characterization, and plot momentum.