Denna jämförande studie ser på hur karriärmän och karriärkvinnor och deras kompetens konstrueras i svensk media. Analysmaterialet består av åtta artiklar från tidningen Karriär. Studiens syfte är att undersöka hur karriärkvinnor och karriärmän representeras och hur deras kompetens konstrueras i svensk media. Mot bakgrund av att arbetsmarknaden är ojämställd vill vi se om det finns någon skillnad mellan hur respektive kön representeras i artiklarna. För att se hur karriärpersoner konstrueras i media använder vi metoden CDA, kritisk diskursanalys. Studiens teoretiska ramverk utgörs av definitioner av begreppen karriär och kompetens samt av teorier om kulturteoretiskt perspektiv, representation och genussystem. Artiklarna har analyserats utifrån analysbegreppen lexikala val och utelämningar, samt analysfrågor som formats utifrån begreppet kompetens och Lindelöws kompetensmodell. Dessa analysverktyg har möjliggjort en kvalitativ kritisk studie av språket i artiklarna. Utifrån olika mönster som går att tyda i språket i artiklarna har materialet delats in i fyra olika diskursiva teman; män är mer kompetenta än kvinnor, privatliv är en kvinnosak, kvinnor får sin karriär och hängivna män gör allt för sina förtjänade karriärer. Flera av dessa teman går att koppla till hur kärriärpersonerna framstår som kompetenta utifrån studiens teoretiska ramverk och tidigare forskning. Studiens resultat visar att män framstår som mer kompetenta än kvinnor. Detta bland annat på grund av att de har en mer heltäckande kompetens utifrån att olika delar av texten implicit och explicit antyder att män är mer kompetenta och mer lämpade att göra karriär. Resultatet visar även flera olikheter i representationen av karriärmän och karriärkvinnor. / This study views how career men and career women and their competence is constructed in Swedish media. The material in this study is based on eight different articles from the Swedish magazine Karriär. The purpose of the study is to investigate how career men and career women and their competence is constructed in Swedish media. With a background of that the Swedish labour market is unequal, we want to investigate if there are any differences about how gender is represented in the articles. To be able to examine how this is constructed in the Swedish media the method CDA, Critical Discourse Analysis is used. The theoretical framework is based on the definition of the concepts of career and competence and of the theories of; cultural theory, representation and the gendersystem. The articles have been analyzed based on the analytical concepts of suppression, lexicalization and on the definition of competence and Lindelöw’s competency model. These analytical tools have made it possible to do an qualitative critical discourse analysis of the language in the articles. Based on the patterns that has been interpreted from the language in the articles, the material has been divided into four thematic discourses; men are more competent than women, private life is a women’s matter, women receive their career and devoted men do everything for their earned careers. The most essential theme is that men are more competent than women. The study mainly shows that men appears to have more competence than women. This is because of that men seem to have a more comprehensive competence based on that different parts of the texts implicitly and explicitly implies that men are more competent and better suited for doing a career. The results also shows multiple differences in the representation of career men and career women.

Sexturismär ett brett begrepp som mestadels förknippas med västerländska äldre män som reser till utvecklingsländer för att köpa sex. Detta har uppmärksammats sedan början av 1970-talet men på senare år har den kvinnliga sexturismen uppmärksammats allt mer i den svenska media. Studien redogör för den svenska kvinnliga sexturismen utomlands, med Gambia som fallstudie. När svensk media talar om fenomenet används förskönande beskrivningar, där kvinnornas beteender omantiseras i jämförelse med männens sexturism. Problematiseringen med detta är att två lika handlingar med samma syfte, beskrivs på två olika vis, beroende på kön. Studien redogör för hur svensk media väljer att framställa den kvinnliga sexturismen, de underliggande motiven till framställningen och slutligen hur den ensidiga framställningen påverkar Gambia socialt, kulturell och ekonomiskt. För att studien skulle bli genomförbar har ett antal intervjuer gjorts med två journalister och en skribent som skrivit om liknande ämnen. Dessutom har fyra intervjuer gjorts med respondenter som någon gång rest eller reser till Gambia. Tidigare forskning, teoretisk referensram och empirisk material har analyserats för att ge svar på studiens syfte och frågeställningar. Resultatet av hela studien visar att svensk media framställer den kvinnliga sexturismen som något romantiskt och oskyldigt, dels för att kvinnorna själva väljer att kalla deras handlingar för romanser, dels för att samhället ser kvinnornas handlingar som mindre skadliga. Konsekvensernamed detta är att landets image påverkas negativt, vilket resulterar till att Gambia stämplas som ett oattraktivt resemål. Den kvinnliga sexturismen är inte hållba ri längden vilket leder till att Gambia stannar i en stagnationsfas.

En kvantitativ undersökning om svensk medias aktiva rapportering under den påstådda ubåtskränkningen 2014 samt dess effekter.

This article is to scrutinize Western media on the Ebola outbreak in West Africa by looking more closely at the largest Swedish newspapers. It is to investigate the otherization of Africa and the African, more specifically, whether there are Orientalist features within the media reporting that can construct an Africanness, the Africanization of Africa, as well as the reinforcement of West's own identity, the de-Africanization of the West, portarying it as non-African, and more importantly whether the Ebola disease has undergone this de-Africanization process. Thus, also investigating whether Orientalism is applicable on Africa. Mainly Edward Saïd's Orientalist theory is used as theoretical framework along with other scholars representing ideas that can support the Orientalist claim. What will be concluded is that there are certain news articles that can be interpreted in a way that reinforces the Orientalist discourse, but that these are well hidden and in some cases only implicitly understood due to the selective reporting on certain incidents.

In 2015, tens of thousands of Syrians fled to Sweden to escape the civil war that was raging in Syria. In the media, grief was spread, partly when small children drowned during their journey across the Mediterranean, partly fear of terrorists and the burden on Sweden. Laws were changed, borders were controlled and fences were built. In 2022, Ukraine was invaded by Russia and Ukrainian refugees made their way to Sweden. The media then spread how Swedes opened up their homes to the Ukrainian refugees. The purpose of this study is to, in the form of a discourse analysis, examine and compare the construction of Syrian refugees in 2015 and Ukrainian refugees in 2022 in Swedish media. A total of 20 articles made up the material for the analysis. These have been taken from Aftonbladet and Svenska Dagbladet, five articles per refugee group and newspaper. We began by coding to identify patterns in the articles. We then analyzed these patterns with Ernesto Laclau and Chantal Mouffe's alignment within discourse analysis, discourse theory and related concepts. To deepen the analysis and add additional perspective, we also used Judith Butler's concepts of framing and grievability. With the concepts within discourse theory and Butler's concepts, we were able to draw a conclusion; different groups of refugees are portrayed differently in Swedish media and made grievable and non-grievable as a result of their ethnicity, origin and religion. / Året 2015 flydde tiotusentals syrier till Sverige för att undkomma det inbördeskrig som härjade i Syrien. I media spreds dels sorg när små barn drunknade under sin färd över medelhavet, dels skräck för terrorister men också för den belastning som mottagandet skulle innebära för Sverige. Lagar skärpets, gränserna kontrollerades och staket byggdes upp. Under 2022 invaderades Ukraina av Ryssland och ukrainska flyktingar tog sig till Sverige. I media spreds då hur svenskar öppnade upp sina hem för de ukrainska flyktingarna. Syftet med denna studie är att i form av en diskursanalys undersöka hur konstruktionen av syriska flyktingar framställts i svensk media under 2015, i jämförelse med konstruktionen av ukrainska flyktingar under 2022. Totalt har 20 artiklar utgjort materialet för analysen, vilka har hämtats från Aftonbladet och Svenska Dagbladet, fem artiklar per flyktinggrupp och tidning. För att kunna identifiera mönster i artiklarna inleddes analysen med en kodningsprocess. Mönstren analyserades därefter med Ernesto Laclau och Chantal Mouffes inriktning diskursteori samt dess tillhörande begrepp. För att fördjupa analysen och tillföra ytterligare perspektiv användes även Judith Butlers begrepp inramning och sörjbarhet. Med hjälp av de diskursteoretiska begreppen samt Butlers teoretiska begrepp kunde vi komma fram till en slutsats; olika flyktinggrupper framställs olika i svenska media, och görs sörjbara och osörjbara utifrån etnicitet, ursprung och religion.

No description available.