The aim of this essay is to examine how two different schools in Södertälje municipality are working to include and integrate newly arrived high school students in the subject Swedish as a second language. I will do a comparative study in which I study the teachers’ completely opposite way of working to integrate newly arrived school students in the subject Swedish as a second language. I have used a qualitative method where I have conducted interviews. My main theory is Peder Haug's (1998) theory. He uses the concepts of “segregerande integrering” and “inkluderande integrering”. Overall, I would determine that the results of my study suggest that there are many ways that you can work with to achieve integration in school and in the Swedish community. The conclusion of this study is that the newly arrived high school students are integrated in different ways. I have found that the teachers’ in both schools are satisfied with their work and believe that both working methods are aiming at integration. Both schools despite the differences and the similarities in their working methods strive towards the same aim and that is that the newly arrived high school students is going to be integrated in school education and in society.

Den här uppsatsen undersöker möjligheterna för vuxna inlärare med ett redan befäst icke målspråksenligt uttal, att förbättra sitt uttal med hjälp av riktad uttalsträning och ökad språklig medvetenhet. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur samtal som ska tydliggöra svenska språkets karaktärsdrag, gällande uttal och uppbyggnad i kombination med riktad uttalsträning, påverkar inlärarnas förmåga att tillägna sig grunddrag i svensk prosodi. Till grunddragen i svensk prosodi hör betonad och obetonad stavelse, relationen mellan lång och kort vokal och konsonant samt olika intonationsmönster. Studien visar att alla informanter klarade av att uttala alla övningsmeningar med målspråksenligt betonings – och intonationsmönster i talkör. Studien indikerar vidare att det dock inte var lika lätt att implementera det nya målspråksenliga uttalet i informanternas egenproducerade tal. Målspråksenliga betonade stavelser ökade dock hos alla informanters egenproducerade tal, vilket bidrog till fler obetonade stavelser runtomkring de betonade stavelserna, vilket i sin tur gav upphov till en mer svenskklingande prosodi. Intonationsmönstren blev också bättre även om de inte var lika tydliga och frekventa som de betonade stavelserna. Förutom ett förbättrat uttal, fick informanterna även en bättre hörförståelse, framförallt tack vare en ökad medvetenhet om reduktion och dess funktion. / This essay examines the possibility for adult learners of Swedish as a second language to improve their pronunciation with specific exercises concerning pronunciation and increased linguistic awareness, despite an already cemented non-native pronunciation. The aim of this essay is to find out how conversation, concerning linguistic characteristics and the structure of the Swedish language, in combination with specific exercises concerning pronunciation affects the adults ability to acquire the characteristics in Swedish prosody. The characteristics of Swedish prosody are stressed and unstressed syllables, the relationship between long and short vowels and consonants as well as different patterns concerning intonation.   The study shows that all participants could pronounce all the sentences from the exercises used in the study with native-like stress and intonation in choral speech. The study also indicates that is was more difficult for them to implement the new native-like pronunciation in their produced speech. Stressed syllables with native-like accent became more frequent among the adults in the study, which resulted in more unstressed syllables and made the prosy sound more Swedish. The different patterns concerning intonation also improved, but not with same frequency as the stressed syllables. Apart from a better pronunciation, the adults also improved their listening comprehension, mostly thanks to an increased consciousness about reduction and its function.

Studiens syfte är att beskriva några klasslärares uppfattningar om hur stödet kan se ut till de elever som befaras inte nå målen i svenska som andraspråk i skolår tre på grund av bristande språkkunskaper. För att undersöka detta har jag utgått från frågeställningarna:Vilket stöd upplever lärarna att de kan ge dessa elever i klassen? Vilket stöd upplever lärarna att dessa elever får av speciallärare och lärare i svenska som andraspråk? Hur beskriver klasslärarna att deras samarbete med andra lärare på skolan ser ut kring dessa elever? Samt vilka stödåtgärder beskriver lärarna att de kan formulera i dessa elevers åtgärdsprogram?  Studien bygger på intervjuer med fem klasslärare som arbetar på tre olika skolor. Majoriteten av eleverna på dessa skolor har ett annat modersmål än svenska. Intervjuerna har analyserats utifrån en sociokulturell ansats. Resultatet visar att: Stödet till dessa elever såg olika ut på de tre olika skolorna där lärarna arbetade. Det skilde sig både i grad av medvetenhet om sociokulturellt stödjande språkundervisning hos klasslärarna och i organisationen kring de elever som behövde mest språkligt stöd. Organisationen av olika lärarkategorier kring de elever som fick språkligt stöd skilde sig beroende på om lärarna och skolorna praktiserade ett sociokulturellt stödjande arbetssätt i klasserna. Det fanns också ett samband mellan ett sociokulturellt sätt att se på språkundervisning och ett relationellt sätt att se på specialundervisning. Avsaknaden av sociokulturellt arbetssätt ledde till mer kompensatoriska stödåtgärder. Bedömningen av vilka elever som skulle läsa mot kursplanen i svenska som andraspråk och urvalet av vilka elever som skulle få arbeta i liten grupp hos en lärare utbildad i svenska som andraspråk såg olika ut både mellan lärarna och mellan skolorna. Det var vanligt att lärarna talade om svenska som andraspråk som stödundervisning. Åtgärdsprogram användes inte som ett arbetsverktyg för att planera en mer sociokulturellt stödjande undervisning för de elever som behövde språkligt stöd. En slutsats som jag drar är att om lärare på ett medvetet sätt använder sociokulturellt grundade arbetssätt i sin undervisning i klassen skulle det kunna leda till att färre elever behöver få stödundervisning utanför klassens ram. Detta för att sociokulturellt perspektiv på undervisning i andraspråk leder till ett mer relationellt perspektiv på specialundervisning. / The aim of this study is to describe some teachers' views on support for language development for those students who risked not achieve the objectives of Swedish as a second language in grade three because of lack of language skills. To investigate this, the following questions are addressed: What support do the teachers feel that they can give these students in the class? What support do the teachers experience that these students receive from special education teachers and teachers of Swedish as a second language? What kind of collaboration with other teachers at the school do the teachers describe? And what support do the teachers describe that they can formulate in these students' individual development plans?The study is based on interviews with five teachers who work at three different schools. The majority of students at these schools have a mother tongue other than Swedish. The interviews were analyzed from a socio cultural approach.The results show that: The support for these students was different on the three different schools where the teachers worked. It was different both in degree of awareness of the socio cultural perspective on teaching and in the organization around these students. The organization of the various categories of teachers around the students who needed language support differed depending on whether teachers and schools practiced a socio culturally supportive teaching. There was also a correlation between a socio cultural approach to language teaching and a relational approach to special education. The lack of socio cultural practices led to more compensatory measures. The assessment of which students would be taught by the curriculum of Swedish as a second language and the selection of students who would be working in small groups looked different between teachers and between schools. It was common for teachers to speak of Swedish as a second language as support programs. Individual development plans were not used as a tool for planning a more socio cultural supportive education. One conclusion I make is that if teachers practice more socio cultural based teaching in class it may mean that fewer students need to get remedial education outside the class. This is because the socio cultural perspective on the teaching of second language leads to a more relational perspective on special education.

<p>Barn och ungdomar utvecklar sitt språk hela tiden, med vänner på fritiden och i andra sociala sammanhang och i skolans alla ämnen. Vår studie syftar till att undersöka förutsättningarna för elevers språkutveckling av det svenska språket inom ämnet svenska som andraspråk i tre grundskolor år 4-6. Vi vill även försöka förstå vilka möjligheter de här eleverna har att utveckla svenska språket från sin individuella kunskapsnivå efter den andraspråksundervisning som bedrivs på de olika skolorna, samt att synliggöra verksamma pedagogers förhållningssätt kring det språkutvecklande arbetet inom ämnet svenska som andraspråk. Våra frågeställningar är följande:</p><p>• Hur organiseras undervisningen av ämnet svenska som andraspråk?</p><p>• Hur bedrivs ett språkutvecklande arbete inom ämnet?</p><p>• Vad anser verksamma pedagoger och svenska som andraspråkspedagoger i år 4-6, om elevernas möjligheter att utveckla sitt språk på samma villkor som elever med svenska som modersmål?</p><p>För att få svar på frågorna genomförde vi dels intervjuer med svenska som andraspråkspedagoger, dels en enkätundersökning bland övriga pedagoger i år 4-6 på de berörda skolorna samt en observation vid ett undervisningstillfälle.</p><p>Resultaten visar att skolorna organiserar undervisningen främst i exkluderande miljö. Fokus i undervisningen läggs på att bygga upp ett stort ordförråd för att så snabbt som möjligt ge eleverna ett basspråk och att utveckla deras kommunikativa färdigheter, vilket ger självförtroende. Pedagogers åsikter om elevers utvecklingsmöjligheter varierar mycket beroende på prioritering och synsätt på ämnets karaktär.</p> / <p>Young people today develop their language all the time, with friends, at home, in school and in other social contexts. The objective of this study is to investigate the condition for pupils’ language development with Swedish as a second language in three elementary schools. We also want to investigate what opportunities these pupils have to develop Swedish from their individual level of knowledge, on the basis of the language education provided in these three schools.</p><p>Our study are based on these following questions:</p><p>• How do schools organize education of the subject Swedish as a second language?</p><p>• How do schools operate a language developed education in this subject?</p><p>• What do teachers think of pupils’ opportunities to develop their language with equal conditions as a pupil with Swedish as mother tongue?</p><p>The methods used are an observation in class, a questionnaire with both specific and non-specific answers and interviews with Swedish as second language-educationalists.</p><p>The questionnaires have been completed by a total of 28 teachers working in the three schools of this study. We carried out three interviews with four educationalists.</p><p>The results of the study show that the schools mainly organize this education in excluded environments. Focus in the education is to build, as quickly as possible, a large vocabulary so the pupils can develop their communication skills, which will make their self-confidence better. Teachers’ opinions of pupils’ opportunities to develop their language vary a lot depending on how the different schools approach the subject’s characteristics and how they choose to prioritize.</p>

<p>Uppsatsen behandlar ämnet Svenska som andraspråk och syftet har varit att dokumentera och utvärdera omorganisationen för ämnet på en gymnasieskola. Syftet har också varit att utvärdera vad eleverna själva anser om sin språkutveckling, syn på kultur och identitet samt om deras motivation har ökat i ämnet efter omorganisationen och ett avslutat kulturtema. Metoden som har använts är samtal med lärarna, enkäter och djupintervjuer med elever som har varit med om omorganisationen. Resultatet visar att lärarna har genom att omorganisera sitt arbete ökat elevernas språkutveckling och motivation. Omorganisationen innebar ett temainriktat arbetssätt och här belystes temat Språk, kultur och identitet som har lett till ökad medvetenhet för begrepp som identitet, etnicitet och kultur. Vidare har omorganisationen lett till bättre dokumentation, vilket har visat sig vara positivt både för lärare och elever. Förutom språkutvecklingen ser lärarna att frånvaron har minskat och ämnets status har höjts både hos elever och lärare på skolan.</p> / <p>This essay is about the school subject Swedish as a second language and the aim was to document and to evaluate a reorganization of the same at an upper secondary school. The aim was also to evaluate what the students think of their own language development, their views on culture and identity and if their motivation has increased after the reorganization as well as after working with a theme that was about culture. The method that has been used is conversation with the teachers of this subject, a questionnaire and interviews with students who have experienced the reorganization. The results show that the teachers have managed to increase the students’ language development and motivation for the subject by reorganizing it. After the reorganization the teachers have taught on the basis of themes and this study describes one of these, which is called Language, Culture and Identity. This theme has led to an increased awareness for words such as identity, ethnicity and culture. Furthermore, the described reorganization has led to better documentation of the students’ work in class which has turned out to be very helpful, for teachers as well as students. Apart from a better language development the teachers see that the student absence has decreased and the status of the subject has improved among students and teachers of other subjects at the school.</p>

The aim was to find out teachers in Swedish as a second language in primary schools view on how they work with a language development teaching in a multicultural environment. I did a semi-structured interview where I both made questions before the interview and also used individualized follow-up questions during my interview. I did that because I really wanted to get answers to the subject and the aim of the essay. Two teachers in Swedish as a second language have been interviewed.   The result shows that a holistic approach to language development is important, where great emphasis lies on understanding. Teachers say that communication and interaction are key factors and that it is important with good linguistically appropriate and understandable texts where the words/concepts are learned and used in the right context. / Syftet med studien är att ta reda på uppfattningarna bland lärare i svenska som andraspråk om hur de i grundskolan och mångkulturella miljöer bedriver en språkutvecklande undervisning. En semistrukturerad intervju har genomförts med gjorda frågor både innan intervjun samt individualiserade följdfrågor under själva intervjun. Detta genomfördes för att verkligen få svar på frågeställningarna och syftet. Intervjuerna har gjorts med två lärare i svenska som andraspråk.   Resultatet visar att en helhetssyn på språkutveckling är betydelsefullt, där stor vikt läggs på förståelsen. Lärarna belyser att kommunikation och samspel är centrala faktorer för denna utveckling samt bra språkligt anpassade och lättförståeliga texter där ord/begrepp lärs in och används i sitt rätta sammanhang/kontext.

This dissertation concerns oral language tests from a grammatical perspective. Tests today are usually assessed based on a communicative approach to language, so it is interesting to see how great a significance the level of grammatical development of test takers has for their communicative competence in general. The data in the investigation consist of recorded test conversations from a Swedish national language proficiency test, Tisus (test in Swedish for university and university college studies). The general aim of the study is to investigate whether there is a difference between the test takers who passed and those who failed in terms of their level of grammatical development. This is investigated in one main study and two smaller follow-up studies. The theoretical basis for this work is comprised of theories on second language learning and theories on language testing. For the grammatical analysis, Pienemann’s processability theory (PT) is applied. This theory posits that learners acquire certain morpho-syntactic structures in a particular order, something that produces a hierarchy consisting of five levels. In the main study, a quantitative analysis is made of the test takers’ level of grammatical development relative to their TISUS results. The results show a clear correlation between grammatical level and test results. There also seems to be a kind of watershed at level 4, given that most of the test takers who passed have command of this level in the PT hierarchy, whereas those who failed, as a rule, only make it to level 3. The first follow-up study is more qualitative in nature and is focused on the test takers who deviate from the general pattern of results in the main study: those who failed despite their high grammatical level and those who passed despite their low grammatical level. One result of this follow-up study is that, in these cases, it appears communicative competence was critical. Being able to orient oneself to the special conversational situation represented by the test conversation is considered to be particularly important. In a second follow-up study, the problems of applying PT to morphology and syntax are examined. The results of the dissertation suggest that there is a correlation between grammatical competence and communicative competence in general. This means that the grammatical levels in the PT hierarchy may constitute a useful basis of analysis in oral assessments, as a complement to other assessment tools.

Barn och ungdomar utvecklar sitt språk hela tiden, med vänner på fritiden och i andra sociala sammanhang och i skolans alla ämnen. Vår studie syftar till att undersöka förutsättningarna för elevers språkutveckling av det svenska språket inom ämnet svenska som andraspråk i tre grundskolor år 4-6. Vi vill även försöka förstå vilka möjligheter de här eleverna har att utveckla svenska språket från sin individuella kunskapsnivå efter den andraspråksundervisning som bedrivs på de olika skolorna, samt att synliggöra verksamma pedagogers förhållningssätt kring det språkutvecklande arbetet inom ämnet svenska som andraspråk. Våra frågeställningar är följande: • Hur organiseras undervisningen av ämnet svenska som andraspråk? • Hur bedrivs ett språkutvecklande arbete inom ämnet? • Vad anser verksamma pedagoger och svenska som andraspråkspedagoger i år 4-6, om elevernas möjligheter att utveckla sitt språk på samma villkor som elever med svenska som modersmål? För att få svar på frågorna genomförde vi dels intervjuer med svenska som andraspråkspedagoger, dels en enkätundersökning bland övriga pedagoger i år 4-6 på de berörda skolorna samt en observation vid ett undervisningstillfälle. Resultaten visar att skolorna organiserar undervisningen främst i exkluderande miljö. Fokus i undervisningen läggs på att bygga upp ett stort ordförråd för att så snabbt som möjligt ge eleverna ett basspråk och att utveckla deras kommunikativa färdigheter, vilket ger självförtroende. Pedagogers åsikter om elevers utvecklingsmöjligheter varierar mycket beroende på prioritering och synsätt på ämnets karaktär. / Young people today develop their language all the time, with friends, at home, in school and in other social contexts. The objective of this study is to investigate the condition for pupils’ language development with Swedish as a second language in three elementary schools. We also want to investigate what opportunities these pupils have to develop Swedish from their individual level of knowledge, on the basis of the language education provided in these three schools. Our study are based on these following questions: • How do schools organize education of the subject Swedish as a second language? • How do schools operate a language developed education in this subject? • What do teachers think of pupils’ opportunities to develop their language with equal conditions as a pupil with Swedish as mother tongue? The methods used are an observation in class, a questionnaire with both specific and non-specific answers and interviews with Swedish as second language-educationalists. The questionnaires have been completed by a total of 28 teachers working in the three schools of this study. We carried out three interviews with four educationalists. The results of the study show that the schools mainly organize this education in excluded environments. Focus in the education is to build, as quickly as possible, a large vocabulary so the pupils can develop their communication skills, which will make their self-confidence better. Teachers’ opinions of pupils’ opportunities to develop their language vary a lot depending on how the different schools approach the subject’s characteristics and how they choose to prioritize.

Uppsatsen behandlar ämnet Svenska som andraspråk och syftet har varit att dokumentera och utvärdera omorganisationen för ämnet på en gymnasieskola. Syftet har också varit att utvärdera vad eleverna själva anser om sin språkutveckling, syn på kultur och identitet samt om deras motivation har ökat i ämnet efter omorganisationen och ett avslutat kulturtema. Metoden som har använts är samtal med lärarna, enkäter och djupintervjuer med elever som har varit med om omorganisationen. Resultatet visar att lärarna har genom att omorganisera sitt arbete ökat elevernas språkutveckling och motivation. Omorganisationen innebar ett temainriktat arbetssätt och här belystes temat Språk, kultur och identitet som har lett till ökad medvetenhet för begrepp som identitet, etnicitet och kultur. Vidare har omorganisationen lett till bättre dokumentation, vilket har visat sig vara positivt både för lärare och elever. Förutom språkutvecklingen ser lärarna att frånvaron har minskat och ämnets status har höjts både hos elever och lärare på skolan. / This essay is about the school subject Swedish as a second language and the aim was to document and to evaluate a reorganization of the same at an upper secondary school. The aim was also to evaluate what the students think of their own language development, their views on culture and identity and if their motivation has increased after the reorganization as well as after working with a theme that was about culture. The method that has been used is conversation with the teachers of this subject, a questionnaire and interviews with students who have experienced the reorganization. The results show that the teachers have managed to increase the students’ language development and motivation for the subject by reorganizing it. After the reorganization the teachers have taught on the basis of themes and this study describes one of these, which is called Language, Culture and Identity. This theme has led to an increased awareness for words such as identity, ethnicity and culture. Furthermore, the described reorganization has led to better documentation of the students’ work in class which has turned out to be very helpful, for teachers as well as students. Apart from a better language development the teachers see that the student absence has decreased and the status of the subject has improved among students and teachers of other subjects at the school.

Denna uppsats behandlar läsförståelse i svenskundervisningen för döva. Syftet har varit att få en uppfattning om lärares syn på läsförståelse, deras erfarenheter kring döva läsare och deras arbete med läsförståelse i svenskundervisningen för döva. Mina informanter är lärare och de undervisar på riksgymnasiet för döva. Metoden har varit kvalitativa intervjuer. Jag har varit intresserad av lärarnas kunskaper och erfarenheter samt åsikter och därför har jag valt denna metod. Läsförståelse innebär enligt informanterna utvunna upplevelser utifrån texten kopplade till läsarens tidigare erfarenheter. Enligt merparten av informanterna är det inte så stora skillnader mellan vana döva läsare och vana hörande läsare. När det gäller ovana döva läsare kan element i texten som fraser, homonymer, synonymer, referensbindningar och verbpartiklar vålla problem. De har ofta svårt att uppfatta kontexten i texten. I fråga om undervisningen handlar mycket om elevernas redan förvärvade kunskaper och erfarenheter samt intressen, enligt informanterna. Det gäller för läraren att börja där eleven befinner sig. Informanterna betonar bland annat texter med rimlig nivå. En stor del av texten skall eleverna kunna känna till och resten skall vara nytt. På så sätt blir läsningen träning. Annat som informanterna betonar är samtal mellan lärare och elev kring texten. Sålunda kan mycket bli klargörande för eleven. Högläsning, vilken sker på svenskt teckenspråk, kan ge förståelse av textens innebörd men fungerar framförallt som ett redskap för att framkalla läsintresse och nyfikenhet hos eleverna. När det gäller lärarens förkunskaper betonar informanterna kunskaper i och om svenskt teckenspråk och svenska språket. Kunskaper om andraspråksinlärning och om svenskundervisningen för hörande kan vara viktiga. Nyckelord: Läsning, Läsförståelse, Svenskt teckenspråk, Svenska som andraspråk, Döva