Denna kvalitativa studie syftar till att utöka kunskapen om hur lågstadielärare kan använda högläsning för att stimulera språkutvecklingen hos elever med svenska som andraspråk. Detta görs genom att undersöka hur åtta lärare i lågstadiet arbetar med andraspråksperspektivet i högläsning. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade personliga intervjuer. Resultaten från denna studie visade att lärare använder högläsning på olika sätt och i olika omfattning men att samtliga tillämpar det någon gång. De flesta lärarna anser att det är viktigt med bildstöd och att förklara ord och meningar. Många menade dessutom att samtal kring det lästa är av stor vikt när det kommer till högläsning och att val av bok spelar stor roll. Vid val av bok bör läraren hitta på såväl innehåll som språklig nivå och boken får gärna knyta an till elevernas bakgrunder. / This qualitative study aims to expand knowledge about how primary school teachers can use read-aloud to stimulate the language development of students with Swedish as a second language by investigating how eight primary school teachers include a second language perspective in read-aloud activities. Data for this study was gathered using semi-structured personal interviews. The results revealed that teachers employ read-aloud practices in various ways and to varying degrees, but all of them incorporate it at some point. The majority of teachers consider visual support and explaining words and sentences to be important. Furthermore, they also emphasized the significance of discussions about the language and the content of the reading material. They highlighted that the choice of read-aloud books plays a pivotal role and both the content and the linguistic level of the book should be considered. It is also beneficial for the chosen book to be culturally relevant and resonate with the students' backgrounds.

For almost 30 years, the school subject Swedish as a second language (Sva) has struggled with poor goal achievement, a high proportion of unqualified teachers and a political lack of interest in multilingualism. With large flows of refugees in recent years, there is a considerable number of students in Swedish primary school who are in need of a school subject with clear assessment routines for more effective second language teaching.In order to make visible how assessment routines are used for second language development and thus enable the purpose of this qualitative study, semi-structured interviews have been conducted with seven sva-teachers at six different primary schools in a medium-sized city in northern Sweden. A conventional content analysis has been done based on the transcribed material, through coding and thematization.Based on Vygotsky's sociocultural perspective and Hattie's theory of visible learning, this descriptive study investigates how and why the interviewed Swedish teachers apply continuous assessment of students' second language development.The result shows that even if the sva-teachers in this study use the same assessment tool to make students' progression in the second language visible, it is not certain that the effect of the assessment is the same because the same assessment tool is used for different purposes by different sva-teachers.

Svenska skolor måste erbjuda ämnet svenska som andraspråk om elever är i behov av det. Under de senaste åren har det skett en förändring i antal elever som läser ämnet och elevantalet har ökat. Därför är det relevant att ta reda på hur undervisning i ämnet kan gå till, särskilt när undervisning sker i gemensamt klassrum med ämnet svenska. Studien syftar till att bidra med kunskapstillskott för att öka förståelsen om hur undervisning i svenska och svenska som andraspråk i ett gemensamt klassrum bedrivs i praktiken. Studien ämnar att undersöka några lärares genomförande, för- och nackdelar samt hur de blickar framåt om hur kommande arbete i ett flerspråkigt klassrum med två kursplaner kan se ut. Metoden för studien är semistrukturerade intervjuer, för att få ett möjligt varierat resultat av lärares erfarenheter. Studiens syfte utgår studien från det sociokulturella perspektivet, vilket betraktar lärande som något som skapas och sker i samspel med andra. Studien innefattar även interkulturalitet som teoretisk utgångspunkt, vars premiss är flerspråkighet och hur det på olika sätt kan tillvaratas och vara en tillgång vid lärande. Sammanfattningsvis resulterar studien i att medverkande lärare överlag anser flerspråkighet som något viktigt och värdefullt. Lärarna upplever kursplanernas innehåll som ganska lika och majoriteten av undervisningstiden sker därför i ett gemensamt klassrum oavsett vilken kursplan elever läser. Dock finns tillfällen när uppdelning av elevgrupper sker. Undervisning om jämförelser med modersmål upplever lärarna som svårt och det finns önskan om förbättrat samarbete med modersmålslärare och modersmålsundervisning. / In Sweden, schools are required to offer Swedish as a second language as part of the syllabus to students who are in need of it. During the last couple of years a shift has changed and increased the number of students who take Swedish as a second language. Hence, it’s relevant to further research how the subjects Swedish and Swedish as a second language can be taught, especially in a joint classroom. This study aims to contribute with additional knowledge to increase the understanding of how teaching Swedish and Swedish as a second language in a common classroom is conducted in practice. The research will be based on the current experiences and reflections of four teachers and how they regard teaching in a classroom with students who study Swedish or Swedish as a second language. The study also aims at exploring the teacher’s perceptions and practices, as well as their thoughts about future syllabus and how to further develop the two course plans are planned to be structured in multilingual class rooms. Semistructured interviews are conducted and chosen as research method to gain various experiences from the teachers. The study is based on a social cultural perspective, which sees learning as a construct made together with others. Interculturality is also used as theoretic standpoint with the aim to discover how multilingualism can be captured as an asset during teaching. To conclude the result of this study, all participating teachers state that multilingualism is important and valuable. They also state that the contents of the syllabuses is perceived as similar for both subjects and are therefore taught in a joint classroom during a majority of the time, regardless of the subject. Although, there are occasions where classes are divided. Furthermore, the teachers experience difficulties when it comes to teaching about comparisons with mother tongue language and wish to improve their collaboration with mother tongue teachers to learn about teaching methods regarding mother tongue education.

Denna studies syfte är att undersöka lärarupplevelser kring transspråkande inom svenskt skolsammanhang. För att besvara syftet ställdes tre frågor som bidrog med en omfattande resultat baserade på lärarupplevelser. För att besvara frågorna genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod och svaren analyserades genom en innehållsanalys och abduktiv ansats. Studiens resultat tyder på att lärare använder transspråkande som en organiserad, omedveten eller osystematisk form i undervisningen. Resultaten visar också att lärarna upplever att transspråkande påverkar elevernas skolutveckling positivt genom meningsfullhet,goda relationer, inkludering och globalisering men också negativt i förhållande till utmaningarna. Utmaningarna är lärarnas och elevernas språkkunskaper, läroplanen, konflikthanteringen och exkludering. Detta innebär även att lärare upplever såväl möjligheter som utmaningar med transspråkande i klassrummen. Lärarnas upplevelser och studiens tidigare forskning samt bakgrund innehar aspekter som går att relatera till varandra beträffande transspråkandes positiva effekter på elevernas skolutveckling, kunskapsutveckling, identiteter och inkludering. Lärarna upplever dock att utmaningarna som de upplever överstiger möjligheterna vilket gör att möjligheterna inte kan betraktas som fördelaktiga enligt lärarnas upplevelser och studiens analys. / The purpose of this study is to investigate teacher experiences around translanguaging within a Swedish school context. To answer the purpose, three questions were asked that contributed to a comprehensive result based on teacher experiences. To answer the questions, qualitative semi-structured interviews were conducted as a method and the answers were analyzed through a content analysis and abductive approach. The results of the study indicate that teachers use translanguaging as an organized, unconscious, or unsystematic form in teaching. The results also show that the teachers feel that translanguaging affects the students' school development positively through meaningfulness, good relationships, inclusion and globalization, but also negatively in relation to the challenges. The challenges are the teachers' and students' language skills, the curriculum, conflict management and exclusion. This also means that teachers experience opportunities as well as challenges with translanguaging in the classroom. The teachers' experiences and the study's previous research and background have aspects that can be related to each other regarding translanguaging's positive effects on the students' school development, knowledge development, identities and inclusion. However, the teacher’s experiences that the challenges exceed the opportunities, which means that the opportunities cannot be considered beneficial according to the teachers'experiences and the study's analysis.

Tidigare undersökningar påvisade i sina resultat att immigranter upplever någon form av social inkludering i introduktionsklass, och social exkludering i ordinarieklass. Mot bakgrund i tidigare forskning visades det pågå en samhällsdiskussion om detta ämne, vilket är inspirationen till denna studies forskningsområde. Studiens frågeställningar är formulerade mot bakgrund i att undersöka hur unga immigranter upplever inkludering och exkludering i svensk gymnasieskola i relation till klasskamrater och lärare. En kvalitativ ansats är tillämpad, som använder sig av 10 semistrukturerade intervjuer med tio respondenter, där samtliga respondenter har varit bosatta i Sverige mellan 5-10 år. De teorier och begrepp som stödjer denna studie använder sig av bland annat social identitetsteori av Tajfel och ackulturationsprocess av Berry. De huvudsakliga uppgifterna från respondenterna indikerade att ett positivt bemötande från klasskamraterna, med hjälpsamma och accepterande lärare, bidrog till upplevd inkludering i både SVA-klassen och i ordinarieklassen. De främsta orsakerna till att respondenterna upplevde exkludering i skolan i relation till klasskamrater och lärare grundade sig i otrevligt bemötande med spår av mobbning, samt fördomar som grundade sig i diskriminerande attityder. Vad som framgick av resultatet visade sig att maximal inkludering kunde upplevas i både SVA- och ordinarieklass, men det var ett mindre antal respondenter som upplevde det. / Previous surveys showed in their results that immigrants experience some form of social inclusion in introductory class, and social exclusion in ordinary class. Against the background of previous research, it was shown that there was an ongoing societal discussion on this topic,which is the inspiration for this study's research area.The study's questions are formulated against the background of investigating how young immigrants experience inclusion and exclusion in Swedish high school in relation to classmates and teachers. A qualitative approach is applied, which uses 10 semi-structured interviews with ten respondents, where all respondents have lived in Sweden between 5-10 years. The theories and concepts that support this study use, among others, social identity theory by Tajfel and acculturation process by Berry. The main data from the respondents indicated that a positive attitude from classmates, with helpful and accepting teachers, contributed to perceived inclusion in both the SVA class and in the regular class. The main reasons why the respondents experienced exclusion at school in relation to classmates and teachers were based on unpleasant treatment with traces of bullying, as well as prejudices based on discriminatory attitudes. What emerged from the results was that maximum inclusion could be experienced in both SVA and ordinary classes, but it was a smaller number of respondents who experienced it.

Sammandrag Studiens syfte är att undersöka hur lärare på högstadiet diagnosticerar L2-elevers språknivå i svenska (SvA) och lärarnas metodik för att vidareutveckla elevernas språkkunskaper. Upp­gifter från lärare samlas in genom semistrukturerade intervjuer med 3 lärare från 3 skolor. Teorier som används i den här studien är det sociokulturella perspektivet, Piagets teori om barns kog­ni­ti­va utveckling och det metakognitiva stadiet. Därefter analyseras materialet i en tematisk innehållsanalys, där resultatet delas in i två teman som svarar mot studiens två forskningsfrågor: Hur diagnosticerar lärarna SvA-elevernas språknivå vid övergången till högstadiet och hur hjälper lärarna eleverna till ett bättre språk? Resultatet visar på både likheter och skillnader i metoderna för att diagnosticera L2-elevernas språknivå. Alla använder ett slags textanalys, medan en av de tre lärarna även förlitar sig på information från de lärare som eleverna har haft tidigare. Alla tre lärarna använder Gibbons cirkelmodell. Formativ bedömning används som hjälpmedel, men hur det används beskrivs inte närmare. Ett annat resultat är att modersmålet är betydelsefullt i L2-inlärning, dock förekommer det inte i praktiken eftersom modersmålslärare inte är tillgängliga, vilket de tre lärarna ställer sig kritiska till.   Nyckelord: Svenska som andraspråk, L2-elever, språkkunskaper, språknivå, språkutveckling   Keywords: Swedish as a second language, L2-pupils, language knowledge, language level, language development   English title: Teachers’ work in Swedish as a second language. A study of how teachers study and develop pupils’ language skills

This study analyses four texts for Swedish as a Second Language in an Adult Education textbook published in 2018. The target group has passed the first level of beginners’ studies. The study concerns how the texts represent different life conditions in general and more specifically how otherness is shown in the Swedish majority society. It also concerns how the texts adjust to the learners’ language progression in the course syllabuses. Both quantitative and qualitative methods have been used. The results of this study show that the textbook has a serious approach in that the analysed texts represent important and interesting perspectives in the curriculum. The fictional texts show a varied language and content – not too difficult to understand. The two factual texts though are far above the intended language level of the course, which has an excluding effect. These two texts could also – from a critical discourse perspective – be said to cause a feeling of other-ness and exclusion among the L2-readers and are therefore not consistent with the common values in the curriculum.

This doctoral dissertation is an empirical qualitative research study on the emergence of learnables in classrooms of Swedish as a second language. It adopts a dialogical and praxeological approach, and analysis is based on video recorded teacher-student interactivities in classrooms. Learnables are taken to be linguistic items or constructs that are displayed as unknown by students, or problematized by students or teachers, and therefore oriented to as explainable, remediable, or improvable. Learnables are introduced in planned or less planned classroom activities, either in passing, while continuing the current main activity, or in sidesequences. In these activities, teachers and students not only talk, but also use other embodied resources (e.g. pointing) or available artifacts (e.g. worksheets) to highlight linguistic learnables. Teachers and students use these resources for achieving and maintaining intersubjectivity as well as contributing learnables to the interactivities. Through manifest embodied practices, abstract linguistic learnables become objectified, and knowledge about them gets organized in and through joint co-operative activities. / Denna avhandling är en empirisk, kvalitativ studie om uppkomsten av s.k. ”learnables” i svenska som andraspråksutbildning. Studien antar ett dialogiskt och praxeologiskt perspektiv, och analysen baseras på video-inspelade lärare-elevinteraktiviteter i klassrummet. ”Learnables” utgörs av språkliga objekt eller konstruktioner, som hanteras som obekanta av elever, eller som problematiseras av elever eller lärare, och därför orienteras emot som objekt som kan förklaras, korrigeras eller förbättras. ”Learnables” kan uppstå i planerade eller mindre planerade klarssrumsaktiviteter, antingen i förbigående, samtidigt som huvudaktiviteten fortsätter utan avbrott, eller i sidosekvenser. I dessa aktiviteter använder lärare och elever inte bara talspråk, utan även andra kroppsliga resurser (t.ex. pekningar) eller tillgängliga artefakter (t.ex. papper) för att fokusera på språkliga ”learnables”. Lärare och elever använder dessa medel för att uppnå och bibehålla intersubjektivitet, samt för att bidra med ”learnables” till interaktiviteterna. Genom konkreta kroppsliga metoder blir abstrakta, språkliga ”learnables” objektifierade och kunskapen om dem organiseras i och genom deltagarnas koordinerade handlingar.

Sfi är en skolform inom vuxenutbildningen där det bedrivs undervisning i svenska som andraspråk. Eleverna kan gå tre olika studievägar beroende på skolbakgrund från hemlandet där studieväg 1 är anpassad för elever med ingen eller maximalt fem års skolbakgrund från sitt hemland. Det innebär att i gruppen finns elever som lär sig läsa och skriva för första gången på ett nytt språk. Enlig Skollagen (SFS: 2010:800) har eleven som påbörjar studier på Sfi rätt att avsluta kursen med stöd men vuxenutbildningen där Sfi ingår är undantagna de delar i Skollagen (SFS: 2010:800) som anger särskilt stöd. Läs- och skrivinlärningen ska enligt Kursplanen för Sfi (2018) ske under hela studietiden parallellt med den kurs som eleven studerar. Syftet med studien är att undersöka rektorers uppfattning om vad de anser krävs för att elever med minder än fem års skolbakgrund från hemlandet ska kunna fullfölja sina studier på Sfi. Tidigare forskning har visat att framgångsrik läs- och skrivinlärning för analfabeter bygger på modersmålet, för eleven känt kulturellt och socialt kontexts som gör undervisningen förståelig, meningsfull och motiverande. Metoden som använts för insamling av data är semistrukturerade intervjuer med rektorer från sju olika kommunala Sfi. Intervjuerna har analyserats induktivt med stöd av innehållsanalys. Resultatet visar att rektorerna upplevde att samverkan mellan Sfi, Arbetsförmedling och socialtjänst störs av de olika uppdrag verksamheterna har gentemot individen som försvårar för eleverna att uppnå målen i kurserna. Rektorerna angav att specialpedagogiskt perspektiv och utvecklingsarbete var viktigt för att stödja elevens utveckling. Rektorerna tog även upp det formativa arbetssättet som ett medel att synliggöra elevens progression och kartläggning av behov. För att stödja elevers lärande behöver Sfi, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten samverka för att eleven ska uppleva den röda tråden mellan studierna på Sfi och den aktivitet som sker övrig tid. En sådan aktivitet kan vara språkpraktik där eleven utvecklar språket samtidigt med förståelse för olika kulturella och sociala kontext som den möter. För att möta elever olika behov är det önskvärt att Sfi utvecklar inkluderande specialpedagogik enligt Hornbys (2015) teori där eleven får stöd både i grupp och enskilt utifrån elevens behov. / Swedish for immigrants (Sfi) is a school form in adult education where teaching is conducted in Swedish as a second language (L2). Students can take three different study paths depending on the school background from their home country where study path 1 is adapted for students with none or a maximum of five years of school background from their home country. This means that in the group there are students who learn to read and write for the first time in a new language. According to the Education Act (SFS: 2010: 800), the student who commences studies at Sfi has the right to terminate the course with support, but the adult education where Sfi is included is exempt from the parts in the School Act (SFS: 2010: 800) that state special support. Reading and writing learning, according to the syllabus for Sfi (2018), must take place during the entire study period in parallel with the course the student is studying. The purpose of the study is to investigate the principals' perception of what they consider necessary for students with less than five years of school background from their home country to be able to complete their studies at Sfi. Previous research has shown that successful learning of reading and writing for illiterates is based on their first language (L1), for the student a known cultural and social context, which makes the teaching understandable, meaningful and motivating. The method used for collecting data is semi-structured interviews with principals from seven different municipal Sfi. The interviews have been analyzed inductively with the help of content analysis. The results show that the principals felt that the collaboration between Sfi, the employment agency and social services is disrupted by the various assignments the different actors have towards the individual which makes it difficult for the pupils to achieve the goals in the courses. The principals stated that special educational perspective and development work were important to support the pupil's development. The principals also addressed the formative approach as a means of highlighting the student's progression and mapping of needs. In order to support pupils' learning, Sfi, the employment agency and the social services need to collaborate for the student to understand the relationships between the studies at Sfi and the activity that takes place at other times. Such activity can be language practice where the student develops the language at the same time as understanding of different cultural and social contexts. In order to meet students' different needs, it is desirable that Sfi develops inclusive special education according to Hornby's (2015) theory where the student receives support both in group and individually based on the student's needs.

This study aims to investigate how a number of students who are at the end of a teachers’ educations program in social studies, geography, religion and history interpret that the national curriculums states that every teacher is responsible for students language development and should be supportive of language backgrounds. In the light of the curriculums the study explores how the teacher education students feel that the education has prepared them for teaching children with Swedish as a second language. The study also examines how the teacher education students think that the teacher education could improve in matters like preparing future teachers to teach social studies, geography, religion and history to second language children. The study is based on interviews with seven university students and shows that they feel a responsibility to develop their future students’ language. It also shows that the teacher education students don’t experience that their education has addressed these challenges. The study also reveals that the participants understand the difficulties with teaching second language students. A lot of their thoughts on the subject are similar to what previous research stresses as central to teaching these students despite that the teacher education students don’t feel prepared. The question of possible improvement in the teacher education shows that the participants in the study believe that there is room for improvement in the teacher education regarding second language students.