Syftet med föreliggande studie var att undersöka de sociala aspekterna av klassrumskontexten och hur dessa korrelerar med elevers motivation till skolarbetet. De sociala faktorerna utgjordes av lärarens stöd, klasskamraters stöd, elevens upplevda känsla av kompetens, samt akademiska förväntningar. Hypotesen var att samtliga faktorer i klassrumskontexten skulle ha en positiv korrelation med motivation, det vill säga att hög grad av respektive aspekt, innebär hög grad av motivation. En ytterligare hypotes följde även kring att det skulle finnas skillnader mellan könen. Detta undersöktes genom en enkätstudie baserat på tre olika instrument och genomfördes med ett urval bestående av 92 gymnasieelever i fyra klasser. Resultatet indikerade att det framförallt var känsla av kompetens och akademiska förväntningar som associeras med motivation, då lärarens och klasskamraters stöd var icke-signifikant. Det visade även på ett samspel mellan variablerna, vilket talar för att det sociala i klassrummet i stor utsträckning influerar motivation, samt att samspelet mellan de olika faktorerna är avgörande.

Inledning: Gymnasieelever som upplever ett starkt socialt stöd från lärare och klasskamrater rapporterar i högre utsträckning en positiv psykisk hälsa. Under flera decennier har svenska skolungdomars psykiska hälsa försämrats och socialt stöd från lärare och klasskamrater är viktigt för att stävja den nedåtgående trenden. Metod: 243 gymnasielever mellan 17-20 år (M=17.91) besvarade en enkät om upplevt socialt stöd, emotionella symtom, generell stress, kamratproblem, psykosomatik och välmående i skolan. Svaren analyserades i SPSS genom Kruskal-Wallis H-test, Mann-Whitney U-test, det icke-parametriska post-hoc testet av Siegel och Castellan (1988) samt Rosenthals (1984), ekvation för effektstorlek. Resultat: De elever som upplevde ett högt socialt stöd rapporterade i högre utsträckning en positiv psykisk hälsa. Dessutom, beroende på om det var socialt stöd från lärare eller klasskamrater varierar kopplingens styrka till de fem aspekterna av psykisk hälsa. Tjejer upplevde mer stöd från klasskamrater men även mer stress, psykosomatiska symtom och emotionella problem. Det fanns dessutom en tydligare koppling mellan socialt stöd och psykisk hälsa för tjejer jämfört med killar. Analys och diskussion: Resultatet stämmer väl överens med svenska och internationella publikationer. Socialt stöd och psykisk hälsa är tydligt kopplat till läroplan och skollag och är en viktig aspekt i lärares yrkesutövning. / Introduction: High school students who feel a strong social support from teachers and classmates report to a greater extent a positive mental health. For several decades, Swedish schoolchildren's mental health has deteriorated and social support from teachers and classmates is important to curb the downward trend. Method: 243 high school students between 17-20 years (M=17.91) answered a questionnaire about: perceived social support, emotional symptoms, general stress, peer problems, psychosomatic symptoms and well-being at school. The answers were analyzed in SPSS by Kruskal-Wallis H-test, Mann-Whitney U-test, the non-parametric post-hoc test by Siegel and Castellan (1988), and Rosenthal´s (1984) equation for effect size. Results: The students who experienced a high social support reported to a greater extent a positive mental health. In addition, depending on whether it was social support from teachers or classmates the strength of the correlation varied to the five aspects of mental health. Girls experienced more support from classmates but also more stress, psychosomatic symptoms and emotional problems. Additionally, there was a stronger connection between social support and mental health for girls compared to boys. Analysis and discussion: The results are in line with Swedish and international publications. Social support and mental health are clearly related to curriculum and education act and is an important aspect of the teaching profession.

Inkludering av elever med funktionshinder kan ses som ett samspel mellan den inkluderade, pedagogen och klasskamraterna. Klasskamraternas upplevelser av inkluderingen kan menas ha getts en underordnad betydelse i den tidigare forskningen. I denna uppsats läggs fokus på klasskamraternas syn på hur inkluderingen påverkat såväl deras egen som den inkluderades skolgång. De förmedlar sin bild av inkluderingen kan förbättras och även hur denna förmedlar förståelse för varandras individuella förutsättningar och begränsningar i vardagen.

Tidigare undersökningar påvisade i sina resultat att immigranter upplever någon form av social inkludering i introduktionsklass, och social exkludering i ordinarieklass. Mot bakgrund i tidigare forskning visades det pågå en samhällsdiskussion om detta ämne, vilket är inspirationen till denna studies forskningsområde. Studiens frågeställningar är formulerade mot bakgrund i att undersöka hur unga immigranter upplever inkludering och exkludering i svensk gymnasieskola i relation till klasskamrater och lärare. En kvalitativ ansats är tillämpad, som använder sig av 10 semistrukturerade intervjuer med tio respondenter, där samtliga respondenter har varit bosatta i Sverige mellan 5-10 år. De teorier och begrepp som stödjer denna studie använder sig av bland annat social identitetsteori av Tajfel och ackulturationsprocess av Berry. De huvudsakliga uppgifterna från respondenterna indikerade att ett positivt bemötande från klasskamraterna, med hjälpsamma och accepterande lärare, bidrog till upplevd inkludering i både SVA-klassen och i ordinarieklassen. De främsta orsakerna till att respondenterna upplevde exkludering i skolan i relation till klasskamrater och lärare grundade sig i otrevligt bemötande med spår av mobbning, samt fördomar som grundade sig i diskriminerande attityder. Vad som framgick av resultatet visade sig att maximal inkludering kunde upplevas i både SVA- och ordinarieklass, men det var ett mindre antal respondenter som upplevde det. / Previous surveys showed in their results that immigrants experience some form of social inclusion in introductory class, and social exclusion in ordinary class. Against the background of previous research, it was shown that there was an ongoing societal discussion on this topic,which is the inspiration for this study's research area.The study's questions are formulated against the background of investigating how young immigrants experience inclusion and exclusion in Swedish high school in relation to classmates and teachers. A qualitative approach is applied, which uses 10 semi-structured interviews with ten respondents, where all respondents have lived in Sweden between 5-10 years. The theories and concepts that support this study use, among others, social identity theory by Tajfel and acculturation process by Berry. The main data from the respondents indicated that a positive attitude from classmates, with helpful and accepting teachers, contributed to perceived inclusion in both the SVA class and in the regular class. The main reasons why the respondents experienced exclusion at school in relation to classmates and teachers were based on unpleasant treatment with traces of bullying, as well as prejudices based on discriminatory attitudes. What emerged from the results was that maximum inclusion could be experienced in both SVA and ordinary classes, but it was a smaller number of respondents who experienced it.