Tidigare undersökningar påvisade i sina resultat att immigranter upplever någon form av social inkludering i introduktionsklass, och social exkludering i ordinarieklass. Mot bakgrund i tidigare forskning visades det pågå en samhällsdiskussion om detta ämne, vilket är inspirationen till denna studies forskningsområde. Studiens frågeställningar är formulerade mot bakgrund i att undersöka hur unga immigranter upplever inkludering och exkludering i svensk gymnasieskola i relation till klasskamrater och lärare. En kvalitativ ansats är tillämpad, som använder sig av 10 semistrukturerade intervjuer med tio respondenter, där samtliga respondenter har varit bosatta i Sverige mellan 5-10 år. De teorier och begrepp som stödjer denna studie använder sig av bland annat social identitetsteori av Tajfel och ackulturationsprocess av Berry. De huvudsakliga uppgifterna från respondenterna indikerade att ett positivt bemötande från klasskamraterna, med hjälpsamma och accepterande lärare, bidrog till upplevd inkludering i både SVA-klassen och i ordinarieklassen. De främsta orsakerna till att respondenterna upplevde exkludering i skolan i relation till klasskamrater och lärare grundade sig i otrevligt bemötande med spår av mobbning, samt fördomar som grundade sig i diskriminerande attityder. Vad som framgick av resultatet visade sig att maximal inkludering kunde upplevas i både SVA- och ordinarieklass, men det var ett mindre antal respondenter som upplevde det. / Previous surveys showed in their results that immigrants experience some form of social inclusion in introductory class, and social exclusion in ordinary class. Against the background of previous research, it was shown that there was an ongoing societal discussion on this topic,which is the inspiration for this study's research area.The study's questions are formulated against the background of investigating how young immigrants experience inclusion and exclusion in Swedish high school in relation to classmates and teachers. A qualitative approach is applied, which uses 10 semi-structured interviews with ten respondents, where all respondents have lived in Sweden between 5-10 years. The theories and concepts that support this study use, among others, social identity theory by Tajfel and acculturation process by Berry. The main data from the respondents indicated that a positive attitude from classmates, with helpful and accepting teachers, contributed to perceived inclusion in both the SVA class and in the regular class. The main reasons why the respondents experienced exclusion at school in relation to classmates and teachers were based on unpleasant treatment with traces of bullying, as well as prejudices based on discriminatory attitudes. What emerged from the results was that maximum inclusion could be experienced in both SVA and ordinary classes, but it was a smaller number of respondents who experienced it.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad andraspråksperspektiv och inkluderande undervisning betyder i praktiken för ett antal lärare på låg- och mellanstadiet i Sverige. För att uppnå syftet har frågeställningar handlat om hur lärarna förstår vad ett andraspråksperspektiv är i praktiken, hur andraspråksperspektiv tillämpas i undervisningen samt vilka utmaningar finns det för lärarna att lyckas möta andraspråksperspektiv i egna klassrum. Eftersom undersökningen utgår från lärarnas perspektiv bygger undervisningen på en kvalitativ metod och intervjuer med fem grundskollärare. Resultatet analyserades genom tematisk analysmetod. Resultatanalysen identifierade fyra temaområde: faktorer som stimulerar samarbete mellan elever, flerspråkighet som resurs, lärarnas direkta stöttning samt förförståelse och begreppsinlärning. Resultatens slutsats visar att utmaningarna lärarna upplever handlar om vuxen stödverksamhet för lärare med studiehandledning, SvA-verksamhet och modersmål som visas inte är organiserad på ett sätt som kan garantera SvA-elevens optimala stöd. Dessutom handlar slutsatsen om utmaningarna på individnivå för samtliga lärare vilket är förmåga att ta tillvara på elevernas kulturella bakgrund och kunna integrera detta i egen undervisning samt integrera användning av digitala hjälpmedel som stöd för SvA-elever. / The aim of the study is to contribute with knowledge about what second language perspective and inclusive teaching means in practice for some number of Swedish low- and middle primary school teachers. In order to achieve this aim the specific questions have been designed such as: how teachers comprehend what second language perspective is in practice; how second language perspective is applied in a teaching context as well as what the challenges are for the teachers in order to succeed meet the requirements for the second language perspective in their own classrooms. As this study is investigating teachers' perspective the survey has been conducted with a qualitative method approach using interviews with five primary school teachers as the method of collecting data. Thematic analysis has been used for analysis of research data. The results extracted from the analyses are: factors that stimulate collaboration among pupils, multilingualism as a resource, teachers direct support and pupils pre-understanding and concept acquisition. Conclusions are: the teachers´ adult support system (with first language supervisor, SvA-teacher and mother tongue teacher) that is, according to the study results, not organized to offer pupils in Swedish as a second language an optimal support. Other challenges have been identified on the teachers level which are teachers' ability to include pupils´ in Swedish as a second language cultural experiences as well as teachers being able to integrate the use of educational computer tools fit to support these pupils.