Syfte: Som pedagog använder man sig ständigt av olika strategier i sin undervisning för att nå de mål som är uppsatta för verksamheten. Den här uppsatsen syftar till att ta reda på hur pedagoger som använder sig av massage i skolan resonerar kring massage och vilka strategier de tillämpar.     Metod: En kvalitativ metod i form av en intervjustudie användes för att få fram resultatet, en studie i vilken tre yrkesverksamma lärare medverkade. Informationen från intervjuerna lades sedan in i mjukvaran Complador som är uppbyggt enligt Trenätsteorin, och ett strateginät skapades. En observation genomfördes även för att ge en inblick i hur ett massagetillfälle i skolan kan se ut.   Resultat: Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade pedagogerna har liknande strategier för sitt användande av massage som en del av undervisningen. De menar att massagen skapar lugn och arbetsro i klassrummet, förebygger utanförskap och hämningar mellan eleverna, samt att det ökar känslan av gemenskap.

The theoretical part of the thesis deals with the education of pupils with special needs. It describes the term of integration, its types, forms and grades. Subsequently it focuses on possible problems of integration process and concentrates on integration according to the type and level of individual disability. The practical part reflects the integration process from the classmates? point of view. It presents data from the questionnaire survey made by the author of the thesis and compares them with the data collected with the same questionnaire in 2008 by o.s. Rytmus.

Tidigare undersökningar påvisade i sina resultat att immigranter upplever någon form av social inkludering i introduktionsklass, och social exkludering i ordinarieklass. Mot bakgrund i tidigare forskning visades det pågå en samhällsdiskussion om detta ämne, vilket är inspirationen till denna studies forskningsområde. Studiens frågeställningar är formulerade mot bakgrund i att undersöka hur unga immigranter upplever inkludering och exkludering i svensk gymnasieskola i relation till klasskamrater och lärare. En kvalitativ ansats är tillämpad, som använder sig av 10 semistrukturerade intervjuer med tio respondenter, där samtliga respondenter har varit bosatta i Sverige mellan 5-10 år. De teorier och begrepp som stödjer denna studie använder sig av bland annat social identitetsteori av Tajfel och ackulturationsprocess av Berry. De huvudsakliga uppgifterna från respondenterna indikerade att ett positivt bemötande från klasskamraterna, med hjälpsamma och accepterande lärare, bidrog till upplevd inkludering i både SVA-klassen och i ordinarieklassen. De främsta orsakerna till att respondenterna upplevde exkludering i skolan i relation till klasskamrater och lärare grundade sig i otrevligt bemötande med spår av mobbning, samt fördomar som grundade sig i diskriminerande attityder. Vad som framgick av resultatet visade sig att maximal inkludering kunde upplevas i både SVA- och ordinarieklass, men det var ett mindre antal respondenter som upplevde det. / Previous surveys showed in their results that immigrants experience some form of social inclusion in introductory class, and social exclusion in ordinary class. Against the background of previous research, it was shown that there was an ongoing societal discussion on this topic,which is the inspiration for this study's research area.The study's questions are formulated against the background of investigating how young immigrants experience inclusion and exclusion in Swedish high school in relation to classmates and teachers. A qualitative approach is applied, which uses 10 semi-structured interviews with ten respondents, where all respondents have lived in Sweden between 5-10 years. The theories and concepts that support this study use, among others, social identity theory by Tajfel and acculturation process by Berry. The main data from the respondents indicated that a positive attitude from classmates, with helpful and accepting teachers, contributed to perceived inclusion in both the SVA class and in the regular class. The main reasons why the respondents experienced exclusion at school in relation to classmates and teachers were based on unpleasant treatment with traces of bullying, as well as prejudices based on discriminatory attitudes. What emerged from the results was that maximum inclusion could be experienced in both SVA and ordinary classes, but it was a smaller number of respondents who experienced it.

The aim of the presented theses is to discover and to compare the impacts of the education on the children in the preschool care and on the schoolchildren (teen-agers) as far as the acquiring of the basis of the Christianity as a religion and the formation of their life as Christians. In principle the corn of the theses lies in the assessment of the influence of different factors (as the family, friends, priest, Christian broadcasting, literature, participation of the parish activities) on the Christian faith of children and young people. In other words, whether the formation of the Christian life gained through the family (from birth up) has a more stabile and permanent experiences with God than the faith acquired at a later stage of growing up. The methods of testing, of questionnaire survey and the method of monitoring the behaviour of children and young people were used in the theses. The outcome of my research was the finding, that even if some adolescents have an interest in the matters of faith and God, this meeting with the religion does not form deep relationships to the faith as such and to the God. Only by a slight number of the young people has such a late cognition an influence on the formation of their future Christian life. By contrast, the acquiring of the Christian faith from the childhood on has other difficulties. The Christian faith of children faces the misunderstanding of classmates and later on of an atheist partner. Fort the maintenance of the faith of the adolescents the factors like family values, stand-points and patterns are of special importance.