Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur ett antal lärare i åk 4-6 introducerar negativa tal i matematikundervisningen med hänsyn till sammanhang (t.ex. addition eller prioriteringsregler) och metaforer (t.ex. termometern), och deras orsaker till varför de gör på just dessa sätt. Metoder som används i studien är för att samla in data är observationer och intervjuer. Resultaten visar att de lärare som observerades och intervjuades främst använder sig av tallinjen som sammanhang och termometer samt tallinjen som metaforer för att introducera negativa tal. Enligt de observerade lärarna använder de sig av just dessa sammanhang och metaforer (t.ex. tallinjen och termometern) eftersom dessa lätt kan kopplas till elevernas vardagsliv. Vissa sammanhang och metaforer valdes bort eftersom lärarna anser att de är svåra att koppla till elevernas vardagsliv och de anser att det blir överkurs för deras elever.

Uppsatsen har två syften där det ena är att undersöka fördelning av jord i Väse härad under början av 1700-talet samt hur handeln med jord såg ut med avseende på aktörerna. Det andra syftet är att studera jordtransaktioner i Väse härad för att se om det finns några tidiga tecken på den agrara revolutionen. Eftersom undersökningsperioden (1700–1749) ligger före det som kallas den agrara revolutionen undersöks tre faktorer. Befolkningsökningen var svagt stigande med en liten ökning i Väse socken omkring 1750. Den var för liten för att ha någon betydelse i sig själv men om den sätts i ett större sammanhang skulle den kunna ge en indikation att något var på väg att hända. Social skiktning är en annan faktor som brukas ta upp i samband med den agrara revolutionens inledning. Det innebär att ny grupp av storbönder började växa fram vilka gjorde fler köp av jord utanför den egna släkten. Det har till följd att en mängd bönder fick minskade jordareal medan andra fick större egendomar. En polarisering bland allmogens bönder tog fart. Kommersialisering är ett tredje mått som undersöks i samband med den agrara revolutionen. Den innebar att någon, en bonde, brukspatron eller annan person, köpte upp jord för att kunna öka sin produktion. Även om inga tydliga tecken på den agrara revolutionen syns är frågan om det man kan se beror på det eller är en följd av brukspatronernas aktiviteter.

Denna uppsats analyserar den moderata partiledarens Fredrik Reinfeldts partistämmotal på partistämman 2005 i syfte att utröna huruvida den uttryckta ideologin i dessa tal är typiskt moderata, eller om den mediala ryktesspridningen som ägde rum under hösten samma år, angående ett eventuell närmande till socialdemokratin, var ett grundat påstående. Uppsatsen behandlar Fredrik Reinfeldts inledande och avslutande partistämmotal att analyseras via en interpretativ modell baserad på idealtyper och parametrar. Denna modell kompletteras med en intertextuell jämförelse mellan Reinfeldts tal och partistämmotal från Carl Bildt och Bo Lundgren. Avslutningsvis följer en kortfattad hermeneutisk reflektion. Totalt rör det sig om sex tal som analyseras. Tidsperspektivet motiveras i forskningsläget och i stycket material. Resultatet visar att Fredrik Reinfeldts uttryckta ideologi skilde sig från den typiska moderata ideologin på en rad punkter. Skillnaden kunde utskiljas i både parametrarna såväl som i kontrast till den moderata idealtypen. Vad som skiljer Reinfeldt från de två övriga partiledarna och som framställer honom i en mer socialdemokratisk dager än tidigare moderater, är att han anknyter till en traditionell konservativ tankegång där en politiker skall hysa respekt till vad som redan skapats i fråga om samhällsinstitutioner och traditioner. Det historiska arvet i statsapparaten måste förändras varsamt och långsamt. Politik skall reformera samhället inte vända det upp och ner via radikala omställningar. Således handlar hans politik om att applicera den moderata ideologin på den redan existerande, av socialdemokratin skapade, välfärdsstaten. Mötet mellan en efter konservativt tillrättalagd, moderat tanke och en socialdemokratisk struktur, skapar ett slags socialliberalt mellanläge. Fredrik Reinfeldt uppvisar även en mer tudelad syn på människan och en större tilltro till välfärdsfunktionerna.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att göra en jämförelse mellan pojkarnas och flickornas tal- och språksvårigheter/språkstörningar i elva förskoleklasser. / Speech and Language Difficulties/Language Disorders from a gender perspective

No description available.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kvinnosynerna i tidskrifterna Hertha och Morgonbris under åren 1922–1924. Frågeställningarna som användes för att uppnå detta syfte berörde hur kvinnan framställdes i de valda tidskrifterna samt vilka typer av roller och uppgifter för kvinnor som framträdde. Källmaterialet utgjordes av publicerade nummer av Hertha och Morgonbris som utgavs under tidsperioden 1922–1924, där ett urval av artiklar gjordes för att kunna genomföra undersökningen. Undersökningen visade på både likheter och skillnader gällande tidskrifternas kvinnosyn. Båda tidskrifterna framställde kvinnan som att vara en kompetent och kapabel samhällsmedborgare, där Hertha i en högre grad vände sig till ämnen av individualistisk karaktär som kvinnlig tjänstbehörighet medan Morgonbris i en högre grad vände sig till ämnen av könskomplementär karaktär som moderskapet. Gällande kvinnornas roller och uppgifter hade dessa utsagor både en individualistisk och könskomplementär karaktär hos båda tidskrifterna. Herthas mer individualistiska ton i dess utsagor har tolkats som att grunda sig i den samhällsstruktur som könsordningen har orsakat, medan Morgonbris i en högre grad använde sig av ämnen som moderskapet och samhällsmoderlighet som en reflektion av kvinnans säregna uppgifter utifrån hennes andliga kvinnlighet. Resultatet av undersökningen synliggör hur tidskrifterna erhöll de linjer som de framhöll innan den kvinnliga rösträttens införande, men den visar även hur dessa linjer kunde samverka med varandra och hur det inte alltid är lätt att separera dem.

<p>Uppsatsen riktar sig till personer som har läst minst en termin matematik på universitetet.</p><p>Det var först på mitten av 1800-talet som man kunde ge en godtagbar definition för de irrationella talen, typ roten ur 2. Dessa hade sedan länge använts ändå bland annat i Babylonien, Indien och Kina.</p><p>Uppsatsens inledningskapitel ger en snabb historielektion i form av en genomgång av räkningen och användandet av främst roten ur 2.</p><p>Huvuddelen av uppsatsen är en redogörelse för metoden Dedekinds snitt, vilken är den mest kända av de metoder som definierar de irrationella talen.</p><p>Utan de irrationella talen skulle det vara omöjligt att använda supremumegenskapen och de, inom matematiken, klassiska satserna som mellanliggande värde.</p>