<p> </p><p>Nollvisionen talar om en framtid där inga människor dör eller skadas allvarligt i trafiken och utgör idag grunden för allt trafiksäkerhetsarbete i Sverige. Utifrån Nollvisionen inleddes i april 2009 ombyggnationen av väg 23 mellan Sandsbro och Drättinge.</p><p>Rapporten utvärderar och följer upp ombyggnationen av korsningen väg 23/897 som är belägen på sträckan mellan Sandbro och Drättinge. Utredningen genomfördes i form av intervjuer och observationer. Totalt intervjuades 24 personer som trafikerar korsningen i olika hög utsträckning och med olika typer av fordon. Utöver detta gjordes även observationer på plats för att få en bild av hur korsningen fungerar med avseende på trafikflöde, hastigheter och placering av fordon på vägen.</p><p>Resultatet av intervjuer och observationer visar att korsningen uppfyller sitt syfte med att sänka hastigheten utan störningar i trafikflödet. Nästintill samtliga av de personer som intervjuades i undersökningen upplever att korsningen är mycket säkrare idag än tidigare, vilket gör att projektet måste ses som lyckat även om vissa förbättringar går att genomföra. I diskussionen jämförs resultatet från utvärderingen med teori från Vägar och gatorsutformning, VGU.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Nollvisionen talar om en framtid där inga människor dör eller skadas allvarligt i trafiken och utgör idag grunden för allt trafiksäkerhetsarbete i Sverige. Utifrån Nollvisionen inleddes i april 2009 ombyggnationen av väg 23 mellan Sandsbro och Drättinge. Rapporten utvärderar och följer upp ombyggnationen av korsningen väg 23/897 som är belägen på sträckan mellan Sandbro och Drättinge. Utredningen genomfördes i form av intervjuer och observationer. Totalt intervjuades 24 personer som trafikerar korsningen i olika hög utsträckning och med olika typer av fordon. Utöver detta gjordes även observationer på plats för att få en bild av hur korsningen fungerar med avseende på trafikflöde, hastigheter och placering av fordon på vägen. Resultatet av intervjuer och observationer visar att korsningen uppfyller sitt syfte med att sänka hastigheten utan störningar i trafikflödet. Nästintill samtliga av de personer som intervjuades i undersökningen upplever att korsningen är mycket säkrare idag än tidigare, vilket gör att projektet måste ses som lyckat även om vissa förbättringar går att genomföra. I diskussionen jämförs resultatet från utvärderingen med teori från Vägar och gatorsutformning, VGU.

Denna uppsats behandlar hur trafikplanering möter olika mål, vilka konflikter som kan uppstå samt hur trafiksäkerheten kan öka. Arbetet är upplagt som en fallstudie och undersökningen har ägt rum i Växjö tätort. Det finns flera olika mål som står i konflikt med varandra i samhällsplaneringen och dessa konflikter kan även ses i trafikplaneringen. De mål som har granskats i denna uppsats är trafiksäkerhet, miljö och estetik. Fokus har legat på hur trafiksäkerheten påverkas när det estetiska och miljöfrågorna ska involveras i planeringen. Det finns risk att trafiksäkerheten hamnar i skymundan av de andra målen, särskilt när det kommer till miljöfrågor. I Växjö kommun arbetas det aktivt med trafikfrågor, både ur ett miljöperspektiv som ett säkerhetsperspektiv. Kommunen har skapat flera planer och program för trafikens utveckling men kan vinna på att skapa en plan för hela trafiksystemet. I denna plan skulle det vara praktiskt att diskutera de olika perspektiven för en enhetlig bild. Tre gator i Växjö tätort har observerats för att visa på platser med många olyckor och hur trafikmiljön ser ut. Utifrån dessa observationer kan det visas på att kommunen behöver arbeta mer med trafiksäkerhetsåtgärder för att försöka minska antalet olyckor.

<p>Denna uppsats behandlar hur trafikplanering möter olika mål, vilka konflikter som kan uppstå samt hur trafiksäkerheten kan öka. Arbetet är upplagt som en fallstudie och undersökningen har ägt rum i Växjö tätort.</p><p>Det finns flera olika mål som står i konflikt med varandra i samhällsplaneringen och dessa konflikter kan även ses i trafikplaneringen. De mål som har granskats i denna uppsats är trafiksäkerhet, miljö och estetik. Fokus har legat på hur trafiksäkerheten påverkas när det estetiska och miljöfrågorna ska involveras i planeringen. Det finns risk att trafiksäkerheten hamnar i skymundan av de andra målen, särskilt när det kommer till miljöfrågor.</p><p>I Växjö kommun arbetas det aktivt med trafikfrågor, både ur ett miljöperspektiv som ett säkerhetsperspektiv. Kommunen har skapat flera planer och program för trafikens utveckling men kan vinna på att skapa en plan för hela trafiksystemet. I denna plan skulle det vara praktiskt att diskutera de olika perspektiven för en enhetlig bild. Tre gator i Växjö tätort har observerats för att visa på platser med många olyckor och hur trafikmiljön ser ut. Utifrån dessa observationer kan det visas på att kommunen behöver arbeta mer med trafiksäkerhetsåtgärder för att försöka minska antalet olyckor.</p>

No description available.

Svenska riksdagen tog 1997 ett beslut om att allt trafiksäkerhetsarbete ska utgå från Nollvisionen. Cirka 100 miljoner kubikmeter skog avverkas varje år inom skogsbruket. Allt virke som avverkas läggs av skogsmaskiner upp i drygt 200 000 avlägg placerade vid bilväg. I takt med SCA Skogs hälso- och säkerhetsarbete togs 2015 ett beslut om att ta fram en egen avläggsinstruktion för att bland annat säkerställa säkerheten och arbetsmiljön vid arbete med virkesavlägg. I denna fallstudie gjordes stickprov, en intervju och analys av data från SCA Skogs IT-system för hantering av avvikelser inom säkerhet och arbetsmiljö för att studera efterlevnaden av SCA Skogs avläggsinstruktion och vilka risker som finns med bristande avlägg. Resultaten visade att 43 % av avläggen ej var godkända och slutsatserna är att arbetet med att förbättra efterlevnaden av avläggsinstruktionen borde vara av största betydelse då hälsa och säkerhet är SCA Skogs högsta prioritet och för att bidra till arbetet med Nollvisionen.