<p>Varje år omkommer cirka 500 personer i trafiken och runt 20 000 personer skadas. Betydande riskfaktorer till trafikolyckor är alkohol och droger som blivit allt vanligare förekommande. Det uppskattas att mellan 12 500 – 15 000 personer kör onyktra på landets vägar dagligen. Rattfylleristerna domineras av yngre och medelålders män och ungefär två tredjedelar av rattfylleristerna har ett alkoholproblem. Samhället arbetar aktivt för att minska rattfylleri och en arbetsmodell som haft positiva resultat är SMADIT (Samverken mot alkohol och droger i trafiken). Syftet med denna studie var att undersöka erfarenheter av att arbeta med modellen SMADIT Västmanland bland polis och personer inom socialtjänsten i Västmanlands län. Till studien användes en kvalitativ metod i form av intervjuer och totalt intervjuades sex personer. Intervjuerna analyserades sedan genom en innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns en positiv inställning till arbetet och att det kändes meningsfullt. Det fanns dock vissa brister i modellen så som praktiska problem och bristande samverkan. Det efterlyses därför tätare nätverksträffar mellan aktörerna samt bättre återkoppling till polisen. Det finns en positiv inställning till SMADITS fortlevnad i framtiden och förhoppningen är att fler rattfyllerister tackar ja till erbjudandet om samtal med socialtjänsten.</p> / <p>Each year, approximately 500 people are killed in traffic and around 20 000 are injured. Significant risk factors for traffic accidents are alcohol and drug intake that have become increasingly prevalent. The daily estimate of people driving under influence of alcohol is between 12 500 - 15 000. Drunk drivers are dominated by young and middle-aged men and about two-thirds of drunk drivers have alcohol problems. The society is actively working to reduce drunken driving and a model that has had positive results is SMADIT (Cooperation against alcohol and drugs in traffic). The aim of this study was to examine the experience of working with SMADIT Västmanland among police and social workers in Västmanland County. For the study a qualitative approach was used in the form of interviews and totally six individuals were interwied. The interviews were analyzed through a content analysis. The results showed that there was a positive attitude to work with SMADIT and that the model felt meaningful. But there were some shortcomings in the model, like practical problems and difficulties in cooperating. It therefore calls for closer meetings and better feedback to the police. There is a positive attitude towards SMADIT in the future and the hope is that more drunk drivers take the opportunity to talk with the social services.</p>

<p>Several cities have implemented various projects to improve traffic safety in city centers.During 1970s and 1980s the city centers changed as the suburbs grew and large shopping centers were located outside the center. At the same time, several projects were initiated with construction of pedestrian streets and restriction of traffic in the center. In year 1994,shared-used areas were introduced in Sweden and these areas are often used in center environments.</p><p>In Sweden, municipalities are responsible for integrating security in public places and in comprehensive plans and detailed development plans. The National Board of Housing,Building and Planning is the authority for administrating planning issues and develop general guidance about planning. Traffic is one of their key issues, although today there are no concrete guidelines from the National Board of Housing, Building and Planningfor the design of traffic safety in city centers.</p><p>Traffic safety in city centers affects many people because the city center is a public place.It is therefore important that there are current guidelines available that are helpful for changes and improvements in traffic safety in the city center.</p><p>The purpose of this report is to formulate guidelines for planning city centers from a traffic safety perspective. The aim is that the guidelines can be applied in the design of smaller city centers for improving traffic safety. For this report two case studies were implemented that included inventories and observations of Bollnäs and Sandviken city centers. The results showed that many of the streets did not function well and that there was a lack of design in the city centre center from a traffic safety perspective, for example pedestrian crossings and car parks.</p><p>Inventories and observations are good methods to see how the traffic environment in the city center varies in use and function. The observations and inventories resulted in guidelines with recommendations for the design of streets and traffic in small city centers.</p> / <p>Flera städer har genomfört olika projekt för att öka trafiksäkerheten i stadscentrumen.Under 1970-talet och 1980-talet förändrades stadscentrum i takt med att förorter växte fram och externa köpcentrum etablerades utanför centrum. Samtidigt påbörjades flera projekt med att anlägga gågator och begränsa biltrafiken i centrum. År 1994 infördes gårdsgator i Sverige och dessa används ofta i centrummiljöer.</p><p>I Sverige är det kommunerna som ansvarar för att säkerhet integreras planering av offentliga platser. Boverket är den myndighet som förvaltar frågor och tar fram allmänna råd angående planering. Trafik är en av deras viktigaste planeringsfrågor men idag finns inga konkreta råd från Boverket för utformning av trafiksäkra centrum.</p><p>Trafiksäkerhet i stadscentrum påverkar många människor eftersom att centrum är enoffentlig plats. Därför är det viktigt att det finns aktuella riktlinjer som är till hjälp vid förändringar och förbättringar i trafiksäkerheten i centrum.</p><p>Rapportens syfte var att utforma riktlinjer för planering av mindre stadscentrum ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. För att kunna upprätta riktlinjer genomfördes två fallstudier.Dessa innefattade inventering och observation av Bollnäs och Sandvikens centrum.Bollnäs och Sandvikens centrum hade liknande funktioner av gatorna. Centrumens kärna fungerade till stor del som transportsträckor men även som promenadgator. Resultaten visade att många av gatornas tänka funktioner inte fungerade och att det fanns bristandeutformning av olika målpunkter, exempelvis övergångsställen och bilparkeringar.</p><p>Inventeringar och observationer är bra metoder för att se hur trafikmiljön i centrumfungerar eftersom användning och funktion av olika målpunkter varierar.Observationerna och inventeringen resulterade i riktlinjer med rekommendationer för utformning av gator och trafikmiljö i mindre stadscentrum.</p>

Varje år omkommer cirka 500 personer i trafiken och runt 20 000 personer skadas. Betydande riskfaktorer till trafikolyckor är alkohol och droger som blivit allt vanligare förekommande. Det uppskattas att mellan 12 500 – 15 000 personer kör onyktra på landets vägar dagligen. Rattfylleristerna domineras av yngre och medelålders män och ungefär två tredjedelar av rattfylleristerna har ett alkoholproblem. Samhället arbetar aktivt för att minska rattfylleri och en arbetsmodell som haft positiva resultat är SMADIT (Samverken mot alkohol och droger i trafiken). Syftet med denna studie var att undersöka erfarenheter av att arbeta med modellen SMADIT Västmanland bland polis och personer inom socialtjänsten i Västmanlands län. Till studien användes en kvalitativ metod i form av intervjuer och totalt intervjuades sex personer. Intervjuerna analyserades sedan genom en innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns en positiv inställning till arbetet och att det kändes meningsfullt. Det fanns dock vissa brister i modellen så som praktiska problem och bristande samverkan. Det efterlyses därför tätare nätverksträffar mellan aktörerna samt bättre återkoppling till polisen. Det finns en positiv inställning till SMADITS fortlevnad i framtiden och förhoppningen är att fler rattfyllerister tackar ja till erbjudandet om samtal med socialtjänsten. / Each year, approximately 500 people are killed in traffic and around 20 000 are injured. Significant risk factors for traffic accidents are alcohol and drug intake that have become increasingly prevalent. The daily estimate of people driving under influence of alcohol is between 12 500 - 15 000. Drunk drivers are dominated by young and middle-aged men and about two-thirds of drunk drivers have alcohol problems. The society is actively working to reduce drunken driving and a model that has had positive results is SMADIT (Cooperation against alcohol and drugs in traffic). The aim of this study was to examine the experience of working with SMADIT Västmanland among police and social workers in Västmanland County. For the study a qualitative approach was used in the form of interviews and totally six individuals were interwied. The interviews were analyzed through a content analysis. The results showed that there was a positive attitude to work with SMADIT and that the model felt meaningful. But there were some shortcomings in the model, like practical problems and difficulties in cooperating. It therefore calls for closer meetings and better feedback to the police. There is a positive attitude towards SMADIT in the future and the hope is that more drunk drivers take the opportunity to talk with the social services.

Several cities have implemented various projects to improve traffic safety in city centers.During 1970s and 1980s the city centers changed as the suburbs grew and large shopping centers were located outside the center. At the same time, several projects were initiated with construction of pedestrian streets and restriction of traffic in the center. In year 1994,shared-used areas were introduced in Sweden and these areas are often used in center environments. In Sweden, municipalities are responsible for integrating security in public places and in comprehensive plans and detailed development plans. The National Board of Housing,Building and Planning is the authority for administrating planning issues and develop general guidance about planning. Traffic is one of their key issues, although today there are no concrete guidelines from the National Board of Housing, Building and Planningfor the design of traffic safety in city centers. Traffic safety in city centers affects many people because the city center is a public place.It is therefore important that there are current guidelines available that are helpful for changes and improvements in traffic safety in the city center. The purpose of this report is to formulate guidelines for planning city centers from a traffic safety perspective. The aim is that the guidelines can be applied in the design of smaller city centers for improving traffic safety. For this report two case studies were implemented that included inventories and observations of Bollnäs and Sandviken city centers. The results showed that many of the streets did not function well and that there was a lack of design in the city centre center from a traffic safety perspective, for example pedestrian crossings and car parks. Inventories and observations are good methods to see how the traffic environment in the city center varies in use and function. The observations and inventories resulted in guidelines with recommendations for the design of streets and traffic in small city centers. / Flera städer har genomfört olika projekt för att öka trafiksäkerheten i stadscentrumen.Under 1970-talet och 1980-talet förändrades stadscentrum i takt med att förorter växte fram och externa köpcentrum etablerades utanför centrum. Samtidigt påbörjades flera projekt med att anlägga gågator och begränsa biltrafiken i centrum. År 1994 infördes gårdsgator i Sverige och dessa används ofta i centrummiljöer. I Sverige är det kommunerna som ansvarar för att säkerhet integreras planering av offentliga platser. Boverket är den myndighet som förvaltar frågor och tar fram allmänna råd angående planering. Trafik är en av deras viktigaste planeringsfrågor men idag finns inga konkreta råd från Boverket för utformning av trafiksäkra centrum. Trafiksäkerhet i stadscentrum påverkar många människor eftersom att centrum är enoffentlig plats. Därför är det viktigt att det finns aktuella riktlinjer som är till hjälp vid förändringar och förbättringar i trafiksäkerheten i centrum. Rapportens syfte var att utforma riktlinjer för planering av mindre stadscentrum ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. För att kunna upprätta riktlinjer genomfördes två fallstudier.Dessa innefattade inventering och observation av Bollnäs och Sandvikens centrum.Bollnäs och Sandvikens centrum hade liknande funktioner av gatorna. Centrumens kärna fungerade till stor del som transportsträckor men även som promenadgator. Resultaten visade att många av gatornas tänka funktioner inte fungerade och att det fanns bristandeutformning av olika målpunkter, exempelvis övergångsställen och bilparkeringar. Inventeringar och observationer är bra metoder för att se hur trafikmiljön i centrumfungerar eftersom användning och funktion av olika målpunkter varierar.Observationerna och inventeringen resulterade i riktlinjer med rekommendationer för utformning av gator och trafikmiljö i mindre stadscentrum.

No description available.

Klockan slår åtta och alla elever förväntas vara på plats i skolan, men hur de har tagit sig dit och vilket arbete som ligger bakom det är det få som har full insyn i. På skolor i centrala stadsdelar har majoriteten av barnen säkerligen tagit sig dit på cykel eller till fots medan landsbygdsskolornas elever i betydligt större utsträckning skjutsas till skolan med buss eller taxi. För eleverna som är beroende av skolskjuts har kommunerna ansvar för att det kan ske på ett kostnadsfritt, tryggt och säkert sätt. Säkerheten handlar dock inte enbart om tiden i bussen utan även om vägen till och från busshållsplatsen och den eventuella väntan vid hållplatsen. Att göra generella bedömningar av trafiksäkerheten för hållplatserna och anslutningarna är dock svårt eftersom en mängd faktorer påverkar hur säker eller osäker en viss vägtyp eller vägsträcka är att vistas på/vid. För att underlätta trafiksäkerhetsbedömningar har Trafikverket tagit fram en modell som ska fungera som stöd och möjliggöra konsekventa bedömningar av hållplatser och gånganslutningar på landsbygd. Modellen består av två separata delar, en objektiv och en subjektiv och efter förändringar i skollagen, år 2010, omarbetades modellen och resulterade i grunden för den modell som utvärderats och analyserats i det här examensarbetet. Norrköpings kommuns modell, som examensarbetet kretsar kring, är i stora drag en kopia av Trafikverkets modell men justeringar har gjorts i modellens båda delar mestadels på den subjektiva för att förtydliga vad som bör bedömas. För att ta reda på om justeringarna fått det resultat som Norrköpings kommun, uppdragsgivare i arbetet, önskat har syftet med examensarbetet varit att testa modellen och utvärdera utfallet av förändringarna. En pilotstudie genomfördes i Kolmården strax utanför Norrköping för att skapa underlag till utvärderingen och få en förståelse för modellens funktionalitet. Resultatet av pilotstudien blev bedömningar av trafiksäkerheten på 44 hållplatser och gånganslutningar där en klar majoritet visade sig vara godkända att vistas på för elever ur samtliga årskurser (förskoleklass till nian). Under utvärderingen och jämförelsen mellan Trafikverkets och Norrköpings modeller framkom att justeringarna som gjorts på den subjektiva delen verkligen åstadkommit det som önskats eftersom det tydligt specificerats vad som ska beaktas för respektive faktor i modellen. Vad som däremot inte fått det utfall som var tänkt är bland annat justeringarna på siktintervallen. Istället för att strama åt bedömningen har justeringarna gjort att acceptansen för kort sikt ökat och fler bedömningar får ett godkänt resultat i Norrköpings kommuns modell än i Trafikverkets modell. Rekommendationen på den punkten är därför att antingen återgå till intervallen som finns i ursprungsmodellen eller att höja gränsen istället för att åstadkomma en striktare syn på behovet av sikt. Utvärderingen resulterade även i rekommendationer kring ytterligare förändringar av modellen samt förslag på vilka hållplatser som skulle kunna få en förbättrad trafiksäkerhet tack vare uppsättning av hållplatsskyltar. Genom att presentera rekommendationerna för Norrköpings kommun hoppas vi att det ger nya idéer för utveckling av modellen och för det fortsatta arbetet med trafiksäker skolskjuts.

In this report the situation for cyclists on 2+1-roads is analysed and studied. These roads are often the old 13-meter roads that have been changed into 2+1 to increase the security. Two road sections outside Motala in Sweden has been deep studied and analysed. The different parts in the planning process show how the progress goes. To begin with the change should be within the old 13 meters but after the pilot study was circulated for comments the result became a broadening to 13,75 and 14,00 meters. These new broadth gave a wider roadside and a safer situation for cyclists. The reconstruction outside Motala is an unusual solution since broadthening of the road area rarely is done. The biggest reason to this broadthening is probably the cycle races Vätternrundan and Tjejvättern and all the practice that takes place before these events. The township of Motala wants to promote cycling in their municipality. This whish where probably an important factor during the commenting period. The rapport also analyses different control documents used in the planning process. These are VGU (Vägar och Gator Utformning) and Inriktningsdokument för 13-metersvägar inom Vägverket Region Sydöst.

No description available.

No description available.

<p>In this report the situation for cyclists on 2+1-roads is analysed and studied. These</p><p>roads are often the old 13-meter roads that have been changed into 2+1 to increase</p><p>the security. Two road sections outside Motala in Sweden has been deep studied</p><p>and analysed. The different parts in the planning process show how the progress</p><p>goes. To begin with the change should be within the old 13 meters but after the</p><p>pilot study was circulated for comments the result became a broadening to 13,75</p><p>and 14,00 meters. These new broadth gave a wider roadside and a safer situation</p><p>for cyclists.</p><p>The reconstruction outside Motala is an unusual solution since broadthening of</p><p>the road area rarely is done. The biggest reason to this broadthening is probably</p><p>the cycle races Vätternrundan and Tjejvättern and all the practice that takes place</p><p>before these events. The township of Motala wants to promote cycling in their</p><p>municipality. This whish where probably an important factor during the</p><p>commenting period.</p><p>The rapport also analyses different control documents used in the planning</p><p>process. These are VGU (Vägar och Gator Utformning) and Inriktningsdokument</p><p>för 13-metersvägar inom Vägverket Region Sydöst.</p>