The main goal of this Diploma thesis is to describe an approach for modeling run-off triangles of nonlife insurance (calculation of IBNR reserve) based on state space models and apply the method to the selected run-off triangles. In difference from (Atherino a kol., 2010) the KFAS package in R software is used for modeling purposes in the numerical study at the end of the thesis. One provides a preview of various possibilities of data and model adjustment applied to the same run-off triangles in order to asses added value of these steps (logartihmic transformation of input data, interventions for outliers etc.). A special attention is devoted to lognormal modification of the basic state space model. An integral part of the numerical study in the thesis is a residual diagnostic of models and simulation approach to IBNR reserves. 1

Depuis le début des années 2000, le défibrillateur automatique implantable (DAI) est prescrit de manière prophylactique aux populations à risque de mort subite. Nombre de ces implantations semblent prématurées, ce qui pose problème en raison des complications post-opératoires encourues. Il apparaît donc important de mieux définir la population à risque de mort subite, afin d'optimiser la sélection des patients.Le pouvoir prédictif de mort subite des différents descripteurs du Holter a fait l'objet de nombreuses études univariées, sans permettre d'amélioration des critères de sélection. Dans ce mémoire, nous présentons l'analyse multivariée des descripteurs du Holter que nous avons menée. Nous avons extrait l'ensemble des descripteurs calculables sur la base étiquetée d'enregistrements de patients, victimes ou non d'arythmies traitées par le DAI, dont nous disposons. À l'aide de connaissances physiologiques sur l'arythmogenèse, nous avons réalisé une sélection des descripteurs les plus pertinents. Puis, par une méthode originale de conception et d'évaluation de classifieur, nous avons construit un classifieur ad hoc, basé, sur les connaissances physiologiques de l'arythmogenèse ; ce classifieur discrimine les patients à risque, des patients pour lesquels l'implantation ne paraît pas opportune.Au vu des performances atteintes, il semble possible d'améliorer la fiabilité des indications d'implantation prophylactique, à l'aide de méthodes d'apprentissage statistique. Pour valider cette conclusion, il paraît néanmoins nécessaire d'appliquer la méthode exposée dans la présente étude à une base de données de plus grande dimension, et de contenu mieux adapté à nos objectifs. / Implantable cardioverter defibrillators (ICD) have been prescribed for prophylaxis since the early 2000?s, for patients at high risk of SCD. Unfortunately, most implantations to date appear unnecessary. This result raises an important issue because of the perioperative and postoperative risks. Thus, it is important to improve the selection of the candidates to ICD implantation in primary prevention. Risk stratification for SCD based on Holter recordings has been extensively performed in the past, without resulting in a significant improvement of the selection of candidates to ICD implantation. The present report describes a nonlinear multivariate analysis of Holter recording indices. We computed all the descriptors available in the Holter recordings present in our database. The latter consisted of labelled Holter recordings of patients equipped with an ICD in primary prevention, a fraction of these patients received at least one appropriate therapy from their ICD during a 6-month follow-up. Based on physiological knowledge on arrhythmogenesis, feature selection was performed, and an innovative procedure of classifier design and evaluation was proposed. The classifier is intended to discriminate patients who are really at risk of sudden death from patients for whom ICD implantation does not seem necessary. In addition, we designed an ad hoc classifier that capitalizes on prior knowledge on arrhythmogenesis. We conclude that improving prophylactic ICD-implantation candidate selection by automatic classification from Holter recording features may be possible. Nevertheless, that statement should be supported by the study of a more extensive and appropriate database.

Triangle is the mostly used primitive in computer graphics. Calculation of its intersection with a ray has many applications and is often a bottleneck of a program. This work focuses on its usage and various methods of calculation. It tries to combine these techniques to achieve high performance on modern processors.

Flera saknade länkar i Europas transportnät definierades på mitten av 1980-talet som nödvändiga att bygga för att bidra till att uppnå de EU-politiska målen om fri rörlighet inom gemenskapen, större och jämnare transportflöden inom och mellan medlemsstaterna, ekonomisk tillväxt, en friktionsfri och välfungerande inre marknad, hållbar utveckling samt territoriell, social och ekonomisk sammanhållning. EU och medlemsstaterna initierade mot denna bakgrund transportinfrastrukturprogrammet "Trans-European Networks for Transport", eller det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T) på svenska, som en följd av Maastrichtfördraget 1992. I Norden ska den s.k. Nordiska triangeln, som både har pekats ut som ett särskilt prioriterat transportinfrastrukturprojekt i de nu gällande och sannolikt inom kort i de nya EU-riktlinjerna för TEN-T, bidra till att uppnå de ovanstående politiska målen. Syftet med projektet är att sammanbinda Norge, Sverige, Danmark och Finland via uppgraderade och gränsöverskridande vägar, järnvägar och maritim infrastruktur. Förutom att projektet anses förbättra förbindelserna för gods och passagerare inom Norden, skapas bättre möjligheter för större och snabbare transportflöden till och från Centraleuropa, Ryssland och de baltiska länderna. Det västra benet i den Nordiska triangeln, dvs. korridoren Oslo-Göteborg-Köpenhamn, har varit föremål för diskussion sedan 1980-talet då en högklassig motorväg, järnväg samt en fast förbindelse över eller under Öresund och Fehmarn Bält föreslogs av "European Round Table of Industrialists". Syftet med infrastrukturpaketet var att förbättra transportinfrastrukturen inom korridoren samt få en fast förbindelse till kontinenten. Merparten av paketet har genomförts men en del kvarstår, däribland uppgraderingen av järnvägen, vars planläggning försvåras av det faktum att nationsgränserna medför utmaningar och hinder mot ett förverkligande av detta gränsöverskridande projekt. Syftet med uppsatsen har varit att identifiera och analysera dessa utmaningar och hinder, liksom att ge underlag för förslag i effektiv hantering och motverkan. Med utgångspunkt i institutionell teori och i transaktionskostnadsteori har studien visat att bristen på samordning och internationalisering i transportinfrastrukturplaneringen, med stor sannolikhet, utgör centrala faktorer i förklaringen till varför de tre berörda skandinaviska länderna sedan 1980-talet inte har realiserat en sammanhängande och av alla parter upplevd högklassig järnväg. För att kunna motverka och hantera dessa utmaningar och hinder på ett effektivt sätt bör Norge, Sverige och Danmark överväga att ta större hänsyn till gränsöverskridande infrastrukturplanering i framtida organisations- och styrmodeller för transportinfrastruktursektorn. Anledningen är att den nuvarande institutionella ramen för tillhandahållandet av transportinfrastruktur, förefaller ge upphov till höga transaktionskostnader som försvårar och förhindrar effektiv planering på inter-/multinationell nivå. Ett faktum som kan leda till att eventuellt nödvändig och lönsam transportinfrastruktur inte byggs. En organisatorisk lösning som diskuteras i uppsatsen, och som kan reducera dessa transaktionskostnader, är bildandet av ett Skandinaviskt Trafikverk med internationaliserade och harmoniserade planeringsprocesser. / A number of missing links in the European transport network was, during the mid 1980ies, defined as crucial for the smooth functioning of the internal market, and for ensuring sustainable development, economic growth, improved accessibility as well as economic, social and territorial cohesion. This lead in 1992 to the inclusion of a specific legal basis for the "Trans-European Networks for Transport" (TEN-T) in the Maastricht Treaty. The Nordic Triangle has, since the initiation of TEN-T in 1992, been considered as a priority transport infrastructure project. This is stated in the current and in the proposal for new EU-guidelines for TEN-T. The aim of the project is to contribute to the achievement of the above-mentioned political goals by building and upgrading roads, railways and maritime infrastructure between the Nordic countries. This is thought to improve the passenger and freight transports within the Nordic region but also to central Europe, the Baltic countries and Russia. The western leg of the Nordic Triangle, i.e. the corridor Oslo-Gothenburg-Copenhagen, has been of interest since the 1980s when a continuous motorway, high-speed railways and fixed links over/under the Oresund and the Fehmarn Belt were proposed by the European Round Table of Industrialists. The aim of the infrastructure package was to improve the transport infrastructure in the corridor, and via the above-mentioned tunnel/bridge projects, receive fixed links to central Europe. The majority of these plans have been implemented but some remain unrealized, including the railways, whose planning is complicated by the fact that the national borders poses challenges and obstacles to the realization of this cross-border infrastructure project. The aim of this paper has been to identify and analyze these challenges and obstacles, and provide proposals on how to restrain and mitigate them. Based on institutional theory and transaction cost theory it was found that the lack of coordination and internationalization in transport infrastructure planning, are two key factors, that explains why the countries in question have not managed to plan and build a continuous and sufficient railway. In order to restrain and mitigate these challenges and obstacles in an efficient way, one must consider to take greater account of cross-border planning in organizational and governance models for the transport infrastructure sector. The fact that the current institutional framework for the provision of transport infrastructure seems to give rise to high transaction costs, that impede or prevent efficient cross-border planning, makes this reasoning even more relevant. An organizational solution that is discussed is the formation of a transnational Scandinavian Transport Administration.

In today's society, the use of digital tools and social media is increasing. Therefore, we want to study how preschool teachers express their use of digital tools, and how they describe a source-critical approach in relation to children's usage of information communication technology (ICT). Semi structured interviews have been conducted to collect data. A qualitative analyse based on socio-cultural and a media pedagogical approach, focusing on a source-critical perspective was conducted. Preschool teachers establish that digital tools and ICT are complementary to the analogue. The results show that similar digital tools are available at the studied preschools. Further, how preschool teachers discuss the purpose of and how digital tools were used was congruent.  A projector was for example used to create imaginary worlds for intra-active play. Tablets and computers are supposed to be used to play educational games, read fairy tales, listen to music, take photos and document. The preschool teachers work conscious to plant a seed that enable the children’s source critical ability to grow. This is based on a conscious critical source use when it comes to digital tools and ICT. / I dagens samhälle ökar användandet av digitala verktyg och sociala medier. Därför vill vi undersöka hur förskollärare beskriver att de använder digitala verktyg, och hur de beskriver ett kritiskt förhållningssätt i relation till barnens användning av Information- och kommunikationsteknik (IKT). En kvalitativ metod har använts för att kunna svara på syftet. Med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet med ett mediepedagogiskt, samt källkritiskt förhållningssätt. Genom semistrukturerade intervjuer har ett resultat uppnåtts. I resultatet framgick det vilka digitala verktyg som finns på de olika förskolorna, samt hur förskollärare resonerar kring hur och vad de använder de digitala verktygen till. De digitala verktygen används främst till att projektera på väggen för att skapa olika lekvärldar. Surfplattor och datorer används mest till att spela kunskapsspel, läsa sagor, lyssna på musik, samt att fota och dokumentera. Digitala verktyg och IKT bör användas som ett komplement till den vardagliga undervisningen och ska inte ta över de analoga verktygen. Förskollärarna arbetar medvetet för att så ett frö som möjliggör för barnens källkritiska förmåga till att växa. Detta bygger på en kritisk medvetenhet kring källanvändning när det kommer till digitala verktyg och IKT.

Queer culture is finding an ever-increasing voice in the arts. Plays like The Laramie Project, Rent, and Angels in America have contributed to making queer identity a very present voice in popular culture. In this thesis, I investigate the excitement and complexity of a straight actor becoming a gay character on stage. Using my interpretation of "Jack" in Debbie Lamedman’s new play, Triangle Logic, as a case study, I catalogue a three-month journey towards the effective embrace of truthfulness on stage. I expand the idea that actors must not layer on possibly offensive stereotypes to convey sexuality, but, instead, focus on telling the story through honest character relationships.

The economic prosperity of the late 1990s was characterized by a perceived expansive growth that increased the expectations of a company's performance. WorldCom, a telecommunications company, was a victim of these expectations that led to the evolution of a fraud designed to deceive the public until the economic outlook improved. Through understanding what led to the fraud, how the fraud grew, and what its effects were, lessons can be derived to gain a better understanding of the reasons behind a fraud and to prevent future frauds from occurring or growing as big as the WorldCom fraud did.

No description available.

This study's aim is to evolve knowledge about formative assessment of writing by investigating how pupils in grade 5 in elementary school rewrite their narrative stories based on their teachers feedback in writing. The questions that will be answered is; What type of formative assessment does the teacher provide the students with? and How do the students rewrite their narrative stories based on the teachers formative assessment? The study builds on a text analysis which is based on two theories. The first one is Hoels (2001 s. 27) text triangle and the second one is Lundahl's (2014) definition and categorization of formative assessment. The material which was used in the analysis was eleven student's first draft of their narrative stories, the teachers feedback on their work and the student's final work. The result showed that many students have problems with rewriting their texts on a global level, which was when the teacher gave feedback that withheld information regarding the text's structure and "red thread". Usually this problem is shown on students who are considered to be inexperienced writers. Their focus normally ended up on the more concrete feedback on the local level which the teacher commented on. This usually inheld information abaout punctuation marks and incorrect spelling. This feature i known as sliding down. The result however showed that the more experienced students had developed strategies to be able to switch between the different levels. The teacher's comments on the global level were mostly connected to the tasks matrix which helped clarify the purpose for the pupils. However every student recieved comments regarding spelling which took away the focus on comments regarding the text as such.

The definition of a project is that an individual or group of individuals carries out a work that results in a unique product or service. What is usually discussed in both the media and in the construction industry is the type of project that you can talk about. In this study, this is called conventional construction projects. There are also projects that you are not allowed to talk about and that must be kept secret for various reasons. These can, for example, be based on protecting national interests. In these projects, integrity is one of the most important parameters to keep track of from a management perspective. This study examines the work methodology in this area of the Swedish construction industry. The study is based on traditional project management theory and begins with a review of concepts such as critical success factors (CSF), the distinction between confidentiality and conventionality, key performance indicators (KPI) and the classic iron triangle. The study's question is whether these concepts appear and are applied differently in confidential construction projects compared to conventional ones. Are there any activities that are of utmost importance that they are carried out for a confidential project to be considered successful? The study was conducted as a qualitative, abductive study where information was obtained through semi-structured interviews. In total, eleven interviews were conducted with individuals who participated in some form of confidential construction project. All respondents have represented construction contractors during their time in confidential construction projects. The conclusion after the completed analysis of the interviews shows that confidential projects do not differ significantly in terms of project structure. On the other hand, this type of project is characterized by a much higher degree of accuracy regarding planning and implementation than a comparable conventional construction project. / Definitionen av ett projekt är att en enskild eller grupp av individer genomför ett arbete som resulterar i en, på något sätt, unik produkt eller tjänst. Vad som vanligtvis diskuteras i både media och i byggbranschen är den typ av projekt som du faktiskt får prata om. I denna studie kallas detta för konventionella byggprojekt. Det finns även projekt som du inte får prata om och som måste hållas hemliga av olika anledningar. Dessa kan exempelvis vara grundade i nationella skyddsintressen. I dessa projekt är integritet en av de viktigaste parametrarna att hålla koll på ur ett ledningsperspektiv. Denna studie undersöker arbetsmetodiken inom detta område i byggbranschen. Studien tar avstamp från traditionell projektledningsteori, och inleds med en genomgång av koncept såsom kritiska framgångsfaktorer (CSF), distinktionen mellan konfidentialitet och konventionalitet, nyckeltal (KPI) samt den klassiska järntriangeln. Studiens frågeställning är om dessa begrepp ter sig och tillämpas annorlunda i konfidentiella byggprojekt jämfört med konventionella. Är det några aktiviteter som är av yttersta vikt att de genomförs för att ett konfidentiellt projekt ska anses vara framgångsrikt? Studien har genomförts som en kvalitativ, abduktiv studie där informationsinhämtningen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Totalt har ett antal om elva intervjuer genomförts med individer som deltagit inom någon form av konfidentiellt byggprojekt. Samtliga respondenter har representerat byggentreprenörer under deras tid i konfidentiella byggprojekt. Slutsatsen efter den genomförda analysen av intervjuerna visar att konfidentiella projekt inte skiljer sig avsevärt mycket sett till struktur på projektet. Däremot karakteriseras denna typ av projekt av en mycket högre grad av noggrannhet avseende planering och genomförande än ett jämförbart konventionellt byggprojekt.