Syftet med föreliggande studie är att undersöka och få en djupare förståelse för hur förskollärare arbetar med att skapa delaktighet och inflytande hos de barn som ännu inte erövrat det talade majoritetsspråket samt hur förskollärarna ser på fenomenet. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Hur beskriver förskollärare att de upplever sitt arbete gällande att skapa delaktighet och inflytande hos de barn som ännu inte erövrat det talade majoritetsspråket i förskolans verksamhet? samt Vilka förutsättningar upplever förskollärare att de har för att skapa delaktighet och inflytande hos de barn som ännu inte erövrat det talade majoritetsspråket i förskolans verksamhet? För att närma oss dessa svar har studien utgått från en fenomenologisk ansats och Giorgis fenomenologiska analysmetod för att analysera empirin. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju verksamma förskollärare.  Resultatet för studien presenteras i tre tematiseringar: Känslor av delaktighet och inflytande, Upplevelse av att förstå och förståelse för barnens livsvärld samt Upplevelse av frustration gällande verksamhetens förutsättningar. En slutsats av det är att förskollärna i denna studie upplever både positiva och hindrande förutsättningar att skapa delaktighet och inflytande hos de barn som ännu inte erövrat det talade majoritetsspråket i förskolans verksamhet. En väldigt viktig förutsättning för delaktighet och inflytande menar vi även är förskollärarens förståelse för, inblick i och erfarenhet av barnens livsvärld.

The aim of this essay is to study and describe the spoken Finnish. The study describes the language of the informants and specially the incorrect use of the language. The aim is to find out what mistakes the informants make and whether they make the same kind of mistakes. One aim is to find out whether their language is influenced by Swedish and whether it is influenced to the same extent. Another aim is to find out whether Tornedalen Finnish (Meänkieli), the local variant of the Finnish language influences their language. The study is based on eight interviews done with Swedish teenagers from Pajala, and the study method is qualitative and descriptive. The study includes morphology, syntax and semantics. The result of the study shows that the influence of Swedish is noticed mainly in the syntax. The influence is not noticed to the same extent in the language of all the informants. The influence of Tornedalen Finnish is noticed mainly in the vocabulary, personal pronouns and morphology. Tornedalen Finnish is not used by all informants and not to the same extent by all of them.

Denna uppsats syftar till att öka kunskapen om några lärares undervisning och deras erfarenheter av att undervisa i flerspråkiga klassrum för att stärka elevers muntliga utveckling i det svenska språket. Studien undersöker de arbetssätt och den stöttning som lärarna använder i undervisningen samt de utmaningar och möjligheter som uppstår i flerspråkiga klasser. Studien antar en kvalitativ forskningsansats med observationer och semistrukturerade intervjuer med sex legitimerade lärare i flerspråkiga klasser. Bearbetning av materialet sker genom en tematisk analys där resultatet analyseras och diskuteras i relation till tidigare forskning och mot den sociokulturella teorin som belyser vikten av lärande och utveckling i sociala sammanhang. Det sociokulturella perspektivet tar även hänsyn till mångkultur och individens kulturella erfarenheter och traditioner. Av studien framkommer hur lärarna engagerar eleverna i samtal och diskussioner där de fått möjlighet att använda sitt muntliga språk. Lärarna använder interaktionen i klassrummet för att stötta eleverna med olika frågor och uppmaningar. Även klassrumsmiljön visade sig utgöra en viktig del i deras arbete. Utmaningar i lärarnas undervisningspraktik visade sig vara elevers begränsade ordförråd och tidsaspekten av lärandet. Däremot möjliggör flerspråkiga klasser transspråkande arbetssätt, givande samtal samt en möjlighet för både elever och lärare att utvecklas.