Det finns idag mycket kunskap om vilka faktorer som leder till ökat resultat för eleverna. Trots det har vi i Sverige fortfarande en hög andel elever som inte når gymnasiebehörighet i årskurs 9. På den skola jag är verksam som rektor gjordes en nulägesanalys höstterminen 2016 inför ett samverkansprojekt med Skolverket; resultatet av den analysen visar på hur arbetslagsledarna är en outnyttjad resurs. Deras uppdrag har mer kommit att handla om att förmedla information från rektor till laget och att leda lagmöten, än att leda skolutvecklingsprocesser. Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande frågor:  1) Vilket ledarskap utövar arbetslagsledare i olika situationer? 2)  Hur kan arbetslagsledarens syn på det egna uppdraget förstås? 3)  På vilket sätt påverkar olika bakgrundsvariabler hur arbetslagsledaren utövar sitt ledarskap? Ett antal hypoteser ställs upp i syfte att försöka besvara frågorna och datainsamling sker genom att en enkät skickas ut till arbetslagsledare i olika grundskolor. De bakgrundsvariabler som prövas är: kön, tid på arbetsplatsen, tid som arbetslagsledare, hur uppdraget tilldelats, storleken på laget, förstelärare eller inte, och vilken huvudman respondenten har.  Respondenterna får läsa sex olika scenarier och därefter ta ställning till olika handlingsalternativ, utformade utifrån fyra olika teorier om ledarskap: abdikerat ledarskap, auktoritärt ledarskap, kommunikativt ledarskap och etiskt ledarskap. Det finns även ett femte alternativ där respondenten har möjlighet till ett eget alternativ.  Resultatet av undersökningen visar att den ledarskapsstil som arbetslagsledare, oberoende av bakgrund, i högsta grad väljer är den etiskt-kommunikativa ledarskapsstilen, förutom i scenario 1. Vilket handlar om att hantera ett ärende där en kollega inte följer de normer och värden som finns för skolan. Vidare visar en analys av resultatet att det behöver finnas en tydlig uppdragsbeskrivning med ett tydligt mandat som ska vara känt av alla. Då skapas större förutsättningar för arbetslagsledaren att leda de nödvändiga processerna mot ökad måluppfyllelse. / There is a lot of knowledge today about factors that lead to increased results for the students. Nevertheless, in Sweden, we still have a high proportion of students who do not reach secondary competence in grade 9. At the school where I am principal, an analysis was conducted in the autumn term 2016 for a collaboration project with the Swedish National Agency for Education. The result of this analysis shows how the team leaders are an unutilized resource, whose mission has become more about mediate information from the principal to the team and conducting team meetings, than to lead school development processes.  In view of this, I ask the following questions:  1)    Which leaderships do team leaders practise in different situations? 2)    How can team leaders view for their own mission understands? 3)    In what way do different background variables affect the way the team leader practise her leadership?  A number of hypotheses are set up in purpose to try to answer these questions and data collection is done by sending questionnaires to team leaders in various elementary schools. The background variables tested are: gender, time at workplace, time as team leader, how the assignment is assigned, the size of the team, first teacher or not, and what head of school the respondent has.  The respondents reads six different scenarios and then take a stand in different action options, based on the theories of four different leaderships: abdicated leadership, authoritative leadership, communicative leadership, and ethical leadership. There is also a fifth option where the respondent is given the opportunity an alternative of her own.  The result of the survey shows that the leadershipstyle that team leaders, regardless of  background, choose to the highest degree is the ethical-communicative. Except in scenario 1 which is about managing a case where a colleague does not comply with the norms and values ​​of the school. An analysis of the result also shows that there must be a clear mission statement with a clear mandate that should be known by everyone. This will create greater prerequisites for the team leader to lead the necessary processes towards increased goal achievement.

Bakgrund: Digitaliseringens framväxt har möjliggjort för organisationer att arbeta i en virtuell kontext, vilket tillsammans med coronapandemins utbrott medfört att antal virtuella team och e-ledare ökat markant. Majoriteten av virtuella team leds av gruppchefer, vilket är den vanligaste förekommande ledarrollen i svenska privata organisationer. Gruppchefers övergång till att leda i en virtuell kontext har medfört två övergripande utmaningar: förtroende och kommunikation. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka utmaningar i relation till förtroende och kommunikation som gruppchefer i svenska privata organisationer möter i utförandet av e-ledarskap i virtuella team, samt förstå hur gruppchefer har utvecklat sitt ledarskap för att hantera dessa utmaningar. Förståelsen leder till utveckling av ett teoretiskt ramverk baserat på gruppchefers erfarenheter i svenska privata organisationer.   Forskningsfrågor: Vilka utmaningar i relation till förtroende och kommunikation möter gruppchefer i utförandet av e-ledarskap i virtuella team? Hur har gruppchefer utvecklat sitt ledarskap för att hantera dessa utmaningar? Metod: Studiens forskningsansats är abduktiv och har en kvalitativ forskningsmetod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju gruppchefer för virtuella team i svenska privata organisationer. Slutsats: Studiens slutsats visar de utmaningar gruppchefer möter i relation till förtroende och kommunikation när de utför e-ledarskap i virtuella team. Utmaningarna är gruppens välmående och motivation, personlig kontakt, grupptillhörighet, involvera anställda, tillgänglighet, kontroll, icke-verbal kommunikation, säkerställa att budskapet har nått fram, planering av möten, kommunikationsverktyg samt kreativitet vid möten. Slutsatsen visar även att gruppchefer har utvecklat ett nytt förhållningssätt för att hantera utmaningarna, nämligen hållbart e-ledarskap. / Background: The emergence of digitalization has enabled organizations to work in a virtual context, which together with the outbreak of the Covid-19 pandemic has led to an increase in the number of virtual teams and e-leaders. The majority of virtual teams are led by team leaders, which is the most common leadership role in Swedish private organizations. The team leaders' transition to leading in a virtual context has led to two overall challenges: trust and communication. Purpose: The purpose of this study is to describe the challenges in relation to trust and communication that team leaders in Swedish private organizations face in the execution of e-leadership in virtual teams, and understand how team leaders have developed their leadership to manage these challenges. The understanding leads to the development of a theoretical framework based on team leaders’ experiences in Swedish private organizations. Research questions: What challenges in relation to trust and communication do team leaders face in the execution of e-leadership in virtual teams? How have team leaders developed their leadership to manage these challenges? Methodology: The study's research approach is abductive and has a qualitative research method. Semi-structured interviews were conducted with seven team leaders for virtual teams in Swedish private organizations. Findings: The conclusion of this study shows the challenges team leaders face in relation to trust and communication when performing e-leadership in virtual teams. The challenges are the group's well-being and motivation, personal contact, group affiliation, involving employees, accessibility, control, non-verbal communication, ensure that the message has arrived, meeting planning, communication tools and creativity at meetings. The conclusion also shows how team leaders have developed a new approach to manage these challenges, which is sustainable e-leadership.

No description available.

My diploma thesis deals issue of activities with children and youth in operation of Sdružení hasičů Čech, Moravy a Slezska.Introduction of this thesis describes past of operation of SH ČMS, especially its education activities in past. There is analysis of organizational structure of SH ČMS as well. Thesis describes all vertical levels of organization (headquarters, region, district, precinct and local level) and all parts of horizontal division of organization (mayor, executive committee, audit committee, other teams etc.). Conclusion of the first part of diploma thesis deals funding organization and educational activities. The second part of this work is focused on educational system in SH ČMS. It meets us with year-round activities of young firefighters, methods of working during whole year and describes ?PLAMEN? game as main point in year-round activities of young firefighters. Very important is think about children team leader as well. In the conclusion of diploma thesis I mention little information about documentation necessary for working with young firefighters and cooperation with other organizations.

Ce mémoire porte sur l’effet médiateur du sentiment d’urgence temporelle du chef d’équipe et du sentiment d’urgence de l’équipe entre la durée du mandat du chef d’équipe et la sécurité psychologique de l’équipe. L’effet médiateur est évalué en deux temps. Le premier est d’évaluer si un chef d’équipe en poste depuis longtemps ressentira plus ou moins d’urgence temporelle et si cette dernière aura un effet sur la sécurité psychologique de l’équipe. Le deuxième est d’évaluer si un chef d’équipe en poste depuis moins longtemps aura un effet sur l’urgence temporelle ressentie par son équipe et si cette dernière affectera la sécurité psychologique de l’équipe. Les données ayant permis cette étude ont été recueillies auprès de 1 027 vendeurs d'une entreprise de services financiers au moyen de sondages répondus de manière volontaire et confidentielle. Les résultats indiquent que la durée du mandat du chef d’équipe n’a pas d’effet direct sur la sécurité psychologique de l’équipe. Toutefois, l’effet médiateur de l’urgence temporelle du chef d’équipe et de l’équipe est confirmé. Les résultats indiquent qu’un chef d’équipe en poste depuis longtemps ressent une urgence temporelle plus grande, ce qui nuit à la sécurité psychologique de l’équipe. Les résultats montrent également qu’une équipe qui a un nouveau chef d’équipe en poste ressent une plus grande urgence temporelle, ce qui favorise la sécurité psychologique de l’équipe. Ce mémoire met donc en lumière l’importance de l’urgence temporelle du chef d’équipe et de l’équipe comme antécédent de la sécurité psychologique au sein de l’équipe ainsi que la durée du mandat du chef d’équipe. / This master’s thesis focuses on the mediating effect of the team leader's time urgency and the team's time urgency between team leader's time tenure and the team’s psychological safety. The mediating effect is assessed in two ways. The first is to assess whether a team leader with a longer time tenure will feel more or less time urgency and whether this will have a positive or negative effect on the team’s psychological safety. The second is to assess whether a team leader with a shorter team tenure will influence the time urgency felt by its team and whether the latter will have a positive or negative effect on the team’s psychological safety. The data for this study was collected from 1,027 salespeople at a financial services company through surveys that were completed voluntarily and confidentially. The results indicate that the leader’s time tenure has no direct effect on the team’s psychological safety. However, the mediating effect of the team leader’s time urgency and the team’s time urgency is confirmed. The results indicate that team leader with longer time tenure experiences greater time urgency, which has a negative effect on the team’s psychological safety. The results also show that a team that has a team leader with a shorter time tenure feels greater time urgency, which has a positive effect on the team’s psychological safety. This master’s thesis therefore highlights the importance of the team leader’s time urgency and the team’s time urgency as an antecedent of psychological safety within the team as well as the duration of the team leader's mandate.