Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället enligt tidigare forskning och många gånger sker den första vårdkontakten med en distriktssköterska vid telefonrådgivning. Tidigare studier visar hur komplex och krävande arbetsuppgift telefonrådgivning kan vara och distriktsköterskan förväntas ha kompetens och kunskap för bedömning av patienten utan tillgång till den kliniska blicken. Syfte:  Syftet med föreliggande studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att samtala med patienter med oro och ångest vid telefonrådgivningen. Metod: Kvalitativ metod med deskriptiv design användes i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där nio distriktssköterskor från fyra olika hälsocentraler medverkade med sina erfarenheter av telefonrådgivning. Datamaterialet bearbetades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Ur dataanalysen framkom ett tema och tre kategorier med tillhörande nio underkategorier. Resultatet visade att det är viktigt att skapa goda förutsättningar för ett bra samtal med patienten. Distriktsköterskorna beskrev även vilka svårigheter som fanns med dessa samtal och hur yrkeserfarenheten och det kollegiala stödet underlättade distriktssköterskornas arbete vid telefonrådgivning. Slutsats:  Studien visar att samtala med patienter med oro och ångest vid telefonrådgivning kan vara tidskrävande och komplext. Genom flexibilitet och kreativitet kan distriktssköterskan skapa goda förutsättningar för en trygg och säker vård. / Background: Mental illness is increasing in society according to previous research and many times the first contact with a district nurse is done by telephone counseling. Previous studies show how complex and demanding the task of telephone counseling can be and the district nurse is expected to have the expertise and knowledge for assessing the patient without access to the clinical view. The aim: The aim of the present study was to describe district nurses' experiences of talking to patients with concern and anxiety during telephone counseling Method: Qualitative method with descriptive design was used in the study. Semi-structured interviews were conducted in which nine district nurses from four different healthcare centres participated with their experience of telephone counseling. The data was processed and analysed based on qualitative content analysis. Main results: From the data analysis, one theme and three categories with nine subcategories emerged. The result showed that it is important to create good conditions for a good conversation with the patient. The district nurses also described the difficulties encountered with these conversations and how the professional experience and the collegial support facilitated the district nurses' work in telephone counselling. Conclusion: The study shows that talking to patients with anxiety and anxiety during telephone counselling can be time consuming and complex. Through the flexibility and creativity, the district nurse can create good conditions for safe and secure care.

Sammanfattning Under år 2018 tog 1177 Vårdguiden emot tre miljoner samtal från hela Sverige. I Västra Götaland tog de emot 900 750 samtal och ungefär 33 procent av dem handlade om barn. Genom telefonrådgivningstjänsten kan föräldrar till barn som råkat ut för sjukdom eller skada ringa 1177 Vårdguiden och få medicinsk rådgivning av en sjuksköterska. Begreppet samskapande omvårdnad är av betydelse då samverkan och en god relation mellan patient och vårdare bidrar till hälsa. Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskorna som ger telefonrådgivning genom 1177 upplever rådgivning till föräldrar med sjuka barn. En kvalitativ metod användes och semistrukturerade intervjuer utfördes med tolv stycken sjuksköterskor som sedan analyserades efter en induktiv innehållsanalys på manifest nivå utifrån Elo & Kyngäs (2008). Två stycken huvudkategorier bildades i resultatet: Vikten av att stärka föräldrarna i föräldrarollen; där sjuksköterskorna som ger telefonrådgivning försökte skapa förtroende till föräldern, genom att bekräfta föräldern samt genom att förmedla kunskap och information. Kommunikationens utmaning vid telefonrådgivning; där sjuksköterskorna som ger telefonrådgivning upplevde svårigheter i att bedöma symtom på barnet, när föräldrar hade svårt att beskriva barnets symtom och när det förekom bristande språkkunskaper. Konklusionen visar att sjuksköterskorna som ger telefonrådgivning hade en betydelsefull roll för föräldrarna genom att vara stöttande vilket ökade deras självförtroende. / Summary In 2018, 1177 Healthcare guide received three million calls from all over Sweden. In Västra Götaland they received 900 750 calls and about 33 percent of them concerned children. Through the telephone call advice centre, the person or parent of children who has suffered from illness or been injured can call 1177 Healthcare guide and get medical advice from a nurse over the telephone. Co production healthcare is important as cooperation and a good relationship between patient and carer contribute good health. The purpose of the study was to describe how the nurses who give telephoneadvice through 1177 experience giving advice to parents with ill children. A qualitative method was used and semi-structured interviews were conducted with twelve nurses, which were then analyzed using a qualitative inductive content analysis with a manifest content based on Elo & Kyngäs (2008). Two main categories were formed in the result: The importance of strengthening parents in the parent role; where the nurses who give telephoneadvice  try to create trust in the parent, by confirming the parent and by giving medical advice and information. Communication challenge in telephone advice; where the nurses who give telephoneadvice experienced difficulties in assessing the child’s symptoms, as well as when parents had difficulty describing the symptoms and when there was a language barrier. The conclusion of the study was that the nurses who give telephoneadvice played a significant role for the parents by being supportive which increased their self-confidence.

Bakgrund: Av alla telefonsamtal från föräldrar till vårdcentralen får hälften av dessa egenvårdsråd till sina barn, vilket kan främja hälsa, förhindra och förebygga sjukdom. Om förmågan till egenvård sviktar hos föräldrarna har distriktssköterskorna en viktig roll i att stötta och undervisa. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att ge egenvårdsråd till föräldrar i telefonrådgivning på vårdcentral. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen bestod av 12 semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor på vårdcentral. Materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och tre kategorier och nio subkategorier framkom. Resultat: Tre kategorier framkom i resultatet. Verktyg för samtalet med underkategorierna kommunikation, undervisning, stöd och hjälpmedel. Nyttan med egenvårdsråd med underkategorierna stärkt föräldraroll, tillgänglig som samtalskontakt och färre vårdbesök. Utmaningen med egenvårdsråd med underkategorierna komplexiteten i telefon, föräldrar är olika och kulturella olikheter och språksvårigheter. Distriktssköterskorna erfor att föräldrarna fick stöttning, råd och hjälp med sin oro i telefonsamtalen. Det fanns svårigheter i telefonsamtalet som att inte kunna se barnet och stressen när samtal drog ut på tiden. Slutsats: Distriktssköterskorna arbetade personcentrerat och stöttade föräldrarna till egenvård så att de kunde verka för god hälsa och förebygga sjukdom hos sina barn. Undervisning i egenvårdsråd stärkte föräldrarollen samt minskade deras oro. / Background: Of all telephone calls to the health care centres, half come from parents’ who receive self-care advice for their children, which can promote health and prevent illness in children. If the parents’ ability to self-care fails, the district nurse has an important role in supporting and teaching. Aim: To describe district nurses’ experiences to provide self-care advice to parents in telephone counselling in health care centrals.     Method: The study was implemented with a qualitative method with an inductive approach. The data collection consisted of 12 semi-structured interviews with district nurses at health care centres. The material was analysed with a qualitative content analysis that resulted in three categories and nine subcategories. Results: Three categories emerged in the result. Tools for the conversation with the subcategories communication, teaching, support and aids. The benefit of self-care advice with the subcategories strengthened parenting role, available as a conversational contact and fewer care visits. The challenge with self-care advice with the subcategories of the complexity of the telephone, parents are different and cultural differences and language difficulties. The district nurses experienced that the parents received support, advice and help with their concerns in the telephone conversations. There were difficulties in the phone call such as not being able to see the child and the stress when the call dragged on. Conclusion: District nurses worked person-centered and supported parents in self-care so they could work for good health and prevent illness in their children. Teaching in self-care advice strengthened the parental role and reduced their worries.

Bakgrund: Primärvården är ofta den första instansen patienter söker sig till inom sjukvården. Vården som ges ska vara lättillgänglig och bestämmas av patienternas vårdbehov. För att kunna ha hög tillgänglighet och handlägga patienter på rätt vårdnivå är telefonrådgivning av distriktssköterskor en viktig del i primärvårdens verksamhet. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att bedöma vårdbehov vid telefonrådgivning inom primärvården. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 18 distriktssköterskor som arbetar med telefonrådgivning inom primärvården. Intervjuerna transkriberades varefter texterna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Dataanalysen resulterade i följande fyra kategorier och sju underkategorier (inom parentes efter respektive kategori); svårigheter och utmaningar (kommunikationssvårigheter, ingen visuell kontakt, tidspress och stress), stöd i bedömning (kollegors stöd, beslutsstöd), copingstrategier (patientens vårdbehov i centrum) och verksamhetsutveckling (förslag på förbättringar). Slutsats: Telefonrådgivning av distriktssköterskor för att bedöma vårdbehov i primärvården är en svår och komplex verksamhet som kräver erfarenhet och stöd på olika sätt, men som distriktssköterskorna ansåg kan medföra positiva vinster och möjligheter till utveckling. / Background: Primary health care is often the first instance for patients to seek medical care. The health care provided must be easily accessible and determined by the patients' care needs. Telephone counseling by district nurses is an important part of primary health care to secure high availability and treat patients at the right level of care. Aim: To describe the district nurse's experiences of assessing care needs at telephone counseling in primary health care. Method: Semi-structured interviews were conducted with 18 district nurses who work with telephone counseling in primary health care. The interviews were transcribed and analyzed with qualitative content analysis with a manifest approach. Results: The data analysis resulted in the following four categories and seven subcategories (in parentheses by category); difficulties and challenges (communication difficulties, no visual contact, time pressure and stress), support in assessment (colleagues' support, decision support), coping strategies (patient's care needs in the center), and primary healthcare development (improvement suggestions). Conclusions: Telephone counseling by district nurses to assess care needs in primary health care is a difficult and complex activity that requires experience and support in various ways but may result in positive consequences and opportunities for development.

Bakgrund: Telefonrådgivning är ett komplext arbete, där sjuksköterskorna gör vårdbedömningar utan fysiskt möte. Stöd och råd ges till egenvård, samt hänvisar till adekvat vårdnivå. Inom telefonrådgivning krävs god kommunikationsförmåga och klinisk kompetens för att säkerställa patientsäkerhet. Sjuksköterskor kan uppleva tidspress, stress och trötthet på grund av långa telefonköer. De långa telefonköerna begränsar möjligheten till återhämtning. Telefonrådgivning innebär samtidig muntlig kommunikation och dokumentation, vilket kräver en hög koncentrationsnivå. Tidigare studier pekar på att nuvarande hjälpmedel och utbildning inte är tillräckligt adekvata för att förbereda sjuksköterskor för telefonrådgivning. Motiv: Telefonrådgivning är en viktig uppgift, men beskrivs som krävande, utmanade, ansvarsfullt och stressigt. Eftersom få studier om sjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning gjorts inom primärvården i Finland, är det angeläget att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetet som telefonrådgivare. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med telefonrådgivning på en hälsocentral. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex hälsovårdare och tre sjuksköterskor i västra Finland. En tolkning av intervjudata genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av sjuksköterskornas upplevelser i telefonrådgivningen redovisas i fyra teman: Att dagligen ha utmanande telefonrådgivning, Att ha en krävande arbetssituation, Att ha bristande support och Att ha en underlättande arbetsmiljö. Konklusion: Telefonrådgivning på en hälsocentral är utmanande och komplext. Yrkeserfarenhet underlättar vid vårdbedömningar och rådgivning i olika situationer. En god arbetsgemenskap och stöd från arbetskollegor är viktigt för att orka med svåra samtal. Ett hinder för ovan nämnda främjande faktorer är personalbristen. Sjuksköterskorna upplever hög stress och otillräcklighet om telefonköerna är långa. För att underlätta vårdbedömningar samt förbättra vårdkvaliteten, vore det bra med ett vårdbedömningsprogram. / Background: Telephone nursing is a complex task, with nurses making care assessments without a physical encounter. Support and advice is given to self-care, and referrals are made to an adequate level of care. Good communication skills and clinical competence are required to ensure patient safety in telephone nursing. Nurses may experience time pressure, stress and fatigue due to long phone queues. The long phone queues limit the possibility of recovery. Telephone nursing involves simultaneous verbal communication and documentation, which requires a high level of concentration. Previous studies indicate that current aids and training are not adequate enough to prepare nurses for telephone nursing. Motive: Telephone nursing is an important task, but is described as demanding, challenging, responsible and stressful. Since few studies on nurses´ experiences of telephone nursing has been conducted in primary health care in Finland, it´s important to describe nurses´experiences of working with telephone nursing. Aim: The purpose of the study was to illuminate nurses´experience of working with telephone nursing at a primary healthcare center. Methods: Semi-structed interviews were conducted with six public health nurses and three nurses in western Finland. An analysis of interview data was performed with qualitative content analysis. Result: The results of the nurses´experiences are presented in four themes: To have challenging telephone nursing on a daily basis, To have a demanding work situation, To have a lack of support and To have a facilitating work environment. Conclusion: Telephone nursing at a primary healthcare center is challenging and complex. Professional experience facilitates nursing assessments and counseling in different situations. A good working community and support from colleagues is important for coping with difficult calls. A barrier to the above-mentioned facilitators is the lack of staff. Nurses experience high stress and inadequacy if phone queues are long. To facilitate nursing assessments and improve the quality of care, it would be useful to have a care assessment programme.

The doctoral dissertation is focused on the evaluation of the effect of bariatric surgery and on identifying the parameters that are related to the patients' satisfaction with the surgery. Telephone survey was used to collect data. 122 bariatric candidates were inquired, 86 of them were operated. The average time after the surgery was 20,2 months. The average weight loss was 26.6 kgs. There was a significant improvement in the monitored domains - physical appearance, general health, self-esteem, marital satisfaction, occupational functioning and social functioning. The negative effects of the surgery (post-surgery vomiting, difficulties in dietary adherence, other complications) were also experienced by significant number of patients. In total, 87% respondents were satisfied with the surgery and 13% were dissatisfied. The chi-square test was used to identify factors influencing subjective satisfaction with the surgery and the results were recorded at 95% and 99% significance levels. The satisfaction is associated with the improvement of general health and self-esteem (p<0.01), physical appearance, marital satisfaction, occupational functioning and social functioning (p<0.05). Less satisfied were patients who had troubles with postoperative dietary adherence and those with an insufficient weight...

Introduktion: Sjuksköterskor har arbetat med telefonrådgivning över 50 år. Tanken var att minska antalet besök till läkare samt öka tillgängligheten genom att uppringare redan i början av sjukdomsprocessen slussas till rätt vårdnivå. Sjuksköterskor som sitter i telefonrådgivning skall kunna göra adekvata och riktiga omvårdnadsbedömningar utifrån uppringarens individuella hälsoproblem. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av svårigheter i telefonrådgivning.  Metod: Systematisk litteraturstudie utifrån Polit och Becks niostegmodell. Studien baseras på åtta artiklar från CINAHL och PubMed. Sju kvalitativa och en mixad artikel mellan januari 2010 till januari 2020 inkluderas. Artiklarna analyserades genom Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor möter svårigheter i telefonrådgivning, belysta i tre kategorier: kommunikation, utsatthet och organisation. Slutsatser: Sjuksköterskor hade svårigheter i telefonrådgivning, vilka bör underlättas genom utbildning i kommunikationsfärdigheter, utveckling av beslutstöd, stöd från kollegor och tid för återhämtning.

Abstrakt Bakgrund: Hälsocentraler i Sverige har erbjudit telefonrådgivning i årtionden och det är främst en distriktssköterska som erbjuder sådana tjänster. Telefonrådgivning handlar främst om triagering, ge professionell rådgivning och hänvisa till andra vårdinstanser. I tidigare studier finns det beskrivet både möjligheter och svårigheter med telefonrådgivning.   Motiv: Telefonrådgivning ur en svensk primärvårdskontext och utifrån distriktssköterskors profession är inte väl beskriven i den vetenskapliga litteraturen. Det är därför viktigt att få en ökad kunskap om hur distriktssköterskor i Sverige upplever telefonrådgivning på en hälsocentral så att arbetet och arbetsmiljön kan utvecklas och förbättras.    Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av telefonrådgivning på en hälsocentral.      Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor inom regionerna Västerbotten och Västernorrland. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes på den insamlade intervjudatan.    Resultat: Resultatet redovisas i fyra kategorier som berör rollen som telefonrådgivare, relationen med patienten i telefon, utmaningar i kommunikation via telefon och slutligen organisationen kring telefonrådgivningen. Konklusion: Telefonrådgivning anses öka tillgängligheten till sjukvården. Yrkeserfarenhet och ett personcentrerat förhållningssätt upplevs vara viktigt för en bra bedömning och god patientrelation via telefon. Hinder som att inte se patienten samt tidspress och personalbrist kan påverka bedömningsförmågan och hota patientsäkerheten. Verksamheten behöver förbättra arbetsmiljön för distriktssköterskor i telefonrådgivning samt erbjuda kontinuerlig utbildning för att de ska ha bättre förutsättningar att hjälpa patienten på bästa sätt. / Abstract  Background: Primary healthcare centers in Sweden have been offering telephone nursing for decades and it is mainly a district nurse who offers such services. Telephone nursing is mainly about triaging, giving professional advice and referring to other care facilities. Previous studies describe both possibilities and difficulties of telephone nursing.        Motive: Telephone nursing from a Swedish primary healthcare context and based on the profession of district nurses´ is not well described in the literature. It is therefore important to increase the knowledge about how district nurses in Sweden experience telephone nursing at a healthcare center so that the work and work environment can be developed and improved.        Aim: The aim of the study was to illuminate district nurses´experience of telephone nursing at a primary healthcare center.        Methods: Semi-structured interviews with eight district nurses´ were conducted within region Västerbotten and region Västernorrland. Qualitative content analysis was used to analyze the gathered interview data.    Result: The results are reported in four categories that concern the role of telephone counselor, the relationship with the patient by telephone, challenges in communication via telephone and finally the organization around telephone nursing.  Conclusion: Telephone nursing is considered to increase accessibility to healthcare. Professional experience and a person-centered approach are perceived to be important for a good assessment and a good patient relationship by telephone. Obstacles such as not seeing the patient, time pressure and staff shortages can affect the ability to assess and threat patient safety. The primary healthcare organization needs to improve the working environment for district nurses´ in telephone nursing and offer continuous training so that they have better conditions to help the patient in the best way.

No description available.

Bakgrund: Telefonrådgivning är ett område som ständigt växer inom sjukvården. Telefonrådgivningens syfte är att göra en bedömning avseende vilket vårdbehov som finns, ge råd, samt hänvisa den vårdsökande till rätt vårdinstans. Arbetet som telefonsjuksköterska kan vara komplext med höga krav. Klinisk erfarenhet kan således underlätta i många avseenden. Syfte: Syftet var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning.Metod: En kvalitativ litteraturstudie har genomförts innehållande tio vetenskapliga artiklar som har granskats, analyserats och sammanställts. Databaserna CINAHL och PubMed användes för datainsamling. Resultat: I resultatet framkom sex teman. Exempel på teman som fångats är bland annat att ge och ta råd, dokumentation och datoriserade beslutsstöd och att medvetandegöra stressen. Att visa empati och bygga tillit med den vårdsökande var viktigt för att vinna dennes förtroende och på så vis underlätta samtalet. De datoriserade beslutsstöden lovordades men ansågs även vara ett hinder vissa gånger när den personliga erfarenheten var av annan åsikt. Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde ofta arbetet med telefonrådgivning som givande och något som gynnade deras kompetensutveckling. Det kunde emellertid även vara stressigt och upplevas som problematiskt då resurserna var begränsade. Att läsa in och tolka vad den vårdsökande förmedlade var essentiellt eftersom de visuella ledtrådarna saknades. / Background: Telephone consulting is a field that constantly grows within health care. The aim of telephone consulting is to make an assessment regarding which health needs that exists, give advice, and refer the care seekers to the appropriate healthcare provider. The work as a telenurse can be complex with high demands. Clinical experience can therefore facilitate in many regards.Aim: The aim was to compile nurses experiences of telephone consulting.Method: A qualitative literature review was done containing ten scientific articles that has been reviewed, analyzed and compiled. The databases CINAHL and PubMed was used for data collection.Findings: In the result six different themes emerged. Examples of themes caught are among others to give and receive advice, documentation and compututerized decision support and to be aware of the stress. To show emphaty and to build trust with the care seeker were important to win their confidence and in that way facilitate the telephone consulting. The computerized decision supports were commended but was also seen as an obstacle when the personal experience were of a different opinion. Conclusion: Nurses often experienced the work of telephone consulting as rewarding and something that benefited their skills development. However, it could also be stressful and experienced as problematic as resources were limited. To read in and interpret what the care-seeking was conveyed was essential because the visual clues were lacking.