Magister Scientiae - MSc / Elections are one of the most fundamental activities of a democratic society. As is the case in any other aspect of life, developments in technology have resulted changes in the voting procedure from using the traditional paper-based voting to voting by use of electronic means, or e-voting. E-voting involves using different forms of electronic means like; voting machines, voting via the Internet, telephone, SMS and digital interactive television. This thesis concerns voting by telephone, or televoting, it starts by giving a brief overview and evaluation of various models and technologies that are implemented within such systems. The aspects of televoting that have been investigated are technologies that provide a voice interface to the voter and conduct the voting process, namely the Election Markup Language (EML), Automated Speech Recognition (ASR) and Text-to-Speech (TTS). / South Africa

Please read the abstract in the section 00front of this document / Dissertation (M Eng (Electronic Engineering))--University of Pretoria, 2005. / Electrical, Electronic and Computer Engineering / unrestricted

Please read the abstract in the section 00front of this document / Dissertation (M Eng (Electronic Engineering))--University of Pretoria, 2006. / Electrical, Electronic and Computer Engineering / unrestricted

During later years, the primary care services are experiencing a heavier strain in terms of increasing expenses and higher demand for medical services. An increased awareness about pharmaceutical adverse effects and the global concern of antibiotic resistance has given self-care and active surveillance a stronger position within the primary care services. The management strategy for minor illnesses is important because care-seekers tend to repeat successful strategies from past events, and past experience with self-care drives future self-care practices. The overall aim of this thesis was to explore people’s experiences and needs when practicing self-care and receiving self-care advice for minor illnesses. This was achieved by studying people’s experiences with and knowledge of minor illnesses, self-care interventions and channels of information used when providing self-care for minor illness. Needs for confidence in self-care were studied, as well as supporting and obstructing factors in the practice of self-care. Satisfaction with telephone nursing and people’s experiences of reassurance in relation to the decision-making process in self-care for minor illness was explored. The results showed that experience correlated with self-rated knowledge of the condition, and the least common conditions most often generated a health care services consultation. To confidently practice self-care people needed good knowledge and understanding about obtaining symptom relief. Younger persons more often reported the need of having family or friends to talk to. Easy access to care was most often reported as a support in self-care, and a lack of knowledge about illnesses was most often reported as obstructing self-care. Care-seekers receiving self-care advice were less satisfied with the telephone nursing than care-seekers referred to medical care, and feeling reassured after the call was the most important factor influencing satisfaction. Self-care advice had a constricting influence on healthcare utilization, with 66.1% of the cases resulting in a lower level of care than first intended. The course of action that persons in self-care decided on was found to relate to uncertainty and perception of risk. Reassurance had the potential to allay doubts and fears to confidence, thereby influencing self-care and consultation behavior. In conclusion, symptoms of minor illness can cause uncertainty and concern, and reassurance is an important factor influencing people’s course of action when afflicted with minor illness. The nurse constitutes a calming force, and the encounter between the nurse and the care-seeker holds a unique possibility of reassurance and confidence that minor illness is self-limiting to its nature and that effective interventions can provide relief and comfort. Just as health is more than the absence of disease, self-care is more than the absence of medical care.

Bakgrund: En stor del av distriktssköterskors arbete inom primärvården består av telefonrådgivning. Det krävs stor kunskap inom omvårdnad, kommunikation, medicin och teknik för att kunna göra en korrekt bedömning av patientens hälsotillstånd. Inom telefonrådgivning finns det flertalet faktorer som försvårar bedömningen. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av svåra samtal vid telefonrådgivning inom primärvården. Metod: I studien användes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier vilka var: Svårt att bedöma via telefonen, Svårt att inte kunna tillgodose allas önskemål, Organisationsrelaterade problem samt Stöd i bedömningen med tillhörande nio underkategorier. Distriktssköterskorna upplever att svåra samtal kan uppstå i många olika situationer samt att dessa påverkar distriktssköterskorna känslomässigt och deras arbete inom telefonrådgivning. Konklusion: Denna studie tydliggör vad distriktssköterskor upplever som svåra samtal och att dessa påverkar dem känslomässigt. Resultatet kan bidra till att öka medvetenheten av vad distriktssköterskor upplever sig behöva för att lättare kunna hantera svåra samtal. / Background: A large part of the district nurses’ work in primary health care consists of telephone counseling. This requires extensive knowledge of nursing, communications, medicine and technology to be able to make an accurate assessment of the patient's health. In the telephone counseling there are several factors that complicate the assessment. Aim: The purpose of this study was to describe district nurses’ experiences of difficult conversations in telephone counseling in primary health care. Method: The study used a qualitative content analysis with inductive approach. Interviews were conducted with eight district nurses. Results: The result shows four categories: Difficult to assess through the telephone, Difficult to not be able to accommodate everyone, Organizational problems and Support in the assessment. District nurses feel that difficult conversations can occur in many different situations and that they affect the district nurses emotionally and their work with telephone counseling. Conclusion: This study clarifies what the district nurses’ experience as difficult conversations and that they affect them emotionally. The results can help to raise awareness of what the district nurses feel they need to manage difficult conversations easier.

BAKGRUND: Enligt den nationella vårdgarantin ska tillgängligheten till primärvård vara 100 procent och att patienten därmed har rätt till kontakt med primärvården samma dag. Telefonrådgivningen är ofta vägen in till vården och distriktssköterskan skapar här en relation med patienten. Tillit till distriktssköterskan gör ofta att patienten lättare kan beskriva sina symtom. Distriktssköterskan förlitar sig på patientens röst och endast hörseln används för bedömning vid telefonrådgivning. Bedömningen blir, på grund av resursbrist, ofta en balansgång mellan patientens upplevda behov och en medicinsk bedömning. Tidigare studier visar att viktig information kan missas och felbedömningar sker lätt.  SYFTE: Att undersöka distriktssköterskors erfarenhet av patientsäkerhet vid telefonrådgivning inom primärvård. METOD: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats som genomfördes med nio distriktssköterskor. Materialet analyserades genom kvalitativ latent innehållsanalys. RESULTAT: Resultatet presenteras i fyra kategorier: Komplex arbetsuppgift, Kommunikation, Erfarenhet väger tungt, och Resurser. Distriktssköterskorna beskrev telefonrådgivningen som en väldigt komplex arbetsuppgift. Mycket ska hinnas med på kort tid och det är många faktorer som påverkar bedömningen. Kommunikationen med patienten är central men många gånger bristfällig. Förutom kommunikationen är det flera faktorer som spelar in för möjligheten att säkerställa patientsäkerheten i telefon. Bland annat väger erfarenhet tungt och den erfarna distriktssköterskan menar att magkänslan har en viktig roll. Även vårdcentralens resurser styr patientsäkerheten.  SLUTSATS: Arbetet i telefonrådgivning inom primärvård är komplext. Vårdcentralens resurser styr ofta patientsäkerheten. Många gånger får distriktssköterskan vända ut och in på sig själv för att säkerställa patientsäkerheten när resurserna är få. Erfarenhet och magkänsla har ofta en stor roll i bedömningen. / BACKGROUND: The national care guarantee mandates the primary care accessibility to be 100 percent and that the patient has the right to get in touch with primary care on the same day. Telephone triage is often the way in and the district nurse here creates a relationship with the patient. The patients’ trust in the district nurse often helps the patient to describe its symptoms. The district nurse relies on the patients’ voice and only hearing can be used for assessment. The assessment, because of a lack of resources, often becomes a balance act between the patients’ experienced needs and the medical assessment. Previous studies show that important information can get lost. Incorrect assessments can easily be made. AIM: Primary care district nurses experience of patient safety in telephone triage.  METHOD: Qualitative semi-structured interview study with an inductive approach completed with nine district nurses. The material was analyzed with a qualitative latent content analysis. RESULT: The result leans on four categories: Complex work assignment, Communication, Experience weighs heavy, Resources. The district nurse describes telephone counseling as a very complex work assignment. A lot must be done in a short time and many factors affect the assessment. Communication with the patient is central but many times deficient. Besides communication, multiple factors play a role for upholding patient safety over the phone. Amongst these are care center resources, the use of counseling support and the personal experience of the district nurse, where the gut feeling plays an important role. CONCLUSION: Primary care phone triage is complex. Patient safety often depends on the care centres’ resources. Many times, the district nurse will have to turn herself inside out to ensure patient safety when resources are scarce. Personal experience and gut feeling often plays a big role in the assessment.

Bakgrund: Sjuksköterskan och distriktssköterskan ska ha kompetens att arbeta med komplexa patientfall och med ett brett perspektiv där patienten står i fokus. Patienter som söker vård oftare än genomsnittsvårdsökaren kallas mångsökande patient och förekomsten är stor i telefonrådgivningen i primärvården. Tidigare forskning har visatatt mångsökande patienter har sämre förutsättningar till god vård.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av mångsökande patienter i telefonrådgivning.Metod: En kvalitativ studie med en beskrivande design har använts för att beskriva sjuksköterskans och distriktssköterskans erfarenheter. Data har samlats in viasemistrukturerade intervjuer med tio sjuksköterskor och distriktssköterskor som arbetade i telefonrådgivningen inom primärvården.Huvudresultat: Sjuksköterskorna och distriktssköterskorna beskrev sina erfarenheter av mångsökande patienter i telefonrådgivningen som frustrerande och utmanande, men även som intressant och meningsfullt. Den största svårigheten i arbetet med de mångsökande patienterna var tids- och resursbristen. Sjuksköterskorna och distriktssköterskorna beskrev det även som omöjligt att arbeta enligt de riktlinjer som fanns för de mångsökande patienterna, då tiden inte fanns rent organisatoriskt. Trygghet till mångsökande patienter kunde skapas med förtroende, tid och kontinuitet. Sjuksköterskorna och distriktssköterskorna uttryckte också en oro över att missanytillkomna eller allvarligt symtom.Slutsats: Hälsocentralernas ledning bör ge primärvårdssköterskorna mer tid och resurser organisatoriskt för att implementera arbetet med fast vårdkontakt. När patienten som söker vård ofta får trygghet och kontinuitet i och med en fast vårdkontakt pekar erfarenheterna på mindre belastning på vården, nöjdare patienter och en ökad patientsäkerhet. Detta skulle även innebära en ökad arbetstillfredsställelse för primärvårdssköterskorna och ökad tillgänglighet i telefonrådgivningen för samtliga patiente / Background: The district nurse should have the competence to work with complex patient cases and with a broad perspective where the patient is in focus. Patients that seek care more often than average care seekers are called frequent attenders and the occurrence is great in telephone advice nursing in primary care. Earlier research has shown that frequent attenders have worse prerequisites to good care.Purpose: The aim of the present study was to describe nurses’ and district nurses’experiences of frequent attenders in telephone advice nursing.Method: A qualitative study with a describe design has been used to describe nurses’ and district nurses’ experiences. Data has been collected through semi-structured interviews with ten nurses and district nurses that work in telephone advice nursing in primary care.Results: The nurses and the district nurses described their experience of frequent attenders in telephone advice nursing as frustrating and challenging, but also as interesting and meaningful. The greatest difficulty in work with frequent attenders were lack of time and resources. The nurses and the district nurses also described it as impossible to work according to the guidelines that existed for the frequent attenderswhen the time did not exist because of the organisation. A feeling of security for the frequent attenders can be created with trust, time and continuity. The nurses and the district nurses expressed concern about missing new occurred or severe symptoms.Conclusion: The management of primary care should give the nurses and the district nurses more time and resources organizationally to implement the work with permanent care contact. If the frequent attenders get a feeling of security and continuity with a clear strategy or routine, experiences point to less strain up on health care and more satisfied patients. This should also mean an increased work satisfaction for nurses and district nurses and increased availability for all patients in the telephone advice nursing.

This master's thesis deals with phone call detection in recordings of radio broadcast data. I will introduce an approach, that will diarize broadcast record to segments with phone calls and segment where moderator speaks. Efficiency will be evaluated at frame level against manually annotated record.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället enligt tidigare forskning och många gånger sker den första vårdkontakten med en distriktssköterska vid telefonrådgivning. Tidigare studier visar hur komplex och krävande arbetsuppgift telefonrådgivning kan vara och distriktsköterskan förväntas ha kompetens och kunskap för bedömning av patienten utan tillgång till den kliniska blicken. Syfte:  Syftet med föreliggande studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att samtala med patienter med oro och ångest vid telefonrådgivningen. Metod: Kvalitativ metod med deskriptiv design användes i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där nio distriktssköterskor från fyra olika hälsocentraler medverkade med sina erfarenheter av telefonrådgivning. Datamaterialet bearbetades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Ur dataanalysen framkom ett tema och tre kategorier med tillhörande nio underkategorier. Resultatet visade att det är viktigt att skapa goda förutsättningar för ett bra samtal med patienten. Distriktsköterskorna beskrev även vilka svårigheter som fanns med dessa samtal och hur yrkeserfarenheten och det kollegiala stödet underlättade distriktssköterskornas arbete vid telefonrådgivning. Slutsats:  Studien visar att samtala med patienter med oro och ångest vid telefonrådgivning kan vara tidskrävande och komplext. Genom flexibilitet och kreativitet kan distriktssköterskan skapa goda förutsättningar för en trygg och säker vård. / Background: Mental illness is increasing in society according to previous research and many times the first contact with a district nurse is done by telephone counseling. Previous studies show how complex and demanding the task of telephone counseling can be and the district nurse is expected to have the expertise and knowledge for assessing the patient without access to the clinical view. The aim: The aim of the present study was to describe district nurses' experiences of talking to patients with concern and anxiety during telephone counseling Method: Qualitative method with descriptive design was used in the study. Semi-structured interviews were conducted in which nine district nurses from four different healthcare centres participated with their experience of telephone counseling. The data was processed and analysed based on qualitative content analysis. Main results: From the data analysis, one theme and three categories with nine subcategories emerged. The result showed that it is important to create good conditions for a good conversation with the patient. The district nurses also described the difficulties encountered with these conversations and how the professional experience and the collegial support facilitated the district nurses' work in telephone counselling. Conclusion: The study shows that talking to patients with anxiety and anxiety during telephone counselling can be time consuming and complex. Through the flexibility and creativity, the district nurse can create good conditions for safe and secure care.

Sammanfattning Under år 2018 tog 1177 Vårdguiden emot tre miljoner samtal från hela Sverige. I Västra Götaland tog de emot 900 750 samtal och ungefär 33 procent av dem handlade om barn. Genom telefonrådgivningstjänsten kan föräldrar till barn som råkat ut för sjukdom eller skada ringa 1177 Vårdguiden och få medicinsk rådgivning av en sjuksköterska. Begreppet samskapande omvårdnad är av betydelse då samverkan och en god relation mellan patient och vårdare bidrar till hälsa. Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskorna som ger telefonrådgivning genom 1177 upplever rådgivning till föräldrar med sjuka barn. En kvalitativ metod användes och semistrukturerade intervjuer utfördes med tolv stycken sjuksköterskor som sedan analyserades efter en induktiv innehållsanalys på manifest nivå utifrån Elo & Kyngäs (2008). Två stycken huvudkategorier bildades i resultatet: Vikten av att stärka föräldrarna i föräldrarollen; där sjuksköterskorna som ger telefonrådgivning försökte skapa förtroende till föräldern, genom att bekräfta föräldern samt genom att förmedla kunskap och information. Kommunikationens utmaning vid telefonrådgivning; där sjuksköterskorna som ger telefonrådgivning upplevde svårigheter i att bedöma symtom på barnet, när föräldrar hade svårt att beskriva barnets symtom och när det förekom bristande språkkunskaper. Konklusionen visar att sjuksköterskorna som ger telefonrådgivning hade en betydelsefull roll för föräldrarna genom att vara stöttande vilket ökade deras självförtroende. / Summary In 2018, 1177 Healthcare guide received three million calls from all over Sweden. In Västra Götaland they received 900 750 calls and about 33 percent of them concerned children. Through the telephone call advice centre, the person or parent of children who has suffered from illness or been injured can call 1177 Healthcare guide and get medical advice from a nurse over the telephone. Co production healthcare is important as cooperation and a good relationship between patient and carer contribute good health. The purpose of the study was to describe how the nurses who give telephoneadvice through 1177 experience giving advice to parents with ill children. A qualitative method was used and semi-structured interviews were conducted with twelve nurses, which were then analyzed using a qualitative inductive content analysis with a manifest content based on Elo & Kyngäs (2008). Two main categories were formed in the result: The importance of strengthening parents in the parent role; where the nurses who give telephoneadvice  try to create trust in the parent, by confirming the parent and by giving medical advice and information. Communication challenge in telephone advice; where the nurses who give telephoneadvice experienced difficulties in assessing the child’s symptoms, as well as when parents had difficulty describing the symptoms and when there was a language barrier. The conclusion of the study was that the nurses who give telephoneadvice played a significant role for the parents by being supportive which increased their self-confidence.