<p>Bakgrund: Ett projekt innebär att en unik gruppkonstellation sätts samman för att under en begränsad tid lösa en specifik uppgift. På grund av den tidspress och osäkerhet som ofta präglar arbetet är det viktigt att projektmedlemmarna har förtroende för varandra för att lyckas uppnå målen och bli klara i tid. Frågan är hur detta förtroende skapas. Förtroende beskrivs traditionellt som något som tar lång tid att bygga upp och som kräver gemensam erfarenhet. I ett projekt finns inte tid för en långsam förtroendeprocess och många av medlemmarna har aldrig arbetat tillsammans tidigare. Trots detta ser vi många exempel på projektgrupper som snabbt lyckas få till ett effektivt samarbete, där medlemmarna i ett tidigt skede litar på varandra. Det krävs ökad förståelse för hur förtroende etableras i denna typ av organisation. </p><p>Syfte: Uppsatsen syftar till att identifiera och belysa faktorer som är viktiga för att förklara hur förtroende snabbt etableras i temporära organisationer. </p><p>Genomförande: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie av Melodifestivalen 2004. Den grundas på personliga intervjuer med ett flertal projektmedlemmar samt deltagande observationer av projektgruppens arbete. </p><p>Resultat: Förtroendets etablering i en temporär organisation kan förklaras som en kombination av flera samverkande faktorer. Projektets status, tidigare samarbeten samt rykten inom olika projektnätverk bygger tillsammansupp ett initialt förtroende mellan projektmedlemmarna som finns närvarande redan när projektet sätter igång. Om sedan projektmedlemmarna har gemensamma föreställningar kring arbetsmetoder samt tydliga roller och rollförväntningar bidrar detta till att snabbt stärka förtroendet inom gruppen. Utöver detta har projektledaren en viktig roll för att förtroende snabbt ska etableras inom gruppen.</p>

Bakgrund: Ett projekt innebär att en unik gruppkonstellation sätts samman för att under en begränsad tid lösa en specifik uppgift. På grund av den tidspress och osäkerhet som ofta präglar arbetet är det viktigt att projektmedlemmarna har förtroende för varandra för att lyckas uppnå målen och bli klara i tid. Frågan är hur detta förtroende skapas. Förtroende beskrivs traditionellt som något som tar lång tid att bygga upp och som kräver gemensam erfarenhet. I ett projekt finns inte tid för en långsam förtroendeprocess och många av medlemmarna har aldrig arbetat tillsammans tidigare. Trots detta ser vi många exempel på projektgrupper som snabbt lyckas få till ett effektivt samarbete, där medlemmarna i ett tidigt skede litar på varandra. Det krävs ökad förståelse för hur förtroende etableras i denna typ av organisation. Syfte: Uppsatsen syftar till att identifiera och belysa faktorer som är viktiga för att förklara hur förtroende snabbt etableras i temporära organisationer. Genomförande: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie av Melodifestivalen 2004. Den grundas på personliga intervjuer med ett flertal projektmedlemmar samt deltagande observationer av projektgruppens arbete. Resultat: Förtroendets etablering i en temporär organisation kan förklaras som en kombination av flera samverkande faktorer. Projektets status, tidigare samarbeten samt rykten inom olika projektnätverk bygger tillsammansupp ett initialt förtroende mellan projektmedlemmarna som finns närvarande redan när projektet sätter igång. Om sedan projektmedlemmarna har gemensamma föreställningar kring arbetsmetoder samt tydliga roller och rollförväntningar bidrar detta till att snabbt stärka förtroendet inom gruppen. Utöver detta har projektledaren en viktig roll för att förtroende snabbt ska etableras inom gruppen.

Familjeföretag är unika i den bemärkelse att de har en stark kultur vilket kan ha en positiv effekt på verksamhetens prestation. Kulturen hos familjeföretag är det som utgör den största fördelen eftersom det kan främja förändringsprocesser. Företag som är i tillväxt bör ofta göra förändringar i arbetssätt för att anpassa verksamheten efter de nya förutsättningarna. Projekt främjar innovation i företag vilket i sin tur ofta kan vara en drivkraft för tillväxt. Därmed är det vanligt att företag i tillväxt börjar arbeta i projektform mer intensivt. Projektintensiva organisationer är ett begrepp som innebär att projekt utgör kärnan av ett företag vilket är avgörande för att verksamheten ska gå framåt. Utmaningen för projektintensiva organisationer är att hitta en tydlig gräns mellan projekt- och linjearbete. Att arbeta i projekt innebär att en grupp av människor tillsätts temporärt för att utföra en unik uppgift. Uppgiften är utformad för att uppnå ett specifikt resultat vilket innebär att det även finns särskilda krav som måste uppfyllas. Detta förutsätter att gruppen av människor vet vad som krävs av dem för att nå framgång. För att nå framgång i projekt är det av stor vikt att företagsledningen har tagit fram tydliga direktiv och riktlinjer som minskar osäkerheten hos projektdeltagarna. Därav är det eftersträvansvärt att företagsledningen förser projekten med stöd i form av kommunikationsplaner och system som underlättar arbetssättet. Enligt forskning finns det ett behov av att komplettera befintliga teorier inom projektledning med studier som är praktikbaserade. Detta innebär att fler studier bör fokusera på hur företag hanterar projekt i verkligheten. Det är därför av intresse att undersöka ett företag som är i tillväxt och har gått från att ha ett fåtal projekt till att betraktas som en projektintensiv organisation. För att skapa en djupare förståelse för projekt som arbetssätt, grundar sig denna studie på en kvalitativ observationsstudie i ett familjeföretag som expanderat relativt snabbt på kort tid. Denna studie syftar till att effektivisera arbetssätt i produktutvecklingsprojekt hos Rototilt Group AB genom att undersöka hur en ökad förståelse för hur verksamheten arbetar i verkligheten samt vad som sker i arbetsprocesserna. Resultatet av denna studien visar att en ökad mängd av projekt som är stora och komplexa ställer högre krav på att system och arbetssätt fungerar smidigt. Studien visar också att en tydlig rollbeskrivning och mer strukturerad kommunikation främjar projektprocesserna i produktutvecklingsprojekt. Vidare har studien visat att prestation i projekt kan mätas och genom att göra detta länkas de olika nivåerna i företaget samman. Avslutningsvis är projekt i praktiken ett mycket intressant område som har potential till att utvecklas i framtiden. Detta genom att studera fler företag som arbetar intensivt med projekt och koncentrera sig på vad som faktiskt händer i praktiken.

Bakgrund: För att förbättra kommunikationen mellan aktörer i byggprojekt under produktionsskedet finns stor potential i att implementera nya information- och kommunikationsteknologier. I litteraturen förklaras implementeringar av dessa teknologier utifrån flera olika aspekter. En aspekt vars inverkan dock inte studerats i stor utsträckning är hur den tidpunkt som byggprojektet befinner sig i påverkar implementeringen, trots att tidsaspekten är en av projektet som organisationsforms viktigaste särdrag. Syfte: Studien syftar till att utforska förutsättningarna för implementering av informations- och kommunikationsteknologier i byggproduktion under olika faser av produktionsskedet. Metod: Studien utgår från teorier kring innovationsprocessen, implementering av innovation och teknologi tillsammans med teorier kring projektbaserat arbete och spårbundenhet i organisationer. Studien är genomförd som en fallstudie på byggbolaget Skanska där två byggprojekt undersöks i dess produktionsskede. Intervjuer genomfördes där faktorer bakom implementeringsprocessen av informations- och kommunikationsteknologier och förändringar av förutsättningar för denna process mellan två tidpunkter, produktionsstarten och mitt i produktionsskedet, kunde visas. Slutsatser: Studien visar att förutsättningarna för implementering av teknologier i byggproduktion förändras under produktionsskedet. Två huvudsakliga skillnader i förutsättningar identifierades, större tillgänglighet av tidsresurser och förekomst av aktiviteter som formar normen vid produktionsstarten jämfört med mitt i produktionsskedet. Studien visar även att dessa förutsättningar har en stor inverkan på implementeringen av teknologier vilket hindrar implementering av teknologier efter produktionsstarten. / Background: To improve communication between actors in construction projects during production phase there is great potential of new information and communication technologies. The literature explains the implementations of these technologies from several aspects. One aspect, which needs further research, is how the period which a construction project is in impacts the implementation, since the time aspect is one of the most important characteristics of a project. Purpose: This study aims to explore the prerequisites for implementing new information and communication technologies in production during different periods of the production phase of a construction project. Methodology: This study is based on theories on the innovation process, implementation process of innovation and technology together with theories on project management and path dependency in organizations. The study was conducted as a case study at the construction company Skanska, where two construction projects were investigated in their respective production phase. Interviews were conducted where factors behind the implementation process of information and communication technologies were shown. Changed prerequisites for this process between two of the project’s phases, the production start and the middle of production phase, were also revealed. Conclusions: This study shows that the prerequisites for implementing technologies in construction change during the construction phase. Two major differences were identified; greater availability of time resources and the presence of activities that form the norm, at the start of production compared to the middle of the production phase. This study also shows that these prerequisites have a major impact on the implementation of technologies, which result in difficulties in implementing the technologies after the start of the production.