Min uppsats Gud vs. ondskan är en studie av vilken gudsuppfattning präster har, samt hur deargumenterar kring teodicéproblemet. Efter en halv termins studier i religionsfilosofi valdejag att skriva detta arbete där jag intervjuade fem olika präster och lät de svara öppet påovanstående frågor. Mitt arbete är en kombination av litteraturstudier och en empiriskundersökning och jag gav mig in i detta arbete utan att försöka försvara någon tes. Dennauppsats är att betrakta som ett underlag för att ge kunskap om vilken gudsuppfattning prästerhar och hur de får ihop problemet med en allgod Gud och en existerande ondska.Efter en inledande bakgrunds- och metoddel kommer en litteraturdel som innefattar enförklarande del om teodicéproblemet. Litteraturdelen innehåller också olika avsnitt vilkabehandlar olika gudsföreställningar och diskussioner om för eller emot Guds existens. Efterlitteraturdelen redovisar jag resultatet av de intervjuer jag har gjort. Denna del är upplagd såatt jag först har försökt förklara hur prästerna besvarat min fråga om deras gudsföreställning.Därefter kommer deras svar, där de ger sin syn och förklaring på hur en god Gud tillåterondskan att existera.Efter intervjudelen kommer en analys av hur prästerna svarat på mina frågor. Här försöker jagbetona likheter och skillnader i svaren. Jag kommer i detta avsnitt också att visa på hur svårtdet är att förklara vad eller vem Gud är. I detta avsnitt visar jag också att även präster harmycket svårt att komma med rimliga argument för att det finns en god och allsmäktig Gudsamtidigt som vi lever i en värld med ondska som ett naturligt inslag.Uppsatsen avslutas med en mycket kort sammanfattning av mitt arbete.

Abstract   The amount of evil that we can see in our world might make the thought of a kind and caring God as its creator paradoxical. This is what is generally called the problem of evil and the topic of this study. This is a litterary study which is based on qualitative analysis and hermeneutics as our method. We have chosen to research this problem with the emphasis on two different theodices. One of these theodices is written by John Hick and the other by C.S Lewis. We have researched both the theodices, and the background to the problem itself. In this study we have expanded on important concepts regarding the problem of evil and we will show you two different explanations as to why God and evil coexists.  We have reviewed both theodices and analysed them. We have reviewed similarities and differences as we tried to reach the core of each theodicy. Both theodices have been evaluated according to a model for what constitutes a successful theodicy and from that we have drawn the conclusion that both of these theodices are credible, despite our original thoughts.

This essay aims to find out if there’s any way to consolidate Martin Luther’s ideas regarding free will set forth in his work On the Bondage of Will with a more modern, libertarian understanding of the free will. This is done to ultimately see if Luther’s teachings on the subject can be harmonized with Alvin Plantingas “free will defence” in regards to the problem of evil or if these two ideas are fully or partly incompatible. I conclude in the end that while Luther’s ideas and the free will defence might seem incompatible at face value, if you look at the purpose behind the free will defence, namely explaining the existence of moral evil in the world despite an omnipotent, omniscient and benevolent creator then Luther’s idea that the will of man is bound to do evil fulfils the same purpose.

Trots att forskning om kontroversiella frågor i religionsundervisningenökat under senare år finns hittills inga studier som utgår från hur temat ondska hanteras avlärare. Denna studie har syftat till att undersöka vilka frågor ämneslärare i religionskunskapenpå högstadiet och gymnasiet avhandlar när de behandlar ondska, men även hur lärare gårtillväga när de talar om ondska i klassrummet. Detta genom att undersöka vilka frågor läraretar upp i undervisningen om ondska i ämnet religionskunskap och på vilket sätt de beskriverhur de hanterar frågor som rör ondska i sin undervisning, men även varför de väljer att ta uppfrågor som berör ondska. Detta har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie där fyraämneslärare i religionskunskap intervjuats utifrån deras erfarenheter och förståelse inför hurde berör ämnet ondska i sin undervisning. Studien har kunnat visa på att ondska är ett ämnesom är närvarande i religionsundervisningen när det talas om världsreligionerna, livsfrågor,livsåskådningar och etiska dilemman. Lärarna utgår alltid ifrån vad eleverna tar med sig in iklassrummet och utifrån det sätter de intentionen för sin lektion och undervisning. De fyralärarna visade även att intentionen bakom varför ondska avhandlas i klassrummet ärindividuell och där deras egna syn på läraruppdraget ligger till grund för undervisningen.

Ett svårlöst filosofiskt problem inom Kristendomen är att Gud ges attributen allgod och allsmäktig samtidigt som det finns ondska i världen. Detta filosofiska problem benämns teodicéproblemet. Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur fem företrädare inom Kristendomen i Sverige ser på ondska och lidande i världen utifrån deras reflektion över teodicéproblemets natur som ett filosofiskt dilemma. Studien har en kvalitativ metod bestående av intervjuer. Respondenternas svar jämförs med aktuell religionsfilosofiskt diskussion där likheter och skillnader sammanställs. Resultatet visade att den vanligaste förklaringen till teodicéproblemet var att företrädarna hävdade att det onda är en avsaknad av det goda samt att tolkningar av Gamla testamentet speglar de olikheter som företrädarna har. Lösningsansatser som företrädarna använde sig av till teodicéproblemet analyserades och försågs med vidareutvecklade filosofiska resonemang och infallsvinklar och visade att teodicéproblemet är ett svårlöst problem.

Uppsatsen beskriver och analyserar den franske filosofen och mystikern Simone Weils hantering av lidandets problem och sätter det i relation till den aktuella diskussionen mellan teodicéförespråkare och tänkare som avvisar teodicésvar på moralisk grund. Analysen behandlar inte teodicéproblemet som ett strikt logiskt och teoretiskt problem, utan lyfter fram hur Weils tänkande knyter an till de andliga och existentiella dimensionerna av problemet. Syftet med uppsatsen är dels att undersöka vilka föreställningar hos Weil, om Gud, universum och människans förhållningssätt till lidande, som bidrar till att göra lidandet begripligt och hanterbart, men också undersöka huruvida Weils förhållningssätt till lidandets problem kan utstå invändningar som riktats från representanter av s.k. ”antiteodicéer”. De teoretiska utgångspunkterna är en teori om lidande, ett antal problemkomplex relaterade till teodicéproblemet och fyra invändningar mot teodicésvar. Analysen visar att Weil ser möjligheter för lidandet att integreras i det goda genom att människans olycka kan vara är en källa till Guds kärlek. Hon ser också korset som en resurs som möjliggör gudomligt deltagande i den enskilda människans sårbarhet för lidande. I uppsatsens andra del framkommer att Weils hantering av lidandets problem kan utstå invändningar från representanter av antiteodicéer eftersom hon har en icke-instrumentell syn på lidande och dessutom menar att lidandet måste erfaras negativt för att kunna ha en positiv innebörd.