Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att studera hur tre olika traditioner har berättat, läst och tolkat bilden av den bibliska Eva. Detta för att få en förståelse för den bild vi har av Eva i den kristna världen idag. De traditioner jag har studerat är den rabbinska/hebreiska, den gnostiska och den tidiga katolska genom en del av de antika kyrkofäderna. Med hjälp av tre teman, skapelsen, syndafallet och sönerna, har det målats upp tre olika bilder av Eva. Den hebreiska bygger mycket på legender som inte finns i de övriga två och förmedlar en praktisk gemenskap med Adam. I den gnostiska är hon mer en symbolisk och ibland allegorisk bild av kvinnan och en andlig makt. Kyrkofäderna förmedlar en arbetsam och flitig kvinna, ett arbetsideal som ska bära och föda Adams barn. Inom den hebreiska och katolska traditionen är Eva skulden till all världens synd.

With this essay I have tried to give an image of some Swedish teenagers opinions about Islam. I have also done research on how the Swedish school depicts Islam and how the media in Sweden and other western countries describe Islam and Muslims. I have come to the conclusion that the media do not give a positive image of Muslims and their religion. One the contrary, Muslims are talked about in relation to negative subjects. This is an image that seems to have influenced how young people in Sweden look at Muslims. I have handed out a questionnaire at schools in Kalmar and Jönköping, Sweden. The students answering the questionnaire were between 16-18 years old. The biggest difference you could see in the answers from the students were at the theoretical compared to the practical programs. Students at the practical programs in general had a more negative image of Islam. I also compared the difference in answers between men and women and found that women are in general less negative towards Islam. All in all the image teenagers in Sweden had towards Islam and Muslims in the mid 1990’s when the inquiry was made was fairly negative.

No description available.

Som blivande gymnasielärare i religionskunskap så vet man att det kommer bli väldigt mycket fakta och tankar som ska formuleras till eleverna. Att ha olika läromedel som underlättar denna process är för mig välkomnande och läroböcker är inget undantag. Men kan vi alltid lita på läroböckerna och texten som ska förmedla kunskap om en specifik person, så som Dalai Lama? I skolan är det lärare och skolledare som är ansvariga för att verksamheten i skolan genomförs enligt läroplan och kursplaner. Det finns ingen statlig kontroll för vad som räknas som en godkänd lärobok då denna granskning försvann 1991. Detta betyder att det är lärarens ansvar att granska de olika läroböcker som introducerad i skolan. Dalai Lama är en andlig ledare som har figurerat mycket i olika medier men kan vi lita på att läroböcker framställer honom på ett korrekt sätt. Jag har valt att inrikta mig på Religionskunskap A på gymnasiet och läroböcker som är skrivna för denna kurs. Böckerna som granskades är Relief A-plus från förlaget Gleerups Utbildnings AB, Människan och tro från förlaget Bonnier Utbildning, Religionskunskap från förlaget Liber läromedelsförlag, Religionskunskap för gymnasiet från förlaget Natur och kultur då de har en dominerande plats på marknaden. Genom min analys av läroböckerna har jag kommit fram till att samtliga böcker skriver sanningen om Dalai Lama men presentationen är så kort vilket gör att den presentationen kan missuppfattas. Av det som står skrivet om Dalai Lama så läggs det en allt för stort fokus på Dalai Lama som en historisk person istället för att presentera Dalai Lamas filosofi och vad som gör honom unik från andra buddhistiska inriktningar. En lärobok väljer att inte nämna Dalai Lamas mottagande av Nobels fredspris och ingen av läroböckerna utvecklar Dalai Lamas icke-våldsfilosofi, Tibets system av reinkarnerade ledare eller andra teologiska, filosofiska eller andliga tankar. Samtliga läroböcker som har granskats måste kompletteras med alternativa läromedel och kommentarer från läraren annars finns risken för feltolkningar.

Syftet med denna uppsats är att belysa den kristna högerns engagemang inom politiken i USA. Detta utreds med hjälp av frågorna; hur har den politiska inriktningen i USA påverkats av den kristna högerns engagemang i politiken? På vilket sätt kan den kristna högern ses som en politisk maktfaktor? Vilket eller vilka mål har den kristna högern med sitt politiska engagemang? En diskursanalytisk metod används eftersom den är inriktad på att se förändringar i politiska processer, och den teoretiska ansatsen utgår från de två begreppen makt och diskurs som båda på olika sätt anknyter till diskursanalysen. Resultatet visar att presidenterna i USA, från Ronald Reagan till George W. Bush, har anpassat sin politiska linje efter den kristna högerns intressen. I gengäld har dessa presidenter i valen fått den kristna högerns röster. På detta sätt ses den kristna högern som en politisk maktfaktor. Det stora målet har varit att återställa den moraliska kompassen, ett mål som ännu inte har uppnåtts. Uppsatsen har även en didaktisk inriktning med fokus på fundamentalism. Här diskuteras de problem som bland annat läromedel och media bidrar med. Ofta förknippas fundamentalism med islam trots att det förekommer inom alla religioner.

Syftet med vår studie är att ge en beskrivning av hur problematiken kring bedömning och betygsättning ser ut, studera religionslärares syn på bedömning och betygsättning samt att presentera lösningar till problematiken. De frågeställningar som ingår i studien är vilka problem som finns vid bedömning och betygsättning av elever samt hur en religionslärare ska agera för att betygen ska bli rättvisa. För att ge en beskrivning av problematiken kring bedömning och betygsättning har vi baserat oss på litteratur från bland andra Leif Davidsson, Boo Sjögren och Lars Werner, Håkan Andersson, Göran Linde, Henry Egidius. Den kritik som främst kommer fram när det handlar om bedömning och betygsättning är den mot betygskriteriernas utformning. Betygskriterierna anses av bland annat Linde vara för diffusa i sin utformning vilket innebär att varje enskild lärare kan göra sin egen tolkning av dessa. För att studera religionslärares syn på bedömning och betygsättning har vi intervjuat fyra verksamma religionslärare för att få fram deras tankar och åsikter kring det nuvarande betygssystemet. Vid intervjuerna framkom det att lärarna var mer eller mindre nöjda med det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet, men det finns vissa brister. Bland annat framkom det att betygskriterierna ses som luddiga och svårtolkade. Ett annat problem är betygsstegen. Alla fyra respondenter önskade att betygsskalan bestod av minst ett steg till eftersom kunskapsgraden varierar mycket inom ett och samma betyg. De intervjuade lärarna ville även se en ökad samverkan mellan sig och sina kollegor när det gäller kursinnehåll och bedömningsnivå. Detta ville de ha eftersom det skulle öka rättvisan bland eleverna om alla lärare satte betyg likadant. De eventuella lösningar till problemen som vi presenterar i arbetet är följande: • Mer tid till samtal lärare emellan angående kursinnehåll och bedömningsnivå. Denna tid skulle kunna tas från ämneskonferenser eller redan befintliga studiedagar. • En utökning av Religionskunskap A till 100 poäng. Detta skulle ge mer tid till läraren att kunna se alla elever på ett rättvist sätt och därmed ha ett bättre underlag för att sätta betyg. • Nationella prov i religion skulle säkerställa en rättvis betygsättning i hela landet samt kunna bidra till att höja statusen för ämnet.

No description available.

4. Sammanfattning Mitt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka förutsättningarna för en nutidsteologi utifrån frågeställningen: Vad utmärker en teologi som har ett öppet förhållningssätt dels mot andra religioner dels mot naturvetenskapens beskrivning av verkligheten? Jag har utgått från att en sådan ska kunna ge tillfredsställande förklaringar på förhållandet mellan tro och vetande, naturvetenskap och religion, och också på det faktum att det finns många religioner med delvis motsägande sanningsanspråk. Jag valde att utgå från Nathan Söderbloms beskrivning av ”Religionsproblemet”, och fann att hans lösning var att betrakta vetenskap och religion som två helt skilda företeelser med olika funktion. Naturvetenskap borde användas i utforskningen av den ”döda materien” och samhälls- och humanvetenskapen för att beskriva nutida och historiska företeelser och skeden. Religionen däremot hade till uppgift att visa människorna på en högre ”Verklighet” som inte var tillgänglig för vetenskapen och att hjälpa människorna nå frälsning och evigt liv. I fråga om religionernas förhållande till varandra, menade han att de alla utgick från någon form av Gudsuppenbarelse, men att denna kunde vara antingen ”naturlig” eller ”profetisk”. För att få ett exempel på en ”modern” teologi, valde jag att studera Paul Tillichs ontologiskt förankrade teologi, och fann att han tvärtemot Söderbloms uppdelning såg det som nödvändigt att en teologi är grundad just i den ”fysiska” verkligheten, i ”Varat”. Detta motiverar han med att uppgiften för en teologi är att beskriva vad människor ser som sin yttersta angelägenhet, ens Ultimate Concern. Han menar att det som inte grundar sig i verkligheten aldrig kan utgöra vår ”Yttersta Angelägenhet”, och han säger att ”Varats eviga grund” uttrycker sig själv genom ”Varats” struktur, och att vi genom den kan möta och lära känna det. Teologi förutsätter ”Varats” struktur, dess kategorier, lagar och begrepp. För att få exempel på en lösning av problemet med att det finns flera religioner med olika sanningsanspråk, har jag studerat religionsteologen Raimon Panikkars pluralistiska religionssyn. Hans svar på frågeställningen är att ”Verkligheten” är en helhet som vi bara kan erfara i mindre bitar och dessutom alltid själva är en del av, därför kan vi aldrig vara en neutral utomstående betraktare och två människor kan aldrig ha exakt samma upplevelse. Det är helt enkelt omöjligt att alla ser och beskriver ”Varat” på samma sätt. Olika teologier är bara grupperingar av olika sätt att beskriva samma ”Verklighet”. Att de olika beskrivningarna ibland är motsägande ser han som en brist i teorierna som kan avhjälpas med en fortlöpande, djupgående religionsdialog. Detta skulle leda till en vidareutveckling av teorierna och minska motsättningarna. Slutligen har jag granskat problemet med konflikten mellan naturvetenskapens och religionens beskrivning av verkligheten, som Söderblom ansåg var oundviklig, utifrån de lösningar som Ian Barbour m.fl. presenterar. Där har jag funnit att det med nyare tiders vetenskapsteori blir helt andra förutsättningar för dialog. Barbour har lämnat den positivistiska fenomenologin och istället infört begreppet kritisk realism, för att ange att man kan se på både de olika naturvetenskapliga beskrivningarna och de teologiska utsagorna som modeller av verkligheten. Detta har gjort att teologin och naturvetenskapen får en epistemologisk paritet med varandra. Grunden för detta synsätt är framför allt de kvantmekaniska teorierna som visat på att ”materien” är ett mycket relativt begrepp och att det inte finns någon väsensskillnad mellan materia och energi och alltså inte längre någon nödvändig uppdelning mellan tankar (tro) och materia utan att det snarare är en sorts glidande skala dem emellan. De problem som jag har kunnat konstatera ligger främst i alla de utmaningar som fortfarande finns när det gäller att få en överrensstämmelse mellan naturvetenskapens beskrivning av verkligheten och de olika religionernas. Jag tycker dock att de teologer jag har studerat visar på många framkomliga vägar. Dialog mellan olika ämnesområden är enligt min åsikt A och O i detta arbete.

År 1054 skedde en splittring mellan kristendomens två största inriktningar, den ortodoxa och den katolska kyrkan. Detta skedde efter århundraden av oenigheter, missförstånd, maktkamper med mera. Förutom maktkamperna berör konflikterna Kristi natur och Filioque tillägget. Uppsatsen berör även relationerna mellan den ortodoxa och den katolska kyrkan efter splittringen. Undersökningen visar att det finns skillnader i hur olika författare återger de historiska händelserna. Detta förstärker bilden av två kyrkor som inte är eniga om vems fel splittringen var och vilka händelser som var mest avgörande.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur sex elever på högstadiet förhåller sig till slöjan.Hur skiljer sig deras åsikter åt beroende på vilken religiös, kulturell eller etnisk bakgrund detillhör? Resultatet har vi fått fram genom att utföra två kvalitativa gruppintervjuer av lågstandardiserad karaktär. Vi kommer i uppsatsen fram till att de sex elever som vi intervjuathar en sekulariserad syn på slöjan. Vi kommer även fram till att åsikterna och kunskapernahos de sex eleverna inte skiljer sig avsevärt åt beroende på vilken religiös, kulturell elleretnisk bakgrund de tillhör.