Syftet med pilotstudien var att undersöka hur klienter som deltog i hästunderstödd behandling (n = 13) till följd av psykisk ohälsa såg på relationen till hästen och dess anknytningsfrämjande och alliansskapande egenskaper, samt i vilken utsträckning respondenterna hade ett auktoritärt förhållningssätt gentemot hästen. För jämförelse användes en grupp fritidsryttare (n = 23). Klientgruppen rekryterades genom intresseföreningen Organisationen för Hästunderstödda Insatser (OHI) och fritidsryttargruppen från två ridskolor. Deltagarna fick genomföra en enkät med frågor avseende anknytningsfrämjande kvaliteter i relationen till hästen, samt vilka relationsskapande egenskaper de ansåg hästen besitta. Resultatet indikerade att båda grupperna i hög utsträckning såg positiva egenskaper i hästen och såg relationen till hästen som positiv. Resultaten indikerade att klientgruppen i högre utsträckning såg egenskaper och relationella kvaliteter i hästen som kan ses som anknytningsfrämjande och alliansskapande. Fritidsryttargruppen uppgav i högre utsträckning ett auktoritärt förhållningssätt gentemot hästen. Trots det begränsade urvalet och att resultatet inte genomgående var entydigt, tolkas resultaten som att det finns belägg för vidare utforskning av ämnet och undersökning av frågeställningen för ett större urval med en reviderad kvantitativ enkät då pilotstudien fann signifikanta skillnader mellan grupperna. / The purpose of this pilot study was to explore clients undertaking equine assisted treatment for mental illness (n = 13) view of the horses attachment and working alliance facilitating abilities. Further, the study aimed to explore to which extent the respondents viewed themselves as being authoritative in relation to the horse. For comparison a group of recreational equestrians (n = 23) were used. The respondents in the client group were recruited from the association Organisationen för Hästunderstödda Insatser (OHI) and the recreational equestrians were recruited from two riding schools. The participants undertook a survey with questions regarding attachment facilitating qualities in their relationship with the horse, and which relationship facilitating characteristics they experienced in the horse. The results indicated that the respondents in both groups over all viewed the horses’ characteristics and their relationship with the horse as positive. The results indicated that the client group to a higher extent regarded the horse as having characteristics and relational qualities that could be viewed as alliance and attachment facilitating. The recreational equestrians reported an authoritative approach toward the horse to a larger degree than the client group. Although there were limitations regarding the size of the sample, and coherence in the results, the results indicated that there are grounds for future research of the subject and research question at hand, with the use of a larger population and a revised survey, as the pilot study did find significant differences between the groups.

Under pandemin COVID-19 har hälsovården tvingats till hastiga anpassningar i form av användning av vård via videolänk för kontinuitet, vilket berör även psykoterapi. Trots omfattande evidens för effektiviteten av terapi via videolänk finns fortfarande myter hos kliniker att den terapeutiska alliansen äventyras i det digitala forumet, vilket kan försvåra implementeringen. Studiens syfte var att utforska psykoterapeuters upplevelser av psykoterapi via videolänk, med särskilt fokus på den terapeutiska alliansen (TA). Genom semi-strukturerade intervjuer undersöktes psykoterapeuters föreställningar, anpassningar samt erfarenheter av denna omställning. Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier; Kommunikation, Den bärande relationen samt KBT-interventionerna. Huvudresultatet indikerar att klinikerna har behövt anpassa behandlingen kontextuellt, kommunikativt samt innehållsmässigt för att främja alliansen, och att TA går att utveckla över videolänk. Detta sammanfaller med tidigare internationella studiers resultat.  Utvecklingsområden som framkommit är aspekter självexponering som nytt fenomen och förändringar i maktstrukturen inom terapin. Omställningen har gått över förväntan positivt och delvis förändrat respondenternas inställning till videolänkterapi. Inom begränsningarna för denna studie beskrivs konsekvenserna och framtida forskningsriktningar. / During the pandemic COVID-19 the health care has suddenly been forced to adjust their work and start using video conference to keep the continuity, which also impacts psychotherapy. Despite extensive evidence of the efficiency of video conference psychotherapy there are still myths among clinicians that the therapeutic alliance can be endangered by the digital format, which can complicate the implementations. The aim of this study is to examine the psychotherapists' experiences of psychotherapy via video conference, with particular focus on the therapeutic alliance (TA). Through semi-structured interviews we examined the psychotherapists conceptions, adaptations and the experiences of this readjustment. Data were analyzed based on qualitative content analysis; Communication, The solid relation and the CBT-interventions. The main results indicated that the clinicians needed to adapt the treatment contextually, communicatively and in terms of content to frame TA, and that TA can be developed via video conference. This coincides with previous international research. Areas of development is the new phenomenon self-exposure and transformation/change of equalization of power.  The conversion has positively exceeded the expectations and has partly changed the respondents attitudes to therapy via video conference. Within the limitations of this study, implications and further directions for research are described.

Bakgrund: Fotboll är den sport där det uppskattas förekomma allra flest skador. Fysioterapeuter har en väldigt stor roll i rehabiliteringen av skadade fotbollsspelare på grund av den höga skadefrekvensen vilket innebär att de spenderar mycket tid med fotbollsspelarna. Hur situationerna med den skadade fotbollsspelaren ska hanteras under rehabiliteringsperioden blir därför väldigt viktig.   Syfte: Syftet med denna studie var därför att undersöka vilka utmaningar och möjligheter som fysioterapeuter ställs inför vid rehabiliteringen av skadade fotbollsspelare i svenska fotbollslag på elitnivå. Studien undersöker specifikt relationens betydelse och hur den bibehålls samt vad fysioterapeuten gör för att stödja spelarens motivation under rehabiliteringen.   Metod: En kvalitativ metod användes till studien och femfysioterapeuter som arbetade inom ett fotbollslag på elitnivå i Sverige intervjuades. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier med tillhörande underkategorier: Relationens betydelse för en lyckad rehabilitering, Att stödja motivationen och vikten av att ha en gemensam plan samt Att våga bemöta och hantera känslor. Slutsats: I intervjuerna framkom att en bra relation uppbyggt av tillit, ärlighet och förtroende kan förenkla och leda till en bra rehabiliteringsprocess. Genom en vänskaplig relation, stöd av spelarens motivation och en psykisk delaktighet av fysioterapeuten genom hela rehabiliteringen kan rehabiliteringen bli enklare. Framtida forskning bör innehålla fler deltagande fysioterapeuter och möjligtvis inkludera intervjuer av skadade fotbollsspelare för att få fler perspektiv från de båda parterna i relationen.

This study examined scientific evidence of animal-supported work in connection with the therapeutic relationship. The study aimed to investigate whether animal-supported work has any impact on the therapeutic relationship. The study also aimed to examine in what way animal-supported work impacts the therapeutic relationship and whether the effects could be explained by relevant theories. Literature review was chosen as the method of study to fulfil the objectives of this study and data was analysed through thematic analysis. The data used in this study was found in articles through a structured search of the databases PubMed and Psycinfo. In summary, the study found that there is scientific evidence that animal-supported work does impact the therapeutic relationship. The study also found that evidence suggest that animal-supported work impacts the therapeutic relationship in many ways, most of which are positive. The study found that one viable way of explaining the effects of animal-supported work is through the neurobiological theory of oxytocin. The effects could also be explained by the developmental psychological attachment theory. The result of this study points to a need for further research of the effects of animal-supported work on the therapeutic relationship.

En del av den sociala barnavården i Sverige består av hem för vård eller boende (HVB), som är en typ av institutionsvård utanför det egna hemmet. Aktuell studie syftar till att undersöka hur personal på HVB-hem beskriver institutionens behandlingsmässiga utgångspunkter och hur de uppfattar behandlingsarbetet med ungdomarna. Denna studie utgår från en kvalitativ metod och för att besvara syfte och frågeställningar har semistrukturerade intervjuer använts. Det har genomförts fem intervjuer med personal från två HVB-hem. För att analysera studiens resultat används en tematisk analysmetod. De teoretiska utgångspunkterna omfattas av teorier om samarbete, terapeutisk allians och HVB-hemmens behandlingsmässiga utgångspunkter miljöterapi och KBT (kognitiv beteendeterapi). Det som framkommer i studien är att behandlingsarbetet med ungdomar på HVB är komplext, att det finns ett behandlingsinriktat fokus samt att relationsskapande och samarbete är viktiga aspekter i arbetet. Det beskrivs också finnas svårigheter i arbetet som relateras till relationsskapande och deltagande i behandling. Vidare presenteras det att omfattningen av den psykiska ohälsan hos ungdomarna är utbredd och att HVB-hemmen inte har något specifikt arbetssätt för att behandla ungdomar med psykisk ohälsa utan att detta främst sker hos barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Det framkommer kritik mot bristande resurser hos BUP vilket påverkar behandlingsarbetet negativt. Det framkommer också svårigheter att arbeta med ungdomar i kriminalitet och att sekretessbestämmelserna mellan polis och socialtjänst försvårar samarbetet / A part of the social child welfare in Sweden consists of residential care homes, which is a type of institutional care. The aim of this study is to investigate how staff at residential care homes describe the institution's treatment implementations and how they perceive the work related to treatment with adolescents. This study is based on a qualitative method and semistructured interviews. Five interviews have been conducted with staff from two different residential care homes. A thematic analysis method is used to analyze the results of the study. The theoretical frameworks include theories of collaboration, therapeutic alliance, and treatment implementations of the residential care homes, such as milieu therapy and CBT (cognitive behavioral therapy). The study reveals that the work with treatment of adolescents in residential care homes is complex, that the facilities have a treatment-oriented focus, and that relationships and collaboration are important aspects of the work. Difficulties related to relationships and participation in treatment are also emphasized. Furthermore, the study presents that difficulties regarding mental health among adolescents are prevalent. The residential care homes do not have a specific approach for treating adolescents with mental health issues, the treatment regarding mental health mainly takes place within the child and adolescent psychiatry which receives criticism due to insufficient resources. It also appears that there are difficulties in working with young people involved in crime and that the confidentiality regulations between the police and social services can make cooperation difficult