No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Resultatet från nationella proven i ämnet svenska och svenska som andra språk har under senare år visat bristande resultat i narrativ text. Under läsåret 2018/2019 visar resultatet att 8,5% av eleverna ej når lägst kravnivå för godtagbara kunskaper. I studien fick eleverna ingå i språkrika miljöer i en social kontext. Syftet med studien var att jämföra narrativa texter producerade av elever i årskurs 3 och identifiera kvalitativa skillnader mellan den digitalt och analogt producerade texten. Utifrån frågeställningen: hur påverkar digitalt kontra analogt skrivande elevers narrativa textproduktion, genomfördes en deduktiv analys. Eleverna producerade två texter, en digitalt och en analogt. Texterna producerades i samband med cirkelmodellen som arbetsmetod. Texterna analyserades med utgångspunkt i tre förutbestämda kategorier, i vilken utsträckning texten följer en dramaturgisk struktur, antal ord och antal adjektiv. Studiens teoretiska ramverk utgick från den sociokulturella teorin. Empirin består av elevtexter samt besvarade enkäter från eleverna. Resultatet möjliggjorde en jämförelse mellan de digitalt och analogt producerade texterna. Resultatet visar att eleverna producerade i genomsnitt fler ord och adjektiv samt följde i högre utsträckning en narrativ dramaturgi när de skrev digitalt. Enkäterna visar även att elevernas egna uppfattningar inte alltid stämmer överens med deras textproduktion. Studiens resultat bör bara ses som en indikation på hur en skillnad mellan elevers digitala och analoga textproduktion kan se ut. Tidigare skrivmetoder som klasslärare använt bör tas i beaktning. Fortsättningsvis är det väsentligt att forska vidare om digitala verktyg och dess roll i skrivundervisningen i ämnet svenska, fler studier bör genomföras. Vår studie bidrar med lite kunskap som kan användas vidare forskning inom området.

Branding in the age of social media is thriving as companies continue to pour resources into digital campaigns in the hope of engaging their customers. The onset of the COVID- 19 pandemic boosted the importance of digital communication channels as physical distancing and lockdown measures disrupted business-as-usual and limited in-person interactions between firms and their customers. By implication, the global crisis pressed companies to deliver brand messages via online content to sustain or build customer relationships. This research focuses first on the branded content of corporate communications during the pandemic, focusing specifically on whether firms used the opportunity to showcase shared personal values. Second, we examine whether using value words in social media messages impacts customer engagement with these messages. To address these related questions, we collected Twitter data from Fortune 500 firms posted between January 2020 until the end of August 2020, attending to 56,770 firm- initiated tweets (we excluded firm responses to customer messages). The first study examines the personal values expressed in the messages using the Personal Values Dictionary, based on Shalom Schwartz’s original ten-value typology. We argue that the unprompted expression of values in a text is a behavioural indicator of personal value priorities. The findings compare firms’ shifting value priorities over time and association with key events, namely the global pandemic declaration (March 11, 2020) and ensuing lockdowns and George Floyd’s murder (May 25, 2020), and BLM protests. We find that, indeed, companies did shift their value priorities. The second study assesses consumer response to the values companies put forth in their tweets, focusing on social media indicators of consumer engagement (CE), including the number of likes, retweets, replies, and CE correlation with the values promoted in the tweets. We observe a pre- post-crisis shift in CE with value-laden messages. Our findings provide managerial insights that can guide marketers to manage their social media content more efficiently and better align their marketing and branding efforts with customers' values in times of crisis.

Syftet med studien är att beskriva lärarnas erfarenheter av serietidningar i undervisningen i fritidshemmet. De frågeställningar som tillämpades i studien är följande:  - Hur arbetar lärare med serietidningar i undervisningen och i fritidshemmet? -Vilka möjligheter uppfattar lärarna att det finns med användningen av serietidningar i undervisningen och i fritidshemmet? -Vilka begränsningar uppfattar lärarna att det finns med användningen av serietidningar i undervisningen och i fritidshemmet? Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Tre lärare i fritidshem på tre skolor ingår i studien. Resultatet visar att samtliga lärare har en gemensam uppfattning om att undervisning av serietidningar medför flera positiva fördelar vid inlärningen av information. Dessa fördelar beskrivs  som kopplingen mellan bild och text, källkritisk förmåga, främjande av goda värderingar, läsutvecklande, skriv- och bildförståelse, samtal om känslor, kreativitet och multimodalt användande. Lärarnas uppfattning av serietidning som läromedel är att den ska vara anpassad och lärorik i förhållande till elevernas egna behov och intressen. Det vanligaste sättet att använda sig av serietidningar enligt lärarna är förmågan att lära ut värderingar och olika perspektiv med hjälp av illustrationer och text. Lärarna nämner olika utmaningar i arbetet med serietidningar. Till exempel kan det vara en fråga om lämpligt innehåll och vilka åldersgrupper materialet riktar sig till. Diskussionen beskriver lärarnas resultat i relation till studiens bakgrund. Sammanfattningsvis är serietidningar enligt lärarna ett verktyg som erbjuder lust till läsning och bildstöd för eleverna. Serietidningarna ses även som en inkörsport till att börja läsa.