Purpose: The purpose of this study is to describe and explain the relation of changes in capital requirements on the profitability of Swedish banks. Method: A mixed model approach is used. The quantitative approach is con-ducted through the collection and analysis of statistics from Swe-dish banks and financial institutions. The qualitative research ap-proach is used to obtain further insights into the Swedish banking system and how banks are managing capital requirements. This is conducted through interviews with respondents from a large bank, a niche bank, and the Riksbank. Analysis: The analysis is made on yearly data from 1999 to 2015. Return on equity and net interest margin are individually used as dependent variables. The independent variables are various capital ratios which are defined by the Basel framework. The results from the quantitative analysis are in line with the findings from the qualita-tive interviews. Conclusion: On one hand, capital requirement ratios seem to have a negative and statistically significant correlation with the Return on Equity for both large banks and niche banks. On the other hand, capital re-quirement ratios seem to have a positive and statistically significant correlation with the Net Interest Margin for niche banks.

Purpose: Understand different needs for accountability and governance among financial firms,based on environmental and structural factors. Design/methodology/approach: By using disciplinary reports published by SFSA the interpretation of corporate governance regulation will be studied. Findings: The study identified important corporate governance factors which can be explained and understood by analyzing through the multiple-theory. Complex environmental aspects, such as regulations and multiple stakeholders, demands for extensive internal and external controls. However, the aspect of knowledge does not seem to be fully explained by previous studies. Originality/value: The result could be a contribution to further discussions on how regulations can develop. Moreover, the result can add empirical data to further develop the multiple-theory.

De senaste åren har Finansinspektionen rapporterat nya fall kring penningtvätt där etablerade storbanker har stått i rampljuset i negativ bemärkelse. Rapporterade fall av penningtvätt ökar årligen inom Sverige och detta kan betyda att det finns brister inom det förebyggande arbetet mot penningtvätt eller att banker bland annat, har blivit bättre på att upptäcka penningtvätt. Banker och Finansinspektionen befinner sig på frontlinjen för vårt finansiella system och därför är det väsentligt att dessa aktörer innehar verktyg och metoder för att förhindra penningtvätt som utgör ett hot mot det finansiella system och den allmänna demokratin. Årligen rapporterar Finanspolisen att det tvättas ca 130 miljarder kr inom den svenska ekonomin och att de nuvarande trenderna dessvärre inte pekar på en nedgång. Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse kring hur banker arbetar i förebyggande syfte mot penningtvätt och hur de samspelar med Finansinspektionen för att få bukt med denna brottslighet. För att samla in datamaterialet genomfördes totalt sex semistrukturerade intervjuer med anställda från tre storbanker inom Sverige och en intervju med en anställd från Finansinspektionen. Det empiriska resultatet tydliggjorde att bankerna förlitar sig mycket på användningen av interna verktyg som kundkännedom - KYC och att kundkännedom är ett omfattande verktyg som innefattar ett flertal sekretessbelagda element som alla har ett identiskt syfte, att kartlägga och identifiera risker. Slutsatserna visar att det sker ett omfattande arbete i förebyggande syfte mot penningtvätt där banker årligen avsätter miljontals kronor för att göra ett gediget arbete. Det riskbaserade förhållningssättet till regelverken innebär att det fortfarande lämnas utrymme för banker att förbättra sina interna processer i det förebyggande arbetet mot penningtvätt, trots det faktum att det finns en medvetenhet om att brottslingarna ligger steget före. Samtidigt kan detta kompenseras av mer vägledning i de föreskrifter som ges av Finansinspektionen. En annan väsentlig slutsats vi har kommit fram till är att samspelet med Finansinspektionen inte alls fungerar på samma sätt som Finansinspektionen förmedlar att det gör. Den viktigaste delen av detta samarbete gick ut på att tillföra varandra med nya rapporter och föreskrifter, inte att samspela med andra aktörer för att få bukt med penningtvätt. / In the last couple of years, The Swedish Financial Supervisory Authority have reported new cases of money laundering where established major banks have been in the limelight in a negative sense. Reported cases of money laundering are increasing annually in Sweden, which indicates that there are shortcomings in the preventive work against money laundering or that banks are better at finding money laundering cases. Banks and The Swedish Financial Supervisory Authority are at the forefront of the preventive work against money laundering and therefore it is essential that these organizations possess tools and methods to prevent the emergence of money laundering and identify risks that pose a threat to our financial system and thus to the general democracy. Annually, The Financial Police reports that about SEK 130 billion is laundered in the Swedish economy and that the current trends unfortunately do not point to a decline. The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how banks work in preventive purpose against money laundering. As well as how banks interact with The Swedish Financial Supervisory Authority to overcome money laundering. In order to collect the data, a total of six semi-structured interviews were conducted with employees from three established banks within Sweden and one from The Swedish Financial Supervisory Authority. The conclusions show that a great deal of work is done in a preventive purpose against money laundering where banks allocate millions of SEK every year to do a solid job. Banks rely heavily on the use of internal tools such as know your customer and internal regulations which is a tool that can be used to get customer awareness. But in practice, the riskbased approach to the regulations means that banks still need to improve their internal processes in the preventive work despite the fact that criminals are considered to be one step ahead. At the same time, this can be offset by more guidance in the regulations that the Swedish Financial Supervisory Authority has as a task, to make sure that the banks are following the rules in the market. Another significant conclusion we have reached in the study is that the interaction with The Swedish Financial Supervisory Authority does not work at all in the same way that The Swedish Financial Supervisory Authority mediates that it does. The most important part of this collaboration was to provide each other with new reports and regulations, and not to interact with other organization such as banks to overcome money laundering.

Problem: That the stakeholder’s expectations don´t answer to what auditors can and may do have been a problem for several years. This problem was defined for the first time by Liggio at 1974. Since 1974 there have been several researches about the expectation gap for auditors. Purpose: The purpose of our study is to research what the audit effort in HQ Bank means for the expectation gap. Theory: The theories in our study discuss the audit profession, the definition of the expectation gap, how trust develops between individuals, the regulations that the authorities discuss and a review of earlier researches in this subject. Method: We have done a qualitative study in which we interviewed approved auditors at PwC and Convensia in addition we interviewed the chief lawyer at the Swedish financial supervisory authority to answer our purpose. Conclusions: The conclusion of our study is that the expectation gap exists between the auditors and the stakeholders. Another conclusion is that the incidents in HQ Bank have influenced the expectation gap in a negative direction, to reduce the expectation gap we suggest that adjustments of the regulations must be done and that the auditors themselves must inform their stakeholders what auditors can and may do. / Problem: Att intressenters förväntningar på revisorn inte svarar mot vad revisorn faktiskt kan och får göra har varit ett problem för revisorsyrket i många år. Detta problem definierades först av Liggio 1974. Sen dess har flertalet forskningar gjorts inom ämnet förväntningsgap. Syfte: Vår studie syftar till att undersöka vad debatten om revisionsinsatsen i HQ Bank innebär för förväntningsgapet. Teori: Uppsatsens teoretiska referensram behandlar teorier som beskriver revisorsyrket, definition av förväntningsgapet, hur förtroendet utvecklas mellan individer, de lagändringar som diskuteras samt en översikt av tidigare forskning inom ämnet. Metod: För att besvara syftet gjorde vi en kvalitativ studie där vi intervjuade godkända revisorer på PwC och Convensia revision. Dessutom intervjuade vi Finansinspektionens chefsjurist. Slutsatser: Denna studies slutsatser blev att det råder ett förväntningsgap mellan revisorerna och dess intressenter. Vi har även kommit fram till att händelserna i HQ Bank har påverkat förväntningsgapet i en negativ riktning, för att få bukt med förväntningsgapet anser vi att det krävs ändring av regelverken tillsammans med att revisorerna själva upplyser deras intressenter om vad en revisor faktiskt kan och får göra.

In late Mars 2020, Covid19was declared to be a pandemic by the World Health Organization.The following crisis negatively affected the overall economy and also the Swedish corporate bond market. Generally, corporate bonds have been described as secure investments during turbulent market conditions, but now they decreased in value rapidly. The sellpressure was of unprecedented measures and it became difficult and costly for companies to issue new corporate bonds in order to refinance operations. Meanwhile, it became difficult for investors to sell their holdings as the liquidity deteriorated. Shortly after, the Swedish National Bank declared the Swedish corporate bond market to be highly dysfunctional. Moreover, the Swedish National Bank and the Financial Supervisory Authority identified some characteristics of the Swedish corporate bond market that contributed to the severe market stress, namely; (1) Limited liquidity and a small market (2) Lacking transparency and unreliable price information (3) Most issuers lacking a credit rating (4) A homogeneous group of investors and (5) Real estate companies constituting a large share of total issuers. These characteristics are defined as the five areas of concern in this thesis. This qualitative study is based on interviews with market participants. The objective is to identify which area of concern should be prioritized in order to improve the Swedish corporate bond market and which improvement measure is deemed most effective. The results show that transparency is the area of concern that should be prioritized. Nevertheless, the new selfregulations that will be implemented July 1st, 2021 with the purpose to improve transparency is not deemed to be enough, but rather a step in the right direction. Therefore, an iterative process is suggested, continuously evaluating and adjusting, ensuring that transparency improves but not to such an extent that liquidity is negatively impacted. / I mars 2020 deklarerade Världshälsoorganisationen att spridningen av Covid19 hade utvecklats till en pandemi. Krisen påverkade hela världsekonomin negativt och även den svenska företagsobligationsmarknaden. Företagsobligationer har generellt beskrivits som säkra investeringar under turbulenta marknadsförhållanden, men nu förlorade de sitt värde mycket snabbt. Försäljningstrycket var enormt och gjorde att det blev dyrt för företag att emittera nya obligationer och refinansiera sin verksamhet. Samtidigt blev det svårt för investerare att sälja sina innehav då likviditeten snabbt försämrades. Strax därefter uppgav Riksbanken att företagsobligationsmarknaden var högst dysfunktionell. Vidare identifierade Riksbanken och Finansinspektionen fem karaktärsdrag på den svenska företagsobligationsmarknaden som kan ha bidragit till den stressade marknadssituationen. Karaktärsdragen var följande; (1) Begränsad likviditet och en liten marknad (2) Bristande transparens och opålitlig prisinformation (3) Faktumet att många emittenter saknar kreditbetyg (4) En homogen grupp av investerare (5) Majoriteten av emittenterna utgörs av fastighetsbolag. De fem identifierade karaktärsdragen har definierats som de fem problemområdena i följande uppsats. Uppsatsen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med marknadsaktörer. Målet är att identifiera vilket av de fem problemområdena som bör prioriteras i arbetet mot en förbättrad företagsobligationsmarknad samt att fastslå vilka förbättringsåtgärder som anses vara mest effektiva. Resultaten visar att transparens är de problemområde som bör prioriteras men att den nya självregleringen som skall implementeras den första juli år 2021 med syftet att förbättra transparensen anses vara otillräcklig. För att förbättra transparensen föreslås en iterativ process med kontinuerlig utvärdering och anpassning av regleringar. Genom en iterativ process kan man även säkerställa att transparenskraven inte blir så pass strikta att de påverkar likviditeten negativt.