I dagens samhälle finns ett stort fokus på miljö och att företag ska arbeta med hållbarhet. Efter flera uppmärksammade skandaler har kraven på företagens hållbarhetsarbete ökat. Corporate Social Responsibility (CSR) är ett av de mest förekommande begreppen inom hållbar utveckling och består av tre perspektiv ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Hållbarhetsredovisning är frivillig och det finns flertalet organisationer som tagit fram principer och riktlinjer till företagen. En av de större organisationerna är Global Reporting Initiative (GRI) som tagit fram ett ramverk för hållbarhetsredovisning. Standardupplysningar utgör en del av ramverket, organisationen kan välja att rapportera standardupplysningarna på tre olika tillämpningsnivåer.Syftet med studien är att undersöka om de noterade bolagen är tillförlitlig i sin redovisning av hållbarhetsarbete enligt GRI:s riktlinjer samt om bolagens hållbarhetsredovisning enligt GRI berörs av och kan kopplas till gällande regelverk och som kan påverka de undersökta börsbolagen. Vidare syftar studien på att jämföra börsbolagens redovisning enligt GRI inom och mellan sektorerna Basic materials, Costumer goods och Financials.Studien omfattar 12 noterade bolag, fyra per sektor som upprättar sin hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. I studien har vi framförallt använt oss av en kvalitativ innehållsanalys då vi studerat bolagens hållbarhetsrapporter, årsredovisningar och finansiella rapporter för koncernen. Vi har utifrån GRI:s standardupplysningar tolkat hur väl bolagen följer och uppfyller standardupplysningarna i sin hållbarhetsredovisning samt jämfört bolagens redovisning inom och mellan sektorerna. Studien speglas även av en kvantitativ metod då en del av resultatet presenteras i tabeller och diagram.Undersökningen resulterade i att de noterade bolagen följer GRI:s riktlinjer i hållbarhetsredovisningen men uppfyller inte i samtliga fall standardupplysningarna fullständigt för sin deklarerade tillämpningsnivå. Standardupplysningarna tillåter ett stort tolkningsutrymme vilket visat sig genom att bolagen rapporterar varierad information. Bolagens hållbarhetsrapport har olika placering och påverkas av olika regelverk. Vi har kommit fram till att rapporteringen av hållbarhetsarbetet enligt GRI inte är helt tillförlitligt. Vi har även kommit fram till att skillnaden inom studiens tre sektorer inte är av stor betydelse då två av tre sektorer fokuserar relativt jämnt mellan perspektiven, dock utmärker sig sektor Financials en aning då miljöperspektivet har mindre fokus. Bolagen inom sektorn Basic materials redovisar på en högre tillämpningsnivå medan bolagen inom sektorn Financials redovisar på en lägre nivå.Vi ser GRI:s riktlinjer som ett steg på vägen för att kunna göra hållbarhet till en del som företag ska redovisa, dock anser vi att GRI har långt kvar innan de når fram till sitt syfte, jämföra och bedöma hållbarhetsresultatet i förhållande till regler och standarder samt jämföra resultatet inom och mellan organisationer. / Program: Civilekonomprogrammet

För bolag som är i behov av kapital är en vanlig väg att vända sig till aktiemarknaden. Genom att börsnotera bolaget på någon av de olika marknadsplatserna utökas möjligheterna till önskat kapital genom diverse investerare. Den svenska värdepappersmarknaden är en av de mest reglerade marknaderna och har traditionellt sett haft ett stort inslag av självreglering. Det dominerande motivet med den starka regleringen är att marknaderna ska upplevas ha en kvalitetsstämpel och att allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden ska upprätthållas. Samtidigt som antalet börsnoteringar har ökat de senaste åren var det vid utgången av 2014 endast 269 bolag som var noterade på den största marknaden, Stockholmsbörsen. Uppsatsen undersöker därför genom ett fiktivt företag motiv, fördelar och nackdelar med en börsnotering samt vad som krävs innan ett bolag kan bli noterat på Stockholmsbörsen. Vidare analyseras hur kraven fungerar samt vilka problem de eventuellt medför för bolaget.  Uppsatsen presenterar lagstiftning, självreglering och föreskrifter som bolaget måste uppfylla för att ges möjlighet till en notering på Stockholmsbörsen. Kraven som ställs på bolaget är av olika karaktär och omfattning med en övergripande inriktning på bolagets organisation och deras aktier. Noteringskraven kan sammanfattas att bolaget ska vara tillräckligt förberedda för en notering genom att vara organisatoriskt- och finansiellt starka. Om bolaget inte uppfyller kraven behöver de därför inom organisationen ändra sig vilket sker genom den noteringsprocess bolaget genomgår innan noteringen. Uppsatsen fastslår att en notering på Stockholmsbörsen således inte kan bli aktuell om en tillräcklig organisation eller finansiell styrka saknas. En börsnotering på Stockholmsbörsen är endast för starka aktörer, vilket ska upprätthålla allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden.

Det har skett en nästintill explosionsartad utveckling på den svenska marknaden för hävstångsinstrument under de senaste åren och en mängd nya produktinnovationer och emittenter har dykt upp. Handeln med Mini Futures är väl utbredd i Europa där det funnits under en längre tid, och produkten lanserades för några år sedan på den svenska marknaden. Syftet med denna uppsats är att kartlägga både emittenter och konsumenters syn på Mini Futures och analysera om dessa hävstångsinstrument är lämpliga för vanliga småsparare. Likaså vill vi undersöka produktens potential och hur framtidsutsikterna kan se ut på den svenska marknaden. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat personer som arbetar med eller i nära anknytning till handeln med hävstångsinstrument. Studien har även kompletterats med en kvantitativ enkätundersökning för att lyfta in investerarnas perspektiv. Respondenterna bestod av medlemmar i Unga Aktiesparare som vi anser de intresse som krävs för att kunna ge trovärdiga svar. Då Mini Futures är en relativt ny produkt är forskningen inom området högst begränsad. Vi har därför byggt upp vår teoretiska referensram med teorier som påverkar börshandeln i allmänhet, bland annat börspsykologi, risker och portföljteori. För att kunna förstå moderna investerarbeteenden har vi också tagit med en del forskning om generation Y. I vår analys har vi vävt ihop våra informanters röster med resultaten från vår enkätundersökning samt sökt stöd i den teoretiska referensramen. Detta har sedan analyserats utifrån valda områden: Risk och möjlighet, Hävstång i portföljen, Kunskap och marknadsföring, Förutsättningar för emittenternas val samt Framtid och utveckling. I de slutsatser som presenteras i uppsatsen berör vi bland annat hur sparandet i Mini Futures bör förhålla sig till traditionellt sparande, för vilka personer som det inte är lämpligt att handla med Mini Futures, i vilket syfte produkten kan användas samt hur utvecklingen kommer se ut på den svenska marknaden. Avslutningsvis ger vi rekommendationer på framtida forskning inom området. / There has been a boom on the Swedish market for leveraged products and a whole new set of product innovations and issuers have emerged. Trading in Mini Futures is widely spread in Europe and the product was launched on the Swedish market a few years ago. The purpose of this paper is to identify both issuers and consumers' views on Mini Futures and analyze if these leveraged products are suitable for small time investors. Also, we want to explore the potential of the product and what future prospects look like on the Swedish market. We conducted a qualitative study where we interviewed people who work in close association with, and have a vast knowledge of, leveraged instruments. In order to raise the investor’s perspective we have also supplemented this study with a quantitative survey. The respondents consisted of members from the Young Shareholders Association which we consider have a good awareness of the market. Mini Futures is a relatively new product and research in this field is very limited. Therefore we had to build our theoretical framework with theories that affect the stock market in general. For example stock market psychology, risk and portfolio theory. In order to understand modern investor behavior, we also included some research on Generation Y. In the analysis, we combine the empirical research results with the results of the survey and sought support from the theoretical framework. This was then analyzed from selected areas Risk and opportunity, Leverage in the portfolio, Knowledge and marketing, Conditions for the issuers´s choice, Future options and development. The conclusions presented in this paper concerns how the savings in Mini Futures should relate to traditional savings, which individuals are not appropriate to trade with Mini Futures, for which purposes the product can be used and how the future development will look like on the Swedish market. Finally, we give recommendations for future research in the area.

Denna uppsats undersöker de stadigvarande kostnaderna som uppstår för en emittent till följd av de noteringskrav som ställs i avtalet “Regelverk för aktieemittenter på huvudmarknaden" som ingås mellan en emittent och Nasdaq Stockholm AB även kallat Stockholmsbörsen. Uppsatsens undersökning genomförs genom en rättslig analys av Stockholmsbörsens regelverk där det görs en identifiering av de avtalspunkter som skapar stadigvarande kostnader för emittenter. Undersökningen fastställer och preciserar även gällande rätt som ligger till grund för vissa av dessa avtalspunkter. Vidare undersöker uppsatsen kort det maktförhållande som råder mellan börsen och emittenter. Det sker även en kort diskussion om det finns någon begränsning av en marknadsoperatörs möjlighet att ställa krav mot en emittent på en reglerad marknad. Uppsatsen kommer fram till att de avtalspunkter i Stockholmsbörsens regelverk som skapar de mest omfattande kostnaderna på sikt för en emittent är de avtalspunkter som ställer krav om emittentens skyldighet att stå för övervakning och tillsynskostnader, emittentens informationsplikt gentemot börsen, emittentens bolagsstyrning, system och interna kontroll och emittentens informationsgivning. Utöver detta fann undersökningen att det finns begränsningar av en marknadsoperatörs möjlighet att ställa krav mot en emittent på en reglerad marknad.

In late Mars 2020, Covid19was declared to be a pandemic by the World Health Organization.The following crisis negatively affected the overall economy and also the Swedish corporate bond market. Generally, corporate bonds have been described as secure investments during turbulent market conditions, but now they decreased in value rapidly. The sellpressure was of unprecedented measures and it became difficult and costly for companies to issue new corporate bonds in order to refinance operations. Meanwhile, it became difficult for investors to sell their holdings as the liquidity deteriorated. Shortly after, the Swedish National Bank declared the Swedish corporate bond market to be highly dysfunctional. Moreover, the Swedish National Bank and the Financial Supervisory Authority identified some characteristics of the Swedish corporate bond market that contributed to the severe market stress, namely; (1) Limited liquidity and a small market (2) Lacking transparency and unreliable price information (3) Most issuers lacking a credit rating (4) A homogeneous group of investors and (5) Real estate companies constituting a large share of total issuers. These characteristics are defined as the five areas of concern in this thesis. This qualitative study is based on interviews with market participants. The objective is to identify which area of concern should be prioritized in order to improve the Swedish corporate bond market and which improvement measure is deemed most effective. The results show that transparency is the area of concern that should be prioritized. Nevertheless, the new selfregulations that will be implemented July 1st, 2021 with the purpose to improve transparency is not deemed to be enough, but rather a step in the right direction. Therefore, an iterative process is suggested, continuously evaluating and adjusting, ensuring that transparency improves but not to such an extent that liquidity is negatively impacted. / I mars 2020 deklarerade Världshälsoorganisationen att spridningen av Covid19 hade utvecklats till en pandemi. Krisen påverkade hela världsekonomin negativt och även den svenska företagsobligationsmarknaden. Företagsobligationer har generellt beskrivits som säkra investeringar under turbulenta marknadsförhållanden, men nu förlorade de sitt värde mycket snabbt. Försäljningstrycket var enormt och gjorde att det blev dyrt för företag att emittera nya obligationer och refinansiera sin verksamhet. Samtidigt blev det svårt för investerare att sälja sina innehav då likviditeten snabbt försämrades. Strax därefter uppgav Riksbanken att företagsobligationsmarknaden var högst dysfunktionell. Vidare identifierade Riksbanken och Finansinspektionen fem karaktärsdrag på den svenska företagsobligationsmarknaden som kan ha bidragit till den stressade marknadssituationen. Karaktärsdragen var följande; (1) Begränsad likviditet och en liten marknad (2) Bristande transparens och opålitlig prisinformation (3) Faktumet att många emittenter saknar kreditbetyg (4) En homogen grupp av investerare (5) Majoriteten av emittenterna utgörs av fastighetsbolag. De fem identifierade karaktärsdragen har definierats som de fem problemområdena i följande uppsats. Uppsatsen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med marknadsaktörer. Målet är att identifiera vilket av de fem problemområdena som bör prioriteras i arbetet mot en förbättrad företagsobligationsmarknad samt att fastslå vilka förbättringsåtgärder som anses vara mest effektiva. Resultaten visar att transparens är de problemområde som bör prioriteras men att den nya självregleringen som skall implementeras den första juli år 2021 med syftet att förbättra transparensen anses vara otillräcklig. För att förbättra transparensen föreslås en iterativ process med kontinuerlig utvärdering och anpassning av regleringar. Genom en iterativ process kan man även säkerställa att transparenskraven inte blir så pass strikta att de påverkar likviditeten negativt.