No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

[pt] Esta é uma dissertação de design de serviços para a inovação social e a sustentabilidade que tem como objetivo compreender e fortalecer as iniciativas coletivas produzidas por seis hortas comunitárias situadas na cidade do Rio de Janeiro. Para tanto, utiliza como metodologia uma revisão de literatura baseada no design e na inovação social, em práticas colaborativas de design e no design de serviços e, ainda, em atividades de campo como entrevistas, a observação participante e diários de pesquisa. Foram desenvolvidos dois exercícios de design de serviços: o primeiro partindo de um processo de design especialista e o segundo de um processo de codesign em uma horta comunitária no qual se utilizou o método Dragon Dreaming. Os resultados foram favoráveis para o desenvolvimento de processos colaborativos dentro das iniciativas das hortas, que já se sustentam de forma coletiva. O processo de codesign deu origem a dois projetos que podem ser desenvolvidos futuramente e ainda contribuiu para que mais encontros e processos coletivos sejam gerados dentro das hortas. O tempo foi um dos fatores limitantes para que a prática de codesign não fosse desenvolvida nesta pesquisa. O estudo comprovou que os processos colaborativos de design são o fio condutor dentro de práticas coletivas e que o codesign é uma prática que pode sustentar os processos para as atividades das hortas comunitárias. / [en] This is a designing services research for social innovation and sustainability and aims to understand and strengthen the collective initiatives produced from six community gardens. A literature review based on social design and innovation, collaborative design practices and service design was used as a methodology, and field activities such as interviews, participant observation and research journals were used as methodology. Two service design exercises were developed: the first part of an expert design process and a second from a codesign process in a community garden using the Dragon Dreaming method. The results were favorable for the development of collaborative processes within the garden initiatives that are already being supported collectively. The codesign process gave rise to two projects that can be developed in the future and also contributed to generate more meetings and collective processes within the gardens. The time was one of the limiting factors so that the practice of codesign was not developed in this research. The study proved that collaborative design processes are the guiding thread within collective practices and that codesign is the practice that can sustain processes for community garden activities.

Byggnaden är publik och programmet kretsar kring odling. Byggt på en stålstomme är de exteriöra material i fasaden är polykarbonat och glas och består av stora öppningsbara dörr- och fönsterpartier. Byggnaden består av tre klimatzoner där den första fungerar som vinterträdgård. Den andra klimatzonen definieras av en generös foaje som fungerar som fortsättning på den offentliga gången som går genom trädgårdslotterna utanför. Tredje klimatzonen är flera separata rum.  Likt skalet kan zonerna och rummen öppnas upp med skjutbara fönsterpartier mot varandra. På så sätt upphör skillnaderna mellan klimatzonerna och inom- och utomhus övergår i varandra. Byggnaden har ett fjärilsformat tak med syfte att ta tillvara på regnvatten som i sin tur kan ledas till det interna växthuset på bottenvåningen. Växthuset i kombination med vinterträdgården tillåter året-runt odling och därmed att verksamheten som sker utanför kan fortsätta under vinterhalvåret.  Genom att integrera odling och även ta in och återspegla det som sker på trädgårdslotterna runt i kring är förhoppningen att byggnaden ska upplevas i kontinuitet med sin omgivning och uppmuntra till deltagande. / The building is public and the program revolves around cultivation. Built on a steel frame, the exterior materials in the facade are polycarbonate and glass and consist of large openable door and window sections. The building consists of three climate zones, the first of which serves as a conservatory. The second climate zone is defined by a generous foyer that serves as a continuation of the public corridor that runs through the garden plots outside. The third climate zone is several separate rooms. Like the shell, the zones and rooms can be opened up with sliding window sections facing each other. In this way, the differences between the climate zones and indoors and outdoors merge into one another. The building has a butterfly-shaped roof with the purpose of utilizing rainwater, which in turn can be led to the internal greenhouse on the ground floor. The greenhouse in combination with the conservatory allows year-round cultivation. By integrating cultivation and also taking in and reflecting what is happening on the garden plots around, the hope is that the building will be experienced in continuity with its surroundings and encourage participation.

I Sverige växer intresset för att odla sina egna grönsaker, men få bostadsområden erbjuder möjlighet till odling och det är högt tryck på befintliga kolonilotter. Det är därför nödvändigt att ge plats åt nya former av odling i den urbana miljön. En sådan utveckling går i linje med den omställning mot hållbar stadsutveckling som städerna står inför. Kommunen behöver ge praktiska exempel på hållbara lösningar och en väg att gå är att låta medborgarna odla i det offentliga rummet.Uppsatsen avser att ta fram en förstudie till ett projekt som ska bidra till en förbättrad hållbar stadsutveckling. Projektet som föreslås är att parkkontoret i Lunds kommun tillsammans med odlingsintresserade invånare anlägger en stadsdelsträdgård på den stora gröningen i Folkparken. En stadsdelsträdgård är en självorganiserad trädgård som brukas gemensamt av invånarna med minimal involvering av kommunen. Idealt sett initieras stadsdelsträdgården helt underifrån, men det betyder inte att en kommun som vill få igång ett engagemang inte kan hjälpa till att skapa förutsättningar och bygga en grund.Internationellt finns Stadsdelsträdgårdens motsvarighet i community gardens. Forskning på community gardens tyder på att fördelarna är många. Engagemanget leder till en ökad gemenskap mellan invånarna, stärker områdeskänslan, ökad tryggheten, förbättrad hälsa, ökad fysisk aktivitet och en ökad förståelse för naturen. Dessutom har man sett att fastighetsvärdena ökar runt en community garden.Folkparken anlades i slutet på 1800-talet av och för arbetarna. På 90-talet riskerade parken att försvinna till förmån för bostadsbebyggelse, men räddades kvar tack vare folkets protester. Parkbyggnaden står idag oanvänd och en utredning om dess framtida användning pågår. Parken behöver en ny identitet och funktion som säkrar dess fortsatta existens.En stadsdelsträdgård skapar en ny form av mötesplats i Folkparken, samtidigt som det är ett viktigt steg i riktningen mot en hållbar stadsutveckling. / In Sweden today it is there is a growing interest in cultivating your own vegetables, but few neighborhoods offer an opportunity for gardening and demand exceeds the availability of allotments. It is therefore necessary to make way for new forms of gardening in the urban environment. Such a development is in line with the shift towards sustainable urban development faced by cities today. The municipality needs to provide practical examples of sustainable solutions and one way to go is to let the citizens cultivate in the public domain. This paper intends to develop a feasibility study for a project that will contribute to improved sustainability. The suggested project is that the park office in Lund together with inhabitants, construct a Stadsdelsträdgård on the large lawn in Folkparken. A Stadsdelsträdgård is a self-organized garden held in common by the residents with minimal involvement by the municipality. Ideally, a Stadsdelsträdgård is initiated entirely from below, but that does not mean that a municipality that wants to launch a commitment cannot help to create conditions and build a foundation. The international correspondence to a Stadsdelsträdgård is a community garden. Research on community gardens suggests that the benefits are many. Community gardening leads to improved relationships among people, increased community pride, security, physical activity and health plus it gives a better understanding of nature and its cycles. Finally, it has been found that property values are enhanced around community gardens. Folkparken was established in the late 1800s by the working class. In the 90s the park was threatened to disappear in favor of housing developments, but was saved thanks to the public outcry. The park building is currently unused, and an investigation as to its future use is in progress. The park needs a new identity and function that will ensure its continued existence. A Stadsdelsträdgård would create a new form of meeting place in Folkparken and at the same time as it is an important step in the direction to a sustainable urban development.

Official planning documents and strategies often look at cities from above neglecting people’s experiences and practices. Meanwhile cities as meaningful places are constructed though citizens’ practices, memories and ties with their surroundings. The purpose of this phenomenological study is to discover people’s bonds with their urban allotment gardens – dachas – in the Russian city of Kaliningrad and to explore the significance of these bonds for city development. The phenomenon of the dacha has a long history in Russia. Similar to urban allotment gardens in other countries, dachas are an essential part of the city landscape in many post-socialist countries but differ by their large scale. Recent decades have brought diversity into the urban dacha areas of Russia and express a shift away from their primary function of recreational horticulture towards a greater variety in usage, including housing. Due to multiple legal frameworks these areas have become special enclaves with haphazard development, inadequate levels of infrastructure and low quality of self-build houses. Urban dachas can be examined as an example of both post-socialist suburbanization and informal settlement. In this thesis the concept of place attachment, derived from the works of human geographers and environmental psychologists, is used as both the theoretical and methodological lens to look at people-place relations in urban dacha areas. The empirical evidence for this study was gathered through interviews and observations in Kaliningrad where urban dachas comprise 11% of the city’s territory. To capture the different aspects of place attachment in these areas the data was categorised according to common themes.The findings of this study show the complexity of the bonds between people and their urban allotment gardens. Despite all the hardships, these places provide their residents an opportunity for independence and self-realization. The respondents demonstrated an energy and aspiration to achieve increased well-being for themselves and their families, however the lack of resources and institutions hinders the development of place attachment in urban dacha areas. The identified features of people’s bonds with their dachas should not only be preconditions for urban planning but also an integral part of the planning and development process. This study also tests the application of the concept of place attachment for urban studies.

Morgondagens samhällen står inför stora utmaningar såsom att hantera den ökande mängden intensiva och extrema nederbördstillfällen som förväntas att komma i framtiden. Lösningen finns i att planera och tänka på helheten om hur städerna på bästa sätt kan utformas med hjälp av funktionella öppna dagvattenlösningar för att ge en bra och effekt avrinning. Det gäller också att skapas förståelse att öppna dagvattensystem bidrar med positiva effekter till samhället, t.ex. genom att bli en resurs för stadens vegetation och grönområden och därav åstadkomma grönare och vackrare städer (Hållbar dag- och dränvattenhantering, 2011)och som gynnar folks hälsa(Viklander & Blecken 2012).Det urbana kretsloppet, skriver Butler & Davies (2011), ersätter en del av det naturliga kretsloppet och Lidström (2012) förklarar att det urbana kretsloppet lånar vatten från det naturliga och skapar då en extra loop för vattnets väg genom cirkel. Butler & Davies (2011) förklarar hur viktigt det är att det finns en förståelse kring konsekvenserna som uppstår när en del av det naturliga hydrologiska kretsloppet ersätts med en artificiell del för den urbana miljön. Lidström (2012) skriver att i naturen när det regnar och vattnet faller på en naturlig yta återvänder del av regnvattnet genom evapotranspiration och så vidare. Däremot i den urbana miljön som till viss del har en likande process fast med skillnaden att regn som fallit på en hårdgjord yta i regel blir förorenat genom att olika ytliggande, lyftburna ämnen och partiklar fastnar på vattendroppen. En av de större skillnaderna mellan det urbana och naturliga hyrdrologiska kretsloppet är reningsgraden. I det urbana hyrdrologiska kretsloppet är reningsprocessen i en mer koncentradform: reningsverken. Och i den naturliga hyrdrologiska kretsloppet är naturen i sig själv som renar vattnet. Genom att förmedla kunskap till människor och låta medborgare ha möjlighet att påverka hur införandet av Rain gardens sker kommer mycket av den misstänksamhet och skepsis som tidigare fanns att övergå i positiva åsikter. Mycket tack vare de flertalet mervärden som staden gagnar. De värden som uppstår kommer gynna den sociala aspekten i staden och bidra med ökade samhällsvinter. Bland annat genom att folkhälsan på sikt kan öka, rening av dagvattnet samt fördröjning som uppstår hjälper till att minska belastningen på reningsverken. På så sätt minskar risken för översvämningar i framtiden. / Tomorrow's communities are facing major challenges such as managing the increasing amount of intense and extreme rain water occasions that are expected to increase due to climate changes. The solution is to plan and think about the whole of how cities can best be designed, using functional open storm water solutions to give a good effect and runoff. It is also important to create an understanding that the open storm water systems contribute positive effects to society, such as by becoming a resource for the city's vegetation and green spaces, and hence achieve greener and more beautiful cities (Hållbar dag- och dränvattenhantering, 2011) and that increases people's health (Viklander & Blecken 2012).The urban cycle, writes Butler & Davies (2011), replaces part of the natural cycle and Lidström (2012) explains that the urban cycle borrows water from the natural and then creates an extra loop of water through the circle. Butler & Davies (2011) explains how important it is that there is an understanding of the consequences that occur when a part of the natural hydrologic cycle is replaced with an artificial part of the urban environment.Lidström (2012), writes that in nature, when it rains and the water falls on a natural surface returning part of the rain water through evapotranspiration, and so on. In contrast, in the urban environment that to some extent has a similar process but with the difference that the rain falling on a hard surface usually becomes contaminated by various substances and particles stick to the water droplet. One of the major differences between the urban and natural hydrological cycle is the degree of purification. In the urban hydrological cycle is the purification process in a more concentrated form: treatment plants. And in the natural hydrological cycle is nature itself that purify the water.By imparting knowledge to the citizens and letting them have an opportunity to influence the implementation of Rain gardens in their communities. Thereby might much of the suspicion and skepticism that previously existed might change into constructive opinions towards the plant, much thanks to the added value that the city benefits from the plant. The values received from the plant will benefit the social aspect of the city and contribute to increasing social benefits, including increased public health, sustainable treatment of storm water that helps to reduce the load on treatment plants. This will reduces the risk of flooding in the future.

Biokol är en återstod från pyrolys av hållbar biomassa som exempelvis trädgårdsavfall och har många användningsområden. Produktion av biokol räknas ofta som en Negative Emission Technology som kan användas för att mildra klimatförändringarna och bidra till en hållbar utveckling. Detta projekt undersöker genom en förenklad komparativ livscykelanalys hur bostadsbolaget Stockholmshem AB på ett klimatvänligt och effektivt sätt kan producera biokol från sitt egetproducerade trädgårdsavfall. Tre potentiella tillvägagångssätt formulerades för hur företaget på olika skalor och med olika tekniker skulle kunna utföra en sådan produktion och sedan använda producerat biokol för plantering i sina bostadsområden. Även ett referensscenario baserat på nuvarande verksamhet formulerades och jämfördes med de tre potentiella scenarierna. För att underlätta utvärdering av effektivitet utfördes även en översiktlig kostnadsanalys av Stockholmshems utgifter kopplade till omhändertagande av trädgårdsavfall. Utvärderingen indikerade att Stockholmshem genom implementering av biokol i verksamheten kan minska sina utsläppsnivåer jämfört med befintligt system. Utsläppsminskningens storleksordning kan främst antas bero på vilken typ av produktionsteknik som används, där en högteknologisk pyrolysenhet leder till mest producerat biokol och maximal klimatprestanda. Kostnaderna för hantering av trädgårdsavfall kan potentiellt både minska och öka vid implementering av biokol i företagets verksamhet. / Biochar is a product that is created through the pyrolysis of sustainably sourced biomass. The production of biochar is considered a negative emission technology and can be used to mitigate climate change and contribute to sustainable development. The aim of this project was to determine how Stockholmshem AB in an efficient and climate friendly way can produce biochar from the garden waste generated by their own activities. To determine this, an assessment was carried out using a simplified comparative life cycle assessment of three scenarios, which were differentiated by scale, for how Stockholmshem could produce biochar. The scenarios were also compared in relation to a reference scenario designed to mirror the company’s current management of garden waste, which relied on incineration for district heating. To furthermore assess the effectiveness of the scenarios, a simple costing analysis was executed as well as an uncertainty and sensitivity analysis.  The assessment indicates that implementation of biochar in Stockholmshem’s operation in all scenarios results in reduced emissions compared to the reference scenario. An important factor for environmental performance was shown to be the scale of biochar production. A high-tech and large-scale pyrolysis unit both contributed to decreased emissions from pyrolysis and a larger amount of produced biochar which in turn led to more sequestrated carbon with further improvements in climate performance. In terms of economics, the most efficient way of producing biochar for the company can be assumed to involve internalized production due to reduced costs for waste disposal. Implementation of biochar production can potentially both lead to reduced and increased costs regarding disposal of garden waste for Stockholmshem.