A profissão farmacêutica vive momento de busca de novas práticas baseadas na atenção farmacêutica. O objetivo deste estudo foi conhecer a prática profissional de farmacêuticos que atuavam em farmácias com ênfase em atividades relacionadas à prática da atenção farmacêutica. Material e métodos. Trata-se de um estudo descritivo tipo survey transversal; os dados foram coletados em entrevistas com farmacêuticos do município de Jundiaí/SP. Resultados. Entrevistou-se 93 farmacêuticos, sendo a maioria jovem (31,7 anos em média), do sexo feminino (62,4%), graduada em instituições privadas (90,1%) e não proprietária do estabelecimento (86,0%); desenvolviam na farmácia atividades administrativas, técnicas e de atenção ao usuário, em especial, orientações e dispensação de medicamentos; 67,7% acompanhavam o tratamento farmacoterapêutico dos usuários, mas sem registro de informações, e 77,8% já haviam detectado algum problema com a medicação. Muitos farmacêuticos (91,4%) consideravam necessário realizar um trabalho de maior proximidade com os usuários, porém apontaram como principais dificuldades a falta de: tempo, apoio dos proprietários, interesse dos usuários e conhecimento. A compreensão que 62,3% tinha sobre atenção farmacêutica estava relacionada à orientação e ao atendimento dispensados. Conclusões. A prática da atenção farmacêutica, como preconizada na literatura, não foi observada entre os entrevistados. Estudos futuros para conhecer como os farmacêuticos realizam suas atividades são importantes ao aprimoramento dos serviços farmacêuticos e melhorar a compreensão sobre atenção farmacêutica poderá ajudar na sua implementação. / The pharmaceutical profession is searching for new practices based on pharmaceutical care. The purpose of this study was to get to know the professional practice of the pharmacists who worked in pharmacies, with emphasis placed on the activities related to the pharmaceutical care practice. Material and methods. This is a transversal survey descriptive study; the data were collected among pharmacists of the municipality of Jundiaí/SP. Results. In total, 93 pharmacists were interviewed, most of whom were young (31.7 years of age on average), female (62.4%), private institution graduates (90.1%), and were not pharmacy owners (86.0%); at the pharmacy, they carried out administrative, technical, and attention to patient activities, particularly providing guidance and dispensing medications; 67.7% followed-up on their patient's pharmacotherapeutic treatment, but did not record any information regarding it, while 77.8% had already detected some type of problem with medications. Many pharmacists (91.4%) considered it necessary to work more closely with their patients; however, the main difficulties they mentioned to in order to do so included the lack of time, pharmacy owner support, patient interest, and knowledge. The understanding 62.3% had about pharmaceutical care was related to providing guidance and customer service. Conclusions. The pharmaceutical care practice among the interviewees was not observed as in the literature. Future studies aimed at getting to know how the pharmacists perform their activities are important in order to improve the pharmaceutical services and to improve the understanding about pharmaceutical care can help implanting.

Cannabis, den mest använda av narkotikaklassade preparat i världen, har legaliserats i olika länder och sägs ha medicinska fördelar. Samtidigt som det är och behandlas som en illegal substans i Sverige existerar utmanande diskurser som ifrågasätter det rådande restriktiva förhållningssättet. Syftet med denna uppsats har varit att utforska individuella förhållningssätt till cannabis bland socionomstudenter på Umeå universitet, samt diskutera resultaten i förhållande till den kommande yrkesrollen bland studenterna. Fenomenologi som metodologisk utgångspunkt har använts då det är studenternas egna idéer och förhållningssätt som har varit av intresse att utforska. Datainsamlingsmetoden som använts är semi-strukturerade intervjuer, med totalt nio respondenter. Analysförfarandet av transkriberingarna har liknat det synsätt som grounded theory förespråkar vid analys av empiriskt material, där analysverktyg som öppen kodning och kategorisering använts. Ambivalens, Balansgång och Inverkan är tre teman som identifierats under analysen av det insamlade materialet, och resultatet presenteras utifrån dessa. Majoriteten av respondenternas förhållningssätt till cannabis beskrevs som liberalt eller neutralt av respondenterna själva, dock varierade ställningstaganden vid frågor om legalisering. En klar majoritet ställer sig emot en legalisering för allmänt bruk, men en legalisering för medicinskt bruk är någonting de ställer sig bakom. Gränsdragningar gjordes av respondenterna beroende på vilken diskurs som berördes och åtskillnader mellan personliga och professionella åsikter gjordes både medvetet och omedvetet. Trots skillnader i resonemang och förhållningssätt så var majoriteten av respondenterna medvetna om den inverkan personliga åsikter kan ha på den framtida yrkesrollen. Ett slutligt ställningstagande togs av en majoritet om att allt bruk av illegala substanser kan vara problematiskt, dock problematiserades det hela när respondenternas egna presenterade åsikter om cannabis skiljde sig från det mer professionella förhållningssättet. Utbildningen tycks ha genererat ny kunskap och ökad förståelse som därmed har haft inflytande på de flesta av respondenternas personliga och professionella utveckling, något som i sin tur kan påvisa den förändring i attityd, till bland annat cannabis, som kan ha skett under utbildningens gång. Olika diskurser i samhället som influerar åsikter och attityder kring cannabis påverkar i sin tur resultaten i en undersökning som denna, där personliga och professionella åsikter ställs mot varandra.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för det socialpedagogiska arbetet i skolan och dess status utifrån socialpedagogens perspektiv. Den metodologiska utgångspunkten i studien är en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt synsätt där semistrukturerade intervjuer tillämpas. Studiens resultat visar att det finns en problematik kring den socialpedagogiska titeln i skolan. Studien visar även att professionens arbetsroll kan feltolkas samtidigt som de arbetar mot att bli sedda för den profession de är. Vidare visar resultatet att samarbetet mellan socialpedagogen och de andra professionella i skolan har en positiv påverkan på arbetet. Vi har utgått från professionsteorin utifrån Brante (2009; 2014) och Freidsons (1994) förklaring, som visar på att professioner är viktiga då de skapar en positiv påverkan på samhället genom att med sin kunskap bidra till ett välfungerande samhälle. Slutsatsen vi kommit fram till visar att den socialpedagogiska titeln är relativt ny i skolan och att det i vissa fall kan vara oklart vad en socialpedagogs uppgift är. Med ett gott samarbete och öppna dörrar kan man nå upp till målet, att göra professionen uppenbar.

No description available.

Vicarious trauma poses a risk factor for clinicians. The purpose of this qualitative multiple case study is to examine the individual and organizational resources used by counselors who have self-reported vicarious trauma and have continue practicing their profession effectively. Two theories that comprised the framework of this study were: the social cognitive theory and the constructivist self-development theory. The sample consisted of 10 counselors who self-reported vicarious trauma. Data were collected using semi-structured interviews, observations, and then were analyzed using thematic analysis. NVivo software was utilized to come up with distinct similarities in each of the participants. These similarities were then further analyzed to reveal concrete coping strategies that helping professionals can utilize to prevent the effects of vicarious trauma. The top coping skills were discovered to be as follows: effective transition time, spiritual practices, psychological preparedness, wellness, and self-control. Furthermore, organizational skills were also examined to see the effects the organization had on vicarious trauma. The leading organizational coping skills that were acknowledged were: co-workers and supervisor involvement, self-care evenings, weekly wellness meetings, and consultation groups. This study will provide positive social change implications by enabling present and future mental health professionals to gain insight into the coping strategies used to manage vicarious trauma successfully.

The purpose of this collected papers dissertation was to better understand the professionalization of academic advising. Advising can claim several features of widely-agreed upon professional components, but the question of whether academic advising constitutes a “profession” has caused much debate. Three primary obstacles stand in its way: advising is misunderstood and lacks a consistent unifying definition; there has not been a substantial literature to define the content and methodologies of the field; and there is insufficient empirical research demonstrating its effectiveness. Two studies were conducted. Study #1 was a structured literature review of higher education, student affairs, and academic advising to understand how these fields have conceptualized their professional status, especially with respect to clearly defining disciplinary boundaries given significant overlap with one another, and having insufficient knowledge bases. Findings were organized by field and revealed three themes in each. Obstacles for higher education concerned the diversity and rigor of its scholarship, the (mis)conception of being a singular field, and confounding the field with the industry of higher education. Themes that emerged from the student affairs literature were scholarship, professional preparation and development, and community. For academic advising, obstacles were scholarship, expansion of graduate programs, and community. Implications for the professionalization for these three fields are: loose boundaries separating the fields, interconnectedness between educational programs, practitioner’s credential lacks currency, inconsistent language used in fields, autonomy, and demonstrating effectiveness. Study #2, a phenomenological ethnography, sought to further clarify defining functions of academic advising and to elucidate how further definition of the scope of academic advising will help professionalize the field. To acquire a description of the essence of academic advising, approaches from phenomenological and ethnographic methodologies were used. The analysis revealed that through academic advising, students learn and develop, make meaning, and connect with a caring institutional representative. The findings from this dissertation will help inform NACADA: the Global Community for Academic Advising, to help move academic advising toward professionalization, further develop academic advisors and position them to be better scholars, to educate our constituents, and to add to the body of literature on professionalization in any field.

<p>Studien tar sin utgångspunkt i den ökande förekomsten av coacher och arbetsförmedlingens upphandling av jobbcoacher. Tidigare var arbetsförmedlingen den självklara aktören för arbetssökande i jakt på ett jobb, idag finns möjligheten att få en jobbcoach, Sveriges snabbast växande yrkesgrupp. Hur skiljer sig en jobbcoach mot en arbetsförmedlare? Hur ser jobbcoacherna på sin yrkesroll? Syftet med studien är att undersöka vad jobbcoach innebär som yrkesroll utifrån jobbcoachernas eget perspektiv, ett område som inte tidigare har studerats. Genom symbolisk interaktionsim, funktionalism, professionsforskning samt aktuell forskning inom coaching beskriver studien hur jobbcoacherna ser på sin yrkesroll. Då synen på en yrkesroll är av subjektiv karaktär har ett kvalitativt förhållningssätt samt intervjuer med jobbcoacher använts som metod. Totalt intervjuades åtta jobbcoacher, tre av dessa är verksamma internt inom arbetsförmedlingen och fem är externt upphandlade aktörer. Resultatet visar att jobbcoachernas syn på yrkesrollen inte kan tolkas endast utifrån funktionalism eller symbolisk interaktionism eftersom jobbcoacherna upplever att deras yrkesroll formas såväl av förväntningar från arbetsförmedlingen som av klienterna. Arbetsförmedlingen påverkar arbetssättet och vilka man coachar medan klienterna påverkar relationen samt vilka frågor som ställs. Studien har funnit att jobbcoacherna och deras intressenter förknippar yrket som jobbcoach med låg status. En certifiering av yrket ses därför som positivt ibland jobbcoacherna då det skulle minska antalet oseriösa aktörer. Jobbcoacherna anser att det är viktigt att tydliggöra för klienterna i ett tidigt skede vad en jobbcoach gör och att de inte kommer att bli tilldelade något jobb. Trots detta arbetar jobbcoacherna med matchning där de kontaktar potentiella arbetsgivare. Även om jobbcoacherna talar om vikten att lägga ansvaret på klienten i jobbcoachingen kan det ändå vara jobbcoachen som i slutändan finner jobbet.</p>

<p>I den här studien behandlas uppfattningar av förskollärares yrkesprofessionalitet från förskollärare, ansvariga för förskoleverksamheten under rektorerna, pedagogiska utvecklingsledare och skolchef. Syftet är att beskriva och undersöka uppfattningar inom förskolväsendet av <em>vad som görs</em> för att höja förskolläraryrkets professionalitet gällande den kunskapsbas som är specifik för ett yrke. Studien utgår från en artikel skriven av Mats Ekholm (2004) där han presenterar en sociologisk syn på professionalitet och där vi valt att titta på uppfattningar av vad som görs inom det han kallar den specifika kunskapsgrunden, alltså den kunskapsbas som är specifik för ett yrke.</p><p>Studien har använt sig av fenomenografisk analys för att undersöka material från 14 st. semistrukturerade intervjuer som belyser tre områden av vad som görs inom den specifika kunskapsgrunden: det omgivande samhällets förståelse, förskollärarnas kunskaper i sitt yrke samt kopplingen till forskning. Resultaten visar att det finns många och stora variationer av uppfattningar inom dessa tre områden. Det finns uppfattningar från att inget görs till att man sätts i reflekterande möten och diskussioner som främjar yrkesspråket vilket man i sin tur uppfattar höjer både kunskapsbasen och förmågan och intresset för att ta del av forskning. Det förbättrade yrkesspråket uppfattas också ge bättre förutsättningar för att få det omgivande samhället att se förskollärarnas specifika kunskapsbas. Men i sammanhanget finns det få uppfattningar om att det görs någon skillnad på barnskötare och förskollärare och därför kan det ifrågasättas om det verkligen rör sig om just förskollärarnas specifika kunskapsbas.</p>

<p>Den 1 juli 2008 gav FAR SRS ut en ny standard för svenska redovisningskonsulter. Detta föregicks av att man inom FAR SRS startat upp en redovisningssektion och såg behovet av en standard för redovisningskonsulter. Syftet med studien är att beskriva hur redovisningskonsulter upplever användandet av Reko i sin yrkesutövning och om de anser att den leder yrket mot en profession. Vår studie baseras på professionsteori där man med hjälp av vissa kriterier kan se vad som kännetecknar en profession. Professioner har utvecklats och kan uppstå när något händer i omvärlden. Det sker förändringar inom redovisningsprofessionen och det finns en möjlighet för redovisningskonsulterna att etablera sig som en profession. Vi valde att göra en totalstudie på alla redovisningskonsulter anslutna inom FAR SRS genom att skicka ut en enkät via e-post. Enkätens utformning baseras på en kvantitativ studie. Svarsfrekvensen blev 55,8% vilket får anses vara ett bra resultat som gör att vi kan säkerställa studien. Materialet har statistiskt analyserats med hjälp av ställda hypoteser som vi antingen förkastat eller inte förkastat. Studien visar att redovisningskonsulter upplever användandet av Reko som positivt och att de anser att Reko leder till en profession. Vidare visar studien att auktoriserade redovisningskonsulter är mer positiva än icke auktoriserade redovisningskonsulter. Redovisningskonsulternas uppfattningar skiljer sig inte nämnbart oavsett om man jobbar på revisionsbyråer eller redovisningsbyråer.</p>

<p>Grundskolan i Sverige är obligatorisk för barn. De kan inte själva bestämma om de vill gå i grundskolan eller inte. Den är inte frivillig utan lagen säger att alla barn ska gå nio år i grundskolan. I grundskolan runt om i Sverige arbetar det många personer som inte är behöriga att arbeta som lärare. Läraryrket är ett yrke där det förekommer att en outbildad kan tillfälligt ersätta en utbildad lärare. Syftet med denna studie var att undersöka vad det innebär att vara lärare och att vara professionell inom läraryrket. Idag strävas det mot att alla som undervisar ska vara behöriga lärare, men det har inte uppfyllts än. Metoden i denna studie är kvalitativa intervjuer utförda i Västerbottens län. Det har skett en reformation inom skolan och lärarnas uppdrag har förändrats. För att ge eleverna de bästa förutsättningarna för lärande behövs behöriga lärare ute på skolorna. Resultatet visar att lärarna anser att arbetet i arbetslag gynnar utvecklingen av lärarprofessionen. Ett gemensamt yrkesspråk samt yrkesetik ökar lärarens strävan mot målet att bli professionellt och därmed öka sin status i samhället.</p>