Meditation has in recent decades received attention mainly for its health benefits in western society, not least in the field of neuroscience. Researchers are frequently exploring the link between plasticity in the brain, and the practice of meditation. This systematic review aims to investigate the underlying functional and structural differences in brain mechanisms between long-term meditators and non-meditators, involving different meditation forms. A total of seven peer-reviewed articles were included after being screened for, and meeting inclusion criteria. Final outcomes demonstrated differences between meditators and non-meditators in both functional and structural measures. Some brain regions where changes were identified in meditators included higher-order cognitive areas (i.e., frontal and temporal brain regions). These brain regions are known to be involved in emotional, attentional and memory processing. Reduced connectivity within the default mode network (DMN) is known to be associated with meditation, which was supported in two of the studies. Furthermore, larger gray matter density was found in autonomous control centers (i.e., the brainstem), and larger callosal thickness in meditators. Based on the findings, the practice of long-term meditation appears to be linked with functional and structural changes in various regions of the brain. The findings give insight into the underlying neural correlates and brain plasticity in meditators compared to non-meditators. Nevertheless, future research is necessary for understanding the long-term effects of various meditation forms.

Suicid är en global folkhälsofråga och enligt World Health Organization (WHO) dör cirka 703 000 personer till följd av suicid varje år. Statistiken från 2019 klargör att suiciden var dödsorsaken för 1/3 del av alla dödsfall. Från WHO data insamlingar framkommer att suicid är den vanligaste dödsorsaken och leder toppen med flera dödsfall än malaria, bröstcancer, mord, krig eller HIV/AIDS (World Health Organization, 2019).Trenden i världen under senaste 2 (två) dekader är minskning med 36 % av suicidantalet och detta sker i de flesta åldersgrupper. Undantaget från denna trend är åldersgruppen 15 – 24 där suicidantalet har ökat (Suicide worldwide in 2019). Till exempel, i Sverige har suicidantalet ökat med 1% per år samt i USA har ökat med 21% i intervallet 2000 – 2015 (Hinduja & Patchin, 2018). Bris - Barnens rätt i samhället (2022) anmärker samma ökande trend i jämförelse med föregående år, där samtalet om suicid har ökat med 87%. Denna situation är oroande både nationellt och internationellt och får att kunna fastställa vilka faktorer som leder till detta oönskade fenomen, har forskare med olika inriktningar undersökt vilka omständigheter kopplas med den ökande suicidtrend bland tonåringar.  Syfte: att hitta om det finns likheter och/eller skillnader i tonåringarnas suicidsbeteende relaterat till nätmobbning, som kan kopplas till sociodemografiska faktorer som ålder och genus.  Metod: systematisk litteraturöversikt av sexton akademiska artiklar med kvantitativ ansats.Litteraturöversikt inriktning är narrativ analys och de inkluderade artiklarna har analyserats utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: I de analyserade studierna har identifierats 2 (två) kategorier av suicidbeteende relaterade till nätmobbning och som har analyserats i samband med socio-demografiska faktorer såsom kön och ålder. Som resultat framkommer att nätmobbnings offer har en ökad risk för suicidbeteende oavsett kön och ålder jämfört med icke – mobbade tonåringar. Slutsats: Bland tonåringarna runt om i världen framkommer några likheter i deras suicidala beteende rapporterat till nätmobbning, som till exempel att kvinnorna blir oftare nätmobbningsoffer än männen och samtidigt upplever de en högre risk för suicidbeteende. / Suicide is a global public health issue and according to the World Health Organization (WHO) approximately 703,000 people die because of suicide each year. Statistics from 2019 clarify that suicide was the cause of death for 1/3 of all death’s world around. WHO data collections show that suicide is the most common cause of death and leads to more deaths than malaria, breast cancer, murder, war, or HIV / AIDS (World Health Organization, 2019).The trend in the world over the last 2 (two) decades is a reduction of 36% in the number of suicides and this occurs in most age groups. The exception to this trend is the age group 15 - 24 where the number of suicides has increased (Suicide worldwide in 2019). For example, in Sweden the suicide rate has increased by 1% per year and in the US has increased by 21% in the interval 2000 - 2015 (Hinduja & Patchin, 2018). Bris - Children's rights in society (2022) notes the same increasing trend in comparison with the previous year, where the conversation about suicide has increased by 87%. This situation is worrying both nationally and internationally and to determine what factors lead to this undesirable phenomenon, researchers with different orientations have examined what circumstances are linked to the increasing suicide trend among teenagers. Aim: to find similarities and / or differences in adolescents' suicidal behavior related to cyberbullying, which can be linked to sociodemographic factors such as age and gender. Method: systematic literature review of sixteen academic articles with a quantitative approach. Literature overview focus is narrative analysis and the articles included have been analyzed based on a manifest content analysis. Results: The analyzed studies have identified 2 (two) categories of suicidal behavior reported to cyberbullying that have been analyzed in connection with socio-demographic factors such as gender and age. As a result, cyberbullying victims have an increased risk of suicidal behavior regardless of gender and age compared to non-bullied teens. Conclusion: Among teenagers around the world, there are some similarities in their suicidal behavior reported to cyberbullying, such as the fact that women are more often victims of cyberbullying than men and at the same time, they experience a higher risk of suicidal behavior.

Bakgrund: I Sverige har alla barn en lagstadgad rätt till utbildning, trots detta är den problematiska skolfrånvaron hög. Vid en granskning som Skolinspektionen genomförde 2015, gällande elever med ogiltig frånvaro, kunde omkring 1800 elever identifieras vilka då varit frånvarande upprepade gånger under två månader. Konsekvenserna av detta kantas av ett utanförskap vilket i flera fall kan vara förödande för eleven. Att utreda problematisk skolfrånvaro är därför viktigt och bör ske skyndsamt. Trots det finns det en stor okunskap kring orsaks – och närvarofrämjande faktorer. Syfte: Att med hjälp av tidigare forskning beskriva och analysera orsaksfaktorer till problematisk skolfrånvaro på individ, hem/familj-, och skolnivå, samt redogöra för och analysera närvarofrämjande faktorer. Metod: Allmän litteraturstudie där studiens resultat baseras på både kvalitativa och kvantitativa studier från databaserna ERIC, APA psycInfo samt SwePub vilka genererade 11 studier. Resultat: Psykiskt ohälsa är den främsta orsaksfaktorn som identifieras på individnivå, men även bristande relationer till både klasskompisar och lärare. Att skapa goda relationer är en närvarofrämjade faktor. Elevens hemmiljö och vårdnadshavares arbetssituation är ytterligare två orsaksfaktorer. I skolan identifieras flertalet orsaksfaktorer men även närvarofrämjandefaktorer. Mobbning, en otrygg skolmiljö och skolans bristande kunskap är samtliga orsaksfaktorer. Slutsats: Att motverka de orsaksfaktorer som föreligger en problematisk skolfrånvaro är att samtidigt arbeta närvarofrämjande. Detta är ett multifaktoriellt problem

Speech understanding is a fundamental human ability that enable flexible communication among individuals. Understanding natural speech in normal conditions is a fast and automatic process. It is facilitated through integration between prior knowledge about a speech signal and multimodal speech inputs. In situations where listening conditions are adverse, for example due to hearing impairment or environmental noise, speech understanding is challenged and reliance on prior knowledge increases. Prior knowledge about phonology and semantics are involved in predictive mechanisms that generates more successful speech understanding. Working memory processing seems to be involved in influencing the quality of such predictions. To evaluate the role of working memory in the quality of linguistic predictions, a cortical comparison using MEG was used. MEG data from a previous experiment, where participants performed an auditory sentence completion task with background noise was analyzed. Results from statistical analysis, time-domain analysis and time frequency analysis suggests that differences in working memory processing does not influence the quality of linguistic predictions. Further research is required to assess what factors are involved in the quality of linguistic predictions which could lead to unsuccessful speech understanding, in order to improve communication in everyday situations.

Organisationskulturer påverkar hur anställda tolkar och upplever organisationen. För att skapa en stark kultur som ger konkurrensfördelar behöver företag skapa en samstämmighet i värderingar. Syftet med studien var att undersöka en organisations formellt definierade värderingar och om dessa stämde överens med de anställdas värderingar. Vidare avser studien att undersöka om det formella värderingarna präglade vad de anställda upplevde på arbetsplatsen. Studien var designad som en kvalitativ intervjustudie där ett målinriktat bekvämlighetsurval användes vilket resulterade i nio deltagare (n = 9) varav tre var kvinnor och sex män, åldrarna varierade mellan 30–65. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys med en kombination av både induktiv och deduktiv ansats. Vid identifiering av anställdas värderingar användes den induktiva ansatsen vilket resulterade i fyra teman: organisationsidentitet, trygghet och förutsättningar, hälsa är mer än bara träning och ledarskapet vi litar på. Vid identifiering av organisationens värderingar användes den deduktiva ansatsen genom att sedan jämföra de olika teman med organisationens formellt uttryckta värderingar som identifierades i förväg. Under temat organisationsidentitet framkom fyra överensstämmande värderingar, en delvis och två som inte stämde överens. Under temat trygghet och förutsättningar identifierades två av de formellt uttryckta värderingarna som var samstämmande. Temat hälsa är mer än bara träning visade på två sammanstämmande värderingar och en delvis överensstämmande. Under temat ledarskapet vi litar på fanns två överensstämmande värderingar och en delvis. Totalt framkom samstämmighet i sju av tolv värderingar och att de präglade arbetsplatsen. Två värderingar stämde inte överens mellan företaget och de anställda. Tre stämde delvis men det saknades normer kring dem. Två av värderingarna återfanns under flera teman. Resultatet visade att anställda tolkade organisationen utefter dess handlingar, därför behöver ledarna skapa förutsättningar och normer kring önskade beteenden. Det är mer troligt att det skapas samstämmighet i etiska värderingar. Finns det en hög grad av samstämmighet i värderingar skapar det ökad arbetstillfredsställelse och trivsel.

This thesis addresses computer game play activities from the perspective of embodied and situated cognition. From such a perspective, game play can be divided into the physical handling of the game and the players' understanding of it. Game play can also be described in terms of three different levels of situatedness "high-level" situatedness, the contextual "here and now", and "low-level" situatedness. Moreover, theoretical and empirical implications of such a perspective have been explored more in detail in two case studies. / <p>Report code: LiU-Tek-Lic-2008:17.</p>

I dagens samhälle har sociala medier stort inflytande på människor. Studiens syfte var att undersöka hur unga kvinnor upplever att deras mentala hälsa påverkas till följd av användning av sociala medier. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med unga kvinnor mellan 20–35 år som är aktiva på Facebook och Instagram. Analysen visade på två centrala teman: positiva mentala effekter och negativa mentala effekter med subteman ökad stressnivå och beroendeframkallande. Deltagarna upplever att deras psykiska hälsa påverkas både positivt och negativt. Dock visar resultatet att det var övervägande negativt. Vilket är i linje med tidigare studier. Författarna resonerar att social gemenskap vid användning av sociala medier var en gemensam positiv faktor för deltagarna, medan minskad självkänsla var en gemensam negativ faktor. Vi kommer att diskutera resultat i enlighet med den sociokulturella teorin, då det diskuterades att sociala medier har en viktig roll gällande hur de påverkar unga kvinnors mentala hälsa utifrån samtida kultur.

Studiens huvudsyfte var att undersöka effektriktningen på relationen mellan moraliskt disengagemang och mobbningsbeteenden hos elever i högstadiet. Ett andra syfte var att undersöka hur relationen såg ut ifall analyser gjordes med killar och tjejer separat. Studien hade en longitudinell design med 1376 elever från 42 skolor varav 128 klassrum. Eleverna besvarade självskattningsenkäter om moraliskt disengagemang och mobbningsbeteenden vid två tillfällen, först i årskurs sju och därefter omkring ett år senare när de gick i årskurs åtta. Multipla regressionsanalyser för hela stickprovet visade att effekten var dubbelriktad: moraliskt disengagemang i årskurs sju predicerade mobbningsbeteenden i årskurs åtta, och mobbningsbeteenden i årskurs sju predicerade moraliskt disengagemang i årskurs åtta. När identiska regressionsanalyser utfördes för killar och tjejer separat, visade resultatet att effekten var dubbelriktad för killar, medan mätningen för tjejer visade att mobbningsbeteenden predicerade moraliskt disengagemang, men inget stöd gavs för motsatt effekt. Sammantaget belyser resultatet att det kan vara av intresse att ta hänsyn till både moraliskt disengagemang och mobbningsbeteenden vid mobbningsförebyggande arbete, samt att aspekter som kultur och könsnormer kan ha en betydelse för relationen mellan moraliskt disengagemang och mobbningsbeteenden.

Syftet med denna studie är att analysera om, och i vilken grad Berit Okkenhaugs själavårdsinriktingar, som hon presenterar i sin bok, Själavård – en grundbok, (Okkenhaug, 2004) kan jämföras med hur präster i Uppsala pastorat bedriver själavård. Uppsatsen har också som syfte attundersöka om och hur prästernas själavårdsarbete har förändrats under covid-19 pandemin.Forskningsmetoden som används i denna uppsats är kvalitativ, då djupintervjuer har genomförts med fyra erfarna präster i Uppsala pastorat.Av intervjuerna framkommer att konfidenten i samtliga fall står i centrum, men att ocksåGud ska finnas med på något sätt. En av de viktigaste sakerna som själavårdaren kan bidra medär att förmedla det kristna hoppet.Pandemin och dess restriktioner har satt tydliga spår hos människor. Framför allt märks enökad isolering och depression bland konfidenterna. Prästerna har fått anpassa sina rutiner ochtillvägagångssätt för själavård på olika sätt, beroende på hur de vanligtvis arbetar, då de personliga mötena har blivit färre, sammankomsterna mindre och hembesöken mer eller mindrehar upphört.Det är dock fortfarande konfidentens behov till ande, själ och kropp och hur man kan mötadem med Guds hjälp som står i fokus, och det framkommer att Svenska kyrkan ständigt arbetarför att lära sig och anpassa sig till dessa utmanande tider av pandemi.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns anställningsotrygghet hos individer som arbetar med IT, kopplat till den oro som allmänheten upplever under en lågkonjunktur. Vidare var syftet att undersöka om det fanns köns-, ålders- eller anställningstidsrelaterade skillnader. Studien utgick från en kvantitativ ansats där data samlades in genom ett webbaserat enkätformulär. Datainsamlingen skedde med hjälp av The Job Insecurity Scale (Borg &amp; Elizur, 1992). Genom bekvämlighetsurval och delvis snöbollssampling valdes 101 deltagare (N=101) ut från olika företag verksamma inom IT-branschen. Efter bortfallsanalys kvarstod 100 enkätsvar som låg till grund för studiens resultat. Insamlade data analyserades genom separata oberoende t-test. Tre separata oberoende t-test gav icke-signifikanta resultat.  De oberoende t-­test mätte anställningstrygghet kopplat till kön, ålder och anställningstid. Independent sample t-test efter Bonferroni korrigering visade icke-signifikanta skillnader mellan grupperna. (p &gt; .017, n.s.). Icke signifikant resultat innebar att det inte fanns tillräckligt start statistiskt stöd för att påvisa att anställningsotrygghet finns eller inte finns.