Det råder inga tvivel om att en sund arbetslivsbalans är viktig för en fungerande vardag, men hur påverkas egentligen arbetslivsbalans av komponenter som socialt stöd från arbetsliv respektive privatliv, kön, ålder och arbetsroll? Studiens övergripande syfte var att genom en kvantitativ ansats undersöka effekter av socialt stöd från arbetsliv kontra privatliv på arbetslivsbalans. Studien syftade även till att undersöka effekter av ålder, kön och arbetsroller på arbetslivsbalans. För att samla in data genomfördes en webbaserad enkätundersökning, en kombination av bekvämlighetsurval och snöbollsurval tillämpades och totalt deltog 110 individer. För att mäta arbetslivsbalans användes två delskalor från enkäten Work/Nonwork Interference and Enhancement Scale (Fisher et al., 2009), medan socialt stöd i arbetsliv mättes genom delskalan Socialt Stöd från enkäten Swedish Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ) (Bjarte et al., 2005) och socialt stöd i privatliv mättes genom Interpersonal Support Evaluation List-12 (ISEL-12) (Cohen et al., 1985). Multipel linjär regressionsanalys visade att både socialt stöd i arbetsliv och socialt stöd i privatliv är negativt relaterade till arbetslivsbalanspoäng. Independent samples t-test analysresultat för kön och arbetsroll visade inga signifikanta skillnader på arbetslivsbalanspoäng. One-Way ANOVA analysresultat för ålder visade efter Bonferronis korrigering att inga signifikanta skillnader finns mellan åldersgrupper på arbetslivsbalanspoäng. Studiens resultat tyder på att ett gott socialt stöd i såväl arbetsliv som privatliv kan påverka arbetslivsbalans till det bättre. Således kan studien sammanfattas genom att socialt stöd i såväl arbetsliv som privatliv, separat eller tillsammans, möjligen kan vara en pusselbit för en djupare förståelse om hur arbetslivsbalans kan främjas.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka effekter av ålder, kön och utbildningsnivå på rekryterares attityder till användandet av AI i rekryteringsprocess. Tidigare forskning visade en viss tveksamhet i användandet av artificiell intelligens i rekryteringsprocessen. Studien genomfördes med kvantitativ forskningsmetod i form av en enkät som tidigare utformats av Van Esch et al. (2021) i syfte att mäta attityder mot artificiell intelligens. Urvalet bestod av N=92 deltagare (n=56 kvinnor och n=35 män) som alla var verksamma vid olika rekryterings- eller bemanningsföretag i Sverige. Envägs-ANOVA och t-test med oberoende mätningar användes för att analysera insamlade data. Resultatet visade bland annat att den yngsta åldersgruppen har mest positiva attityder till användning av artificiell intelligens inom rekrytering, medan den äldre åldersgruppen har minst positiva attityder. Studiens resultat diskuterades i avsnittet diskussion.

Little is known about verbal memory performance in long-term COVID as well as the trajectory of recovery of verbal memory in long-term COVID. Here, I examine verbal memory performance differences in long-term COVID patients and control participants as well as how patients’ verbal memory performances changed over time. In the cross-sectional part of the thesis, 33 patients and 45 controls were assessed using a cognitive test battery. In the longitudinal part, 27 patients were tested at two points in time. Controls performed significantly better in the verbal memory task compared to patients. However, patients performed better at the second time point. In conclusion, long-term COVID patients did increase their verbal memory performance but did not reach the level of a group of healthy controls. / Det saknas kunskap om verbalt minne vid long-term COVID samt hur återhämtningen ser ut för verbalt minne vid long-term COVID. Syftet med den här uppsatsen var därför att undersöka skillnader i prestation när det kommer till verbalt minne hos patienter med long-term COVID och kontrollpersoner samt hur patienternas prestation när det kommer till verbalt minne förändrades över tid. I uppsatsens tvärsnittsdel bedömdes 33 patienter och 45 kontroller med hjälp av ett kognitivt testbatteri. I den longitudinella delen testades 27 patienter vid två tidpunkter. Kontrollerna presterade signifikant bättre när det kommer till verbalt minne jämfört med patienterna. Dock presterade patienterna bättre vid den andra tidpunkten. Slutsatsen är att patienter med long-term COVID ökade sina prestationer i det verbala minnet, men nådde inte upp till samma nivå som en grupp friska kontroller.

Arbetsrelaterad stress leder ofta till utmattningssyndrom och långa sjukskrivningar. Förskolan är starkt utsatt på detta område. Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS) är ett instrument som med 9 summerade items och hög intern konsistens mäter den rad faktorer som samverkar till utmattningssyndrom. Förskolepedagogerna i en kommun inom Trestadsområdet besvarade KEDS samt kontrollvariabler via en enkät. De summerade svaren ( =.89) jämfördes med den valideringsstudie som låg till grund för konstruktionen av KEDS. Informanternas medelålder var 46,5 år och 95 procent av dem var kvinnor. Informanterna utgjordes av förskollärare (n = 62), barnskötare (n = 39), samt ej kategoriserade pedagoger (n= 5), totalt 106. Ett One-Sample Wilcoxon Signed Rank Test visade studiens viktigaste resultat: det fanns ingen signifikant skillnad (z < .001, p >.999) mellan förskolepedagogernas medianpoäng på KEDS (Md = 29,5) och patienterna i valideringsgruppen för konstruktionen av KEDS (Md = 30). En multipel regressionsanalys visade dessutom att hög självskattad arbetsbelastning utgör en positiv prediktering av hög poäng på KEDS, med mycket hög effektstorlek (justerat R2 = .235, Cohen’s f2 > .35). Variablerna utbildningsnivå, ålder, samt tid i tjänstpredicerade inte KEDS-poäng. Hela 89,7 procent av förskolepedagogerna rapporterade resultat som indikerar begynnande utmattningssyndrom. Utifrån tidigare forskning konstaterades att arbetsgivaren står inför stora utmaningar. Den åldersgrupp som flertalet medarbetare befinner sig i är den mest svårrehabiliterade vad gäller utmattningssyndrom. Detta kan komma att medföra stora kostnader om det lämnas utan åtgärd. Antalet medarbetare per chef bland de undersökta förskolepedagogerna är mycket högre än vad Arbetsmiljöverket och Statskontoret fastslagit är möjligt för ett nära ledarskap, vilket anses vara nödvändigt för att förutse utmattningssyndrom innan sjukskrivningen är ett faktum. / Work-related stress often leads to exhaustion disorder syndrome and long periods of sick leave. The Swedish preschool system is severely exposed to this phenomenon. Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS) is an instrument that, with 9 summed items and high internal consistency, measures the range of factors that interact with fatigue syndrome. Preschool educators in a municipality within the Trestad area answered KEDS and control variables via a questionnaire. The summarized responses ( =.89) were compared with the validation study that formed the basis for the construction of KEDS. The average age of informants was 46.5 years and 95 percent were women. The informants consisted of preschool teachers (n = 62), preschool child minders with 2 years vocational education (n = 39), and noncategorized care givers (n = 5), a total of 106. One-Sample Wilcoxon Signed Rank Test showed the most important results of this study: there was no significant difference (z <.001, p> .999) between the preschool employees median scores on 3KEDS (Md = 29.5) and the patients in the validation group for the construction of KEDS (Md = 30). In addition, a multiple regression analysis showed that high selfrated workload represents a positive prediction of high scores on KEDS, with very large effect size (adjusted R2 = .235, Cohen's f2 > .35). The variables education level, age, and time in service did not significantly predict KEDS scores. A total of 89.7 percent of pre-school educators reported results indicating exhaustion disorder symptoms. Based on previous research, it was found that the employer faces major challenges. The age group that most employees are in is the most difficult to rehabilitate in terms of exhaustion disorder. This may result in high expences if left unanswered. The number of employees per manager among the preschool educators surveyed is much higher than what the Swedish Work Environment Authority and the State Treasury have established is possible for a close leadership, which is considered necessary for predicting fatigue syndromes before sick leave is a fact.

One of the main causes of premature mortality is decreased physical activity. The purpose of the study is to investigate, based on self-determination theory, the motives for choosing active transportation in the form of an electric bike instead of passive transportation such as bus or car among participants in the Elcyklist project. A qualitative research method was used, and 17 semi-structured interviews were conducted based on a motivational perspective. The results showed that the motive for electric biking was the experience of independence, challenge, community, and inspiration, which represented a sense of well-being. Additionally, enjoyment, environmentally, economically, and health were motives for electric biking that represented benefits in everyday life. Participants' choice to use electric bikes satisfied their basic needs for autonomy, competence, and relatedness. Furthermore, the study showed that the participants were motivated to use the electric bike mainly by self-determined motivation. The main conclusion is the importance to address and promote self-determined motivation to support and maintain motivation healthy behaviors and lifestyles. The study showed that the opportunity to borrow an e-bike as offered in the Electric Biking project can be a good way to promote self-determined motivation for active transportation as well as health-promoting behaviors.

Tidigare studier har visat att receptionister brukar uppleva höga emotionella kravi arbetet. Föreliggande studie undersökte receptionisters upplevelser av emotionella kravoch socialt stöd. Studien genomfördes kvalitativt på fem verksamheter med åttasemistrukturerade intervjuer och analyserades genom tematisk induktiv metod. Iresultatet framkom fyra teman: ”Att träda in i en yrkesroll”, ”Känsloanpassning”,”Påverkan av arbetskrav” och ”Behov av stöd”. Resultatet visade att det kollegialastödet upplevdes som det mest betydande stödet för att hantera kraven i arbetet, detorganisatoriska stödet upplevdes även viktigt men var inte ett stöd som receptionisternavanligen använde sig av. Receptionisterna som arbetade inom sekretesskyddadeverksamheter upplevde sig även ha begränsade former av socialt stöd. I resultatetframkom även att respondenterna som upplevde sig ha avsaknad från detorganisatoriska och det kollegiala stödet valde att söka sig till professionellt stöd(samtalsstöd). I diskussionen knöts respondenternas reaktioner till olika teoretiskaförklaringar.

Individuals exhibit different reactions to stress, both between individuals and within individuals at different time points. A person’s current emotional state is one of the primary factors that influences how they handle a stressful situation. Someone who is feelingdepressed or anxious may not cope with stress as well as when they are feeling at peace. Another factor that impacts an individual’s ability to cope with stress is being, or at least feeling, in control of the stressful situation. Uncontrollable stress can cause greater emotional disruption and negatively affect behaviour and motivation. Stress-related psychiatric disorders are common today, and research in this field is essential to help individuals improve their stress-coping abilities. In this study, we measured physiological stress responses (heart rate variability and skin conductance) while participants performed a widelyused stress induction task and a novel stress induction task that systematically varied controllability. Before the tasks, participants reported their baseline levels of depression, anxiety, and stress. Our goal was to investigate if negative emotional states predicted the physiological stress response and if stress reactivity to the well-established task was related to stress reactivity when facing an uncontrollable stressor. We hypothesised that individuals who experience more negative emotional states would exhibit a stronger physiological stress response to both tasks. The data we obtained from 61 participants indicated that participants reacted differently to the two stress tasks, but we did not observe any significant impact of depression, anxiety, or stress levels.

The law of small numbers bias is a representativeness heuristic that often leads individuals to draw extensive conclusions from small samples while underestimating the generalizability in larger ones. This study investigated whether individuals overestimate perceived discrimination in small employment samples and underestimate it in large ones. A pre-registered scenario-based experiment was conducted, where participants (N = 874) estimated probability of discrimination versus chance in skewed hiring distributions. We manipulated employment sample size (filling four vs. 100 positions) and ethnic majority (hiring more immigrants or Swedes) using a 2x2 between-subject design. A tendency for people to overestimate perceived discrimination by underestimating the impact of chance in small employment samples was revealed. Conversely, in large employment samples, people tended to underestimate perceived discrimination by overestimating the impact of chance. Hence, results aligned with the law of small numbers. Furthermore, participants were more inclined to attribute an event as discriminatory when organizations hired more Swedes than immigrants, reflecting (accurate) prototypes of discrimination. This study's implications are discussed concerning the repercussions of underestimating and overestimating perceived discrimination in hiring situations. Future research suggestions are also provided.

This study aims to research whether there are any differences or associations between Sweden and Iceland regarding physical activity, loneliness, and mental health. The study included 109 participants aged 18-30, with 55 Swedish and 54 Icelandic. Data was collected online using a questionnaire that measured physical activity, loneliness, and mental health with three different scales; Physical activity (Leisure-Time Physical Activity Questionnaire), loneliness (Revised UCLA loneliness scale), and mental health (Kessler Psychological Distress scale). The study's result shows only a significant correlation between loneliness and mental distress. The results indicated that Swedish individuals are more physically active than Icelantic, despite Swedish participants reporting higher loneliness and mental distress levels than their Icelandic counterparts. In summary, this study has examined the differences and associations between Sweden and Iceland on how the Swedish and Icelandic individuals estimate themselves in physical activity, loneliness, and mental health.

Ett ökande antal individer rapporterar idag oro och ångest på grund av hur de upplever miljö- ochklimatmässiga problem. Detta utan att vara direkt drabbad av dessa. Samtidigt är kunskapen ombehandlingsinsatser för klimatrelaterad ångest generellt låg hos terapeuter. Syftet med denna uppsatsär att undersöka hur klimatångest kan beskrivas ur ett psykologiskt perspektiv samt identifiera hurKBT-terapi kan vara hjälpsamt för att hantera detta tillstånd. Den metod som användes var enlitteraturstudie där fem vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna PsycInfo, PubMed,ScienceDirect och GoogleScholar. För analysen användes en tematisk analys. Resultatet visar attklimatångest karaktäriseras av negativa känslor som vanligtvis är kopplade till framtida scenarion som väcker olika hanteringsstrategier (coping) och varierar från individ till individ. Hjälpsamma KBT-interventioner vid klimatångest behöver ses i ett vidare sammanhang bortom individen eftersom olika interventioner ger olika utfall beroende på om syftet är att gagna individ, samhälle och/ellerklimat/miljö. Slutsatsen är att klimatångest inte bör ses som en klinisk patologisk åkomma som skabehandlas bort. Den bör istället ses som en adekvat reaktion på ett reellt hot. De förstahandsval avKBT-interventioner som väljs i terapisammanhang bör i första hand vara hjälpsamma för "alla", detvill säga både individen, samhället och miljö/klimat. / <p>Grundläggande psykoterapiutbildning med KBT-inriktning, KBT-steg 1, Stockholm</p>