This study examines the relationships between anti-work orientation which questions and critiques the role of work in our lives, organizational dehumanization where the employee feels objectified by their employer and feels like just a tool, counterproductive work behavior which includes employee behavior which harms the work organization or other employees, and quiet quitting where employees do the bare minimum required by their employer. Due to the lack of previous research, we examined the effect of the level of conscientiousness as a control variable in our regression models. Data was gathered from adult respondents with work experience in a non-management position (n= 257). Results indicate that anti-work orientation and organizational dehumanization significantly predict quiet quitting, suggesting their potential to cause employee disengagement. In contrast, their effects on counterproductive work behavior were not significant, possibly due to a floor effect. Conscientiousness was a robust predictor of counterproductive work behavior and quiet quitting, indicating that conscientious employees engage in less deviant or disengagement behaviors. Exploratory analysis revealed a weak negative correlation between age and quiet quitting, and that Millennials show higher anti-work orientation than Generation X. These findings underscore the need for organizational strategies that promote more humanistic approaches, such as promoting supportive leadership and increasing employee autonomy in order to enhance employee engagement.

No description available.

Abstract [sv]I en omvärld av ständiga förändringar är det ofrånkomligt att arbetsmarknaden kommer att behöva förändras i samma takt. Detta ställer stora krav på organisationer att vara flexibla och anpassa sig till rådande arbetsklimat samt till nya generationers krav på arbetsgivare. Syftet med denna studie var att undersöka om arbetsmetoden Appreciative inquiry skulle kunna underlätta de anpassningar och förändringsarbete som kommer att ske allt mer frekvent. I studien presenteras resultatet av 10 semistrukturerade intervjuer från en medelstor organisation i byggbranschen. Intervjuerna tematiseras och centrerades ner till två teman: platt organisation och ledarskap. Resultatet av studien visade att deltagarna upplevde organisationen som positiv med högt i tak och utbyte mellan både anställda och chefer. Utifrån tidigare forskning kunde resultatet diskuteras. Det framgick att några av respondenterna redan upplevde att metoden användes på arbetsplatsen, medan vissa poängterade fördelen av anpassning för att fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden. / Abstract [en]In a world of constant change, the job market will inevitably have to change at the same pace. This places great demands on organizations to be flexible and adapt to the prevailing work climate as well as to new generations' demands on employers. The purpose of this study was to investigate whether the work method Appreciative inquiry could facilitate the adaptations and change work that will take place more and more frequently. The study presents the results of 10 semi-structured interviews from a medium-sized organization in the construction industry. The interviews are themed and centered down to two themes: flat organization and leadership. The results of studies showed that the participants experienced the organization as positive with a open minded atmosphere and exchange between both employees and managers. Based on previous research, the results could be discussed. It appeared that some of the respondents already felt that the method was used in the workplace, while some pointed out the advantages of the adaptation to remain attractive in the labor market.

Denna studie syftade till att undersöka sjuksköterskors upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön utifrån arbetsmiljöfaktorerna krav, kontroll och socialt stöd, och syftade även till att studera eventuella samband mellan dessa olika faktorer. Studien undersökte dessutom om faktorerna i den psykosociala arbetsmiljön hade en eventuell påverkan på självskattad utbrändhet. Ett icke- slumpmässigt urval och tillgänglighetsurval tillämpades med totalt N = 44 sjuksköterskor. En webbaserad enkätundersökning i form av ett självskattningsformulär användes. För att undersöka psykosocial arbetsmiljö användes mätinstrumentet Swedish Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ) (Sanne et al., 2005) och för utbrändhet användes Maslach Burnout Inventory – Human Service Survey (MBI-HSS) (Maslach et al., 1996). Resultaten visade att sjuksköterskorna upplever höga nivåer av krav, kontroll och socialt stöd i sin arbetsmiljö, där signifikanta samband påvisades mellan krav och socialt stöd, medan inget samband hittades med kontroll. Vidare genomfördes en multipel regressionsanalys som identifierade en signifikant effekt mellan krav, socialt stöd och utbrändhet, vilket innebär att högre krav och lägre socialt stöd associeras med ökade nivåer av utbrändhet bland sjuksköterskor. Slutsatsen understryker vikten att adressera faktorerna i den psykosociala arbetsmiljön för att mildra sjuksköterskors utbrändhet. Det är särskilt avgörande att minska krav och öka socialt stöd för att främja hälsa i arbetet och förebygga utbrändhet, balansen är således avgörande.

The use of artificial intelligence (AI) tools is rapidly increasing in organizations worldwide. The purpose of this cross-sectional experimental study is to compare perceptions of procedural fairness and perceptions of discrimination based on sexual orientation in AI-assisted versus human recruitment processes. Using vignettes, we asked participants (N = 278) to assess recruitment processes and fictional applicant’s LinkedIn profiles where sexual orientation was signaled. In more detail, after participants were informed about the negative decision made either by the AI tool or the human recruitment team, they were asked to report their perceptions of procedural fairness and perceptions of discrimination based on sexual orientation. We used independent samples t-tests and two-way ANOVA to analyze our main hypotheses. Our findings reveal that AI-assisted recruitment processes are perceived as less procedurally fair than human recruitment processes. In contrast, the results indicate that AI-assisted recruitment processes are perceived as less discriminatory for non-heterosexual applicants compared to heterosexual applicants. The findings cover a gap in research on perceived discrimination based on sexual orientation in AI-assisted recruitment. Moreover, by shedding light on the complexities of perceptions concerning AI-assisted and human recruitment processes, our findings underline the emerging need for organizations to invest in AI literacy, increase employees’ AI familiarity, and openly commit to AI legislation. Lastly, our findings may provide insights for informing talent acquisition strategies, learning and development programs, and diversity, equity, and inclusion initiatives in digitized companies. / <p>The final thesis submission was on the 02.06.2024 however, the final seminar including the thesis defence was on the 21.05.2024.</p><p>Please find the datasets (raw and cleaned) and all further supplementary materials on OSF, these are hyperlinked in the final document.</p>

Att vara en ung fotbollsspelare på hög nivå innebär både spännande utvecklingsmöjligheteroch höga krav, vilket kan leda till betydande stress om man som spelare inte känner att mankan möta dessa förväntningar. Föreliggande studie undersöker sambandet mellan unga elitfotbollsspelares upplevelser av stress och upplevelse av deras tränares grad av behovsfrämjande och behovshämmande. Till studien rekryterades 112 pojkar och 7 flickor iåldern 16 - 19 år som spelar fotboll i de två högsta ungdomsserierna i Sverige och Finland.Studiens frågeställningar besvarades med hjälp av självskattningsformulären InterpersonalBehaviour Questionnaire-Sport (IBQ-S) och Perceived Stress Reactivity Scale for Adolescent Athletes (PSRS-AA). Sambandsanalyser visar på signifikanta negativa samband mellan behovsfrämjande ledarskap och stress, signifikanta positiva samband mellan behovshämmande och stress, samt signifikanta lägre grad av upplevd stress bland spelare som upplever att de i hög grad får sina grundläggande psykologiska behov av autonomi, kompetens och samhörighet tillfredsställda, i jämförelse med spelare som upplever en låg grad av behovstillfredsställelse. / Being a young football player at a high-level means both exciting development opportunitiesand high demands, which can lead to significant stress if you as a player do not feel that youcan meet these expectations. The present study investigates the relationship between young elite football players’ experiences of stress and their coach’s perception of the degree of need promotion and need-inhibition. 112 boys and 7 girls aged 16-19 who play football in the two highest youth leagues in Sweden and Finland were recruited for the study. The study’s questions were answered using the self-report forms Interpersonal Behaviour Questioinnaire-Sport (IBQ-S) and Perceived Stress Reactivity Scale for Adolescent Athletes (PSRSS-A). Correlation analyzes show significant negative relationships between need-promoting leadership and stress, significant positive relationships between need-inhibiting leadership andstress, as well as significantly lower levels of perceived stress among players who feel that they have their basic psychological need for autonomy, competence and relatedness satisfied, incomparison with players who experience a low degree of need satisfaction.

Sverige, liksom övriga världen, står inför demografiska förändringar som innebär attförsörjningsbördan blir allt tyngre för dem i arbetsför ålder. För att klarakompetensförsörjningen räcker det inte med rekrytering, redan anställda behöver vilja ochkunna stanna i arbetslivet under längre tid. Åtgärder för en hållbar arbetsmiljö behöver göraspå samtliga nivåer: samhällsnivå, organisationsnivå och individnivå. Det råder brist påbehöriga lärare och förskollärare och prognosen ser ut att kvarstå minst ett tiotal år framöver.Mot den bakgrunden har vi valt att undersöka hur rektorer arbetar med åtgärder för att skapaett hållbart arbetsliv för medarbetare i alla åldrar samt rektorernas tankar kring vilka ytterligareåtgärder som skulle kunna bidra till ett hållbart arbetsliv för anställda inom skolan. Detta är enkvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer analyserade utifrån Kerstin Nilssonssustainable working life in all ages-modell (swAge). Fem kommunanställda rektorer från trekommuner deltog i studien. Studien visar att rektorerna prioriterar arbete för ett hållbartarbetsliv både på individ- och gruppnivå, och att de upplever stöd i detta arbete frånstyrdokument, HR, företagshälsa, och elevhälsa. Ingen rektor lade fokus vid individensekonomi, däremot pratade fyra av fem rektorer mycket om möjligheten för anställda att kunnaarbeta hemifrån, gå ner i tid eller anpassa arbetsuppgifter. Samtliga var positiva till att behållasina äldre anställda, vilket är vanligt inom kunskapstäta organisationer. Trots rektorernaserfarenhet, kunskap och villighet ser vi ett behov av en tydlig arbetsmodell för att kommavidare i detta arbete.

Syftet med studien var att undersöka volontärers erfarenheter av att arbeta på självmordslinjen. För att göra detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med volontärerna på Självmordslinjen i Umeå. Sex volontärer i åldrarna 30 – 71 intervjuades, hälften män och hälften kvinnor. Intervjuerna spelades in, transkriberades, och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Huvudtemat som identifierades var “Samhörighet och meningsfullhet i ett svårt men hanterbart volontärsarbete”. Även fem underteman identifierades; “Man hanterar det akuta på väldigt olika sätt”, “Egna erfarenheter och utbildning är viktigt för arbetet”, “Telefon och chatt är så olika format”, “Ibland är det väldigt jobbigt, men det blir bättre med tiden” och “Det viktigaste är meningsfullheten och samarbetet”. Resultatet pekar på att samarbetet med volontärskollegorna är avgörande för trivseln i uppdraget. Det framkommer även att man hanterar situationer och samtal olika beroende på vad man har för tidigare erfarenheter och utbildning av att arbeta med personer som befinner sig i kris. Förslag på hur dessa resultat kan implementeras i praktiken diskuteras, samt förslag till vidare forskning inom området. / The purpose of this study was to examine the experiences of working as a volunteer at a suicide hotline in Sweden. This was done by conducting semi-structured interviews with the volunteers at Självmordslinjen in Umeå. Six volunteers ranging in age from 30to 71 years were interviewed, half of them men and the other half women. The interviews were recorded and then transcribed and analyzed using qualitative content analysis. The main theme identified was “Solidarity and meaningfulness in a hard but manageable volunteer work”. Five sub-themes were also identified; “The acute situations are managed in very different ways”, “Experiences and education is important when working here”, “The telephone and the chat are two very different formats”, “Sometimes it’s very hard, but it gets better over time”, and “The most important aspects are the meaningfulness and the cooperation”. The results of the study show that the cooperation between volunteers are crucial for the well-being of volunteers. It was also apparent that situations and conversations are handled differently, depending on earlier experiences and education of working with people in a situation of crisis. Suggestions on how to apply these findings in practice are discussed, as well as suggestions on furtherresearch in this field.

Hur har vi kunskap om vad som är möjligt? Enligt vad som kan betraktas som det traditionella svaret till den frågan, har vi kunskap om modalitet via föreställningsbarhet. Vi föreställer oss ting och tar sedan detta som bevis för möjlighet. Denna uppsats kommer att undersöka tre invändningar till detta svar angående hur vi har kunskap om möjlighet. Vi kommer sedan att överväga Williamsons förmodan: att vår kognitiva kapacitet för att hantera kontrafaktiska konditionaler bär med sig den kognitiva kapaciteten för oss att även hantera metafysisk modalitet (2007, 136), och undersöka om denna förmodan undviker dessa invändningar. Det kommer här att argumenteras att Williamson’s förmodan undviker två av invändningarna och att den inte tycks kunna svara på den sista invändningen. Det kommer även att argumenteras att en invändning mot Williamson’s förmodan ser ut att vara särskilt problematisk, och att det inte är klart att Williamson’s förmodan är i någon bättre position än den negativa föreställningsbarhets vyn. / How do we have knowledge of what is possible? On what could be considered as the traditional response to this question, we have knowledge of modality by conceivability. We conceive of things and on the basis take this as evidence for possibility. This thesis will consider three objections to this response of how we have knowledge of possibility. We will then consider Williamson’s conjecture: that our cognitive capacity to handle counterfactual conditionals carries the cognitive capacity for us to also handle metaphysical modality (2007, 136), and see if this conjecture avoids these objections. It will be argued that Williamson’s conjecture avoids two of the objections and that it does not seem to have a response to the last objection. It will also be argued that one objection to Williamson’s conjecture seems particularly problematic, and that it is not so clear that Williamson’s conjecture is any better off than the negative conceivability view.

Syftet med denna undersökning har varit att studera huruvida individuella målsättningaranvänds inom elitfotboll. Dessutom undersöktes vilka målsättningsstrategier som föredrassamt vilka av dem som uppfattas som mest effektiva. Vidare studerades hur användningen avolika målsättningsstrategier är relaterat till elitfotbollspelares upplevda kompetens ochmotivation. . Även skillnader mellan ordinarie och icke ordinarie spelare samt juniorer ochseniorer studerades. Slutligen undersöktes även interaktionen mellan målsättningsarbetet,motivation och upplevd kompetens. Totalt deltod 101 fotbollsspelare i studien. Metoden somanvändes var kvantitiv och bestod av enkäterna GSSQ, TEOSQ samt Harterskompetensfrågeformulär (1980). Resultaten visade att resultatmål var som den mestföredragna målsättningen. Vidare var inre motivationsinriktning vanligare än yttre. Resultatenvisade även att målsättningars upplevda effektivite samt spelarnas motivation var lägst hosicke ordinarie juniorer. Interaktionseffekterna visade även att icke ordinarie juniorer uppleverlägre nivå av upplevd kompetens. Resultaten diskuteras i förhållande till uppsatsens teoretiskaramverk. Nyckelord: Elitfotbollsspelare, motivation, målsättning, upplevd kompetens / The purpose of this study was to examine if individual goal setting are being used byprofessional soccer players, what kind of goal setting is preferred and which of those areperceived as most effective. How the use of goal settings are related to professional soccerplayers and elite junior players perceived competence and motivation is also being examined.Also difference between regular, non-regular, juniors and senior players was studied. Finally,the interaction between the use of goal settings, motivation and perceived competence wereexamined. 101 soccer players participated in the study. A quantitative method with thequestionnaires GSSQ, TEOSQ and Harter’s competence questionnaire was used. The resultsshowed that performance goals were the most preferred and that task orientation was morecommon than ego. Perceived effectiveness of goal setting and the player’s motivation waslowest among non-regular juniors. Interaction results also showed that non-regular juniorsshowed low perceived competence. The results are discussed in relation to the essay’stheoretical framework. Keywords: Goal settings, motivation, perceived competence, professional/elite soccer players.