Destruktiva former av ledarskap har visat sig ha stor negativ påverkan på både individnivå och organisatorisk nivå. För att minska förekomsten av destruktiva ledarbeteenden är det viktigt att förstå vad som bidrar till att chefer agerar destruktivt. Studien syftade därför till att undersöka antecedenter (orsaker) till kontrollerande ledarskap. Data insamlades i en medelstor kommun genom webbaserade enkäter till chefer (n = 37) och deras medarbetare (n = 329) vid två tillfällen. Flernivåanalys användes för att analysera data. I linje med Self-determination theory (SDT) visade resultaten att lägre känsla av kompetens hos medarbetare predicerar ökad grad av kontrollerande ledarbeteenden hos chefer. Vidare återfanns resultat som visar att medarbetares arbetsprestation samt chefers stress inte predicerar kontrollerande ledarskap. Sammanfattningsvis indikerar resultaten att följare har betydelse för ledares användande av kontrollerande ledarbeteenden. Denna kunskap kan bidra till utformningen av interventioner i syfte att minska kontrollerande ledarskap och i förlängningen de kostsamma effekter som följer. / Destructive forms of leadership have been proved to have major negative impact at both individual and organizational levels. To reduce the occurrence of destructive management behaviors it is important to understand what contributes to the manager acting destructive. The study therefore aimed to investigate antecedents (causes) to controlling leadership. Data were collected in a medium-sized municipality through web-based surveys, to managers (n = 37) and their employees (n = 329) on two occasions. Multilevel analysis was used to analyze data. In line with Self-determination theory (SDT), the results showed lower sense of competence among employees predicts higher levels of controlling leadership behaviors among managers. Furthermore, the results showed that employees’ work performance and managers’ stress do not predict controlling leadership. In summary, the results indicate that followers play a role in manager’s use of controlling leadership behaviors. This knowledge can contribute to the design of interventions in order to reduce controlling leadership and, in the long run, the costly effects that follows.

<p>Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning ungdomar har erfarenheter av att utsättas för våld från sina föräldrar. Studien syftar också till att undersöka ungdomarnas erfarenheter av kontrollerande beteende och våld i nuvarande och tidigare relationer, samt ungdomarnas attityder till mäns våld mot kvinnor. I syftet har följande frågeställningar varit centrala:</p><p>• Vilka erfarenheter har ungdomar av våld från föräldrarna?</p><p>• Vilka erfarenheter har ungdomar av våld i nuvarande och tidigare relationer?</p><p>• Vilka erfarenheter har ungdomar av kontrollerande beteende i nuvarande och tidigare relationer?</p><p>• Finns det skillnader i pojkars och flickors attityder gällande mäns våld mot kvinnor?</p><p>För att bäst besvara vårt syfte föll valet av metod på att genomföra en enkätundersökning bland ungdomar på en gymnasieskola, 60 elever i årskurs tre besvarade enkäten. Av resultatet framgår att en fjärdedel av ungdomar har utsatts för våld av sin pappa och mer än en tredjedel av ungdomarna har utsatts för våld någon gång under uppväxten av någon av föräldrarna. Var nionde flicka har uppgett att hon blivit utsatt för våld i sin nuvarande relation och av de flickor som haft en tidigare partner har var femte uppgett att våld förekommit.</p><p>Vi har funnit samband mellan våld i uppväxten och våld i ungdomarnas egna relationer, samband finns också mellan ett kontrollerade beteende och våld hos en nuvarande partner. Det finns en signifikant skillnad mellan kön och erfarenheter av våld från pojk- eller flickvänner. Det är betydligt vanligare att flickor utsätts för våld av sin partner än pojkar. Avsnittet om ungdomarnas attityder till mäns våld mot kvinnor visar att flickorna i denna studie är bättre upplysta om orsaker till och konsekvenser av mäns våld mot kvinnor.</p>

Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning ungdomar har erfarenheter av att utsättas för våld från sina föräldrar. Studien syftar också till att undersöka ungdomarnas erfarenheter av kontrollerande beteende och våld i nuvarande och tidigare relationer, samt ungdomarnas attityder till mäns våld mot kvinnor. I syftet har följande frågeställningar varit centrala: • Vilka erfarenheter har ungdomar av våld från föräldrarna? • Vilka erfarenheter har ungdomar av våld i nuvarande och tidigare relationer? • Vilka erfarenheter har ungdomar av kontrollerande beteende i nuvarande och tidigare relationer? • Finns det skillnader i pojkars och flickors attityder gällande mäns våld mot kvinnor? För att bäst besvara vårt syfte föll valet av metod på att genomföra en enkätundersökning bland ungdomar på en gymnasieskola, 60 elever i årskurs tre besvarade enkäten. Av resultatet framgår att en fjärdedel av ungdomar har utsatts för våld av sin pappa och mer än en tredjedel av ungdomarna har utsatts för våld någon gång under uppväxten av någon av föräldrarna. Var nionde flicka har uppgett att hon blivit utsatt för våld i sin nuvarande relation och av de flickor som haft en tidigare partner har var femte uppgett att våld förekommit. Vi har funnit samband mellan våld i uppväxten och våld i ungdomarnas egna relationer, samband finns också mellan ett kontrollerade beteende och våld hos en nuvarande partner. Det finns en signifikant skillnad mellan kön och erfarenheter av våld från pojk- eller flickvänner. Det är betydligt vanligare att flickor utsätts för våld av sin partner än pojkar. Avsnittet om ungdomarnas attityder till mäns våld mot kvinnor visar att flickorna i denna studie är bättre upplysta om orsaker till och konsekvenser av mäns våld mot kvinnor.

Sammanfattning Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Ekonomistyrning, FED 334, VT 2006 Författare: Markus Biörk, Tobias Hallerby, Roger Lundin Handledare &amp; Examinator: Fredrik Karlsson Bihandledare: Andreas Jansson Titel: Röstvärdesdifferentiering - En studie om användandet av röstvärdes-differentiering bland bolag noterade på Stockholmsbörsen Bakgrund: I Sverige finns det procentuellt flest användare av röstvärdesdifferentiering i världen och den svenska ägarstrukturen kännetecknas av ett koncentrerat ägande med starka kontrollerande ägare. Svensk forskning visar, i motsats till tidigare studier, att de kontrollerande ägarna i relativt liten utsträckning tycks tillskansa sig fördelar på bekostnad av övriga intressenter. Således uppstår frågan vad som påverkar användandet av röstvärdesdifferentiering i bolag noterade på Stockholmsbörsen. Uppsatsens syfte: Syftet är att testa och analysera sambanden mellan användandet av röstvärdesdifferentiering i bolag noterade på Stockholmsbörsen och existensen av alternativa kontrollsystem, ägarnas intentioner med sitt ägande samt bolagsspecifika faktorer i det ägda bolaget. Metod: Studien genomförs med en kvantitativ metod och en hypotetiskt-deduktiv ansats. För den empiriska datainsamlingen används främst årsredovisningar från bolagen noterade på Stockholmsbörsen. Det insamlade materialet testas statistiskt i SPSS för att sedan analyseras. Resultat: Vi finner positiva signifikanta samband mellan användandet av röstvärdesdifferentiering och variablerna entreprenör, korsägande samt risk. Vidare finner vi negativa signifikanta samband mellan användandet av röstvärdesdifferentiering och variablerna rörelseintressent, finansförvaltare samt tillväxt.

<p>Sammanfattning</p><p>Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Ekonomistyrning, FED 334, VT 2006</p><p>Författare: Markus Biörk, Tobias Hallerby, Roger Lundin</p><p>Handledare & Examinator: Fredrik Karlsson</p><p>Bihandledare: Andreas Jansson</p><p>Titel: Röstvärdesdifferentiering - En studie om användandet av röstvärdes-differentiering bland bolag noterade på Stockholmsbörsen</p><p>Bakgrund: I Sverige finns det procentuellt flest användare av röstvärdesdifferentiering i världen och den svenska ägarstrukturen kännetecknas av ett koncentrerat ägande med starka kontrollerande ägare. Svensk forskning visar, i motsats till tidigare studier, att de kontrollerande ägarna i relativt liten utsträckning tycks tillskansa sig fördelar på bekostnad av övriga intressenter. Således uppstår frågan vad som påverkar användandet av röstvärdesdifferentiering i bolag noterade på Stockholmsbörsen.</p><p>Uppsatsens syfte: Syftet är att testa och analysera sambanden mellan användandet av röstvärdesdifferentiering i bolag noterade på Stockholmsbörsen och existensen av alternativa kontrollsystem, ägarnas intentioner med sitt ägande samt bolagsspecifika faktorer i det ägda bolaget.</p><p>Metod: Studien genomförs med en kvantitativ metod och en hypotetiskt-deduktiv ansats. För den empiriska datainsamlingen används främst årsredovisningar från bolagen noterade på Stockholmsbörsen. Det insamlade materialet testas statistiskt i SPSS för att sedan analyseras.</p><p>Resultat: Vi finner positiva signifikanta samband mellan användandet av röstvärdesdifferentiering och variablerna entreprenör, korsägande samt risk. Vidare finner vi negativa signifikanta samband mellan användandet av röstvärdesdifferentiering och variablerna rörelseintressent, finansförvaltare samt tillväxt.</p>

Denna genusvetenskapliga studie tillämpar kombinationen av multimodal kritisk diskursanalys och demokratisk filmanalys för att undersöka hur Svarta kvinnors moderskapföreställs i tv-dramaserien The Chi (2018–). Porträtteringarna analyseras utifrån fyra Svartakvinnliga karaktärer som tolkas representera så kallat o/moderskap, där både explicita ochimplicita moderskapsroller och praktiker belyses och kontextualiseras genomintersektionalitet och Black Feminist Thought. Tillsammans bidrar karaktärerna tillindividuella och kollektiva o/moderskapspraktiker, som kan förstås utifrån nätverk avbarnomsorg bland den Svarta gemenskapen i Chicago. Representationerna jämförs medsammanställd tidigare forskning som påvisar att afroamerikanska kvinnor och mödrar genomhistorien porträtterats som skadliga troper i media via kontrollerande föreställningar somarketyperna Mammy, Jezebel och Sapphire. Undersökningen behandlar hur seriens Svartakvinnliga karaktärer tolkas stödja varandra till att subversivt bryta mot dessastereotypiserande föreställningar, vilket verkar genom karaktärernas mellanmänskligarelationer inom de kvinnocentrerade barnomsorgsnätverken.

Att vara en ung fotbollsspelare på hög nivå innebär både spännande utvecklingsmöjligheteroch höga krav, vilket kan leda till betydande stress om man som spelare inte känner att mankan möta dessa förväntningar. Föreliggande studie undersöker sambandet mellan unga elitfotbollsspelares upplevelser av stress och upplevelse av deras tränares grad av behovsfrämjande och behovshämmande. Till studien rekryterades 112 pojkar och 7 flickor iåldern 16 - 19 år som spelar fotboll i de två högsta ungdomsserierna i Sverige och Finland.Studiens frågeställningar besvarades med hjälp av självskattningsformulären InterpersonalBehaviour Questionnaire-Sport (IBQ-S) och Perceived Stress Reactivity Scale for Adolescent Athletes (PSRS-AA). Sambandsanalyser visar på signifikanta negativa samband mellan behovsfrämjande ledarskap och stress, signifikanta positiva samband mellan behovshämmande och stress, samt signifikanta lägre grad av upplevd stress bland spelare som upplever att de i hög grad får sina grundläggande psykologiska behov av autonomi, kompetens och samhörighet tillfredsställda, i jämförelse med spelare som upplever en låg grad av behovstillfredsställelse. / Being a young football player at a high-level means both exciting development opportunitiesand high demands, which can lead to significant stress if you as a player do not feel that youcan meet these expectations. The present study investigates the relationship between young elite football players’ experiences of stress and their coach’s perception of the degree of need promotion and need-inhibition. 112 boys and 7 girls aged 16-19 who play football in the two highest youth leagues in Sweden and Finland were recruited for the study. The study’s questions were answered using the self-report forms Interpersonal Behaviour Questioinnaire-Sport (IBQ-S) and Perceived Stress Reactivity Scale for Adolescent Athletes (PSRSS-A). Correlation analyzes show significant negative relationships between need-promoting leadership and stress, significant positive relationships between need-inhibiting leadership andstress, as well as significantly lower levels of perceived stress among players who feel that they have their basic psychological need for autonomy, competence and relatedness satisfied, incomparison with players who experience a low degree of need satisfaction.

No description available.

The present experimental study aimed to investigate the effect of a controlling leadership style, in contrast to an autonomy supportive leadership style on performance and state anxiety in student football players. The sample consisted of 35 participants, 25 men and 10 women, between 16 to 20 years. The experiment had an interventional effect with pre and post measurements. There were two intervention groups and one control group. The intervention groups consisted of a controlling leadership group and an autonomy supportive leadership group. Pre- and post-test performance was measured by means of four different football skill exercises with binary outcomes. There were four exercises and three measured trials which gave a maximum points total of 12 points in the exercises. State anxiety was measured by means of the Competitive State Anxiety Inventory-2 Revised. CSAI-2R is a self-report scale which aims to explore three dimensions of anxiety: Cognitive anxiety (CA), somatic anxiety (SA), self- confidence (SC). Each participant filled in this scale after they completed the four football exercises. No statistically significant pre- to post-test changes in CA, SA, SC or football performance, as an effect of leadership style, was found. However, players in the controlling leadership condition showed significantly higher levels of SA and lower levels of SC in comparison to the control group at post-test

Syftet med studien var att undersöka a) om behovstillfredsställelse medierar relationen mellan ett autonomistödjande ledarskap och idrottslig utbrändhet hos unga elitsatsande lagidrottare b) om behovsfrustration medierar relationen mellan ett kontrollerande ledarskap och idrottslig utbrändhet hos unga elitsatsande lagidrottare. Studien har en kvantitativ longitudinell design och insamling av data skedde via digitala enkäter. Antalet deltagare som deltog vid båda mättillfällena inkluderades i studien, vilket var 71 idrottare. Samtliga deltagare utövade lagidrott och studerade på Nationellt godkända idrottsutbildningar. Baserat på tidigare forskning och Self-Determination Theory ställdes två hypoteser 1) behovstillfredsställelse medierar relationen mellan ett autonomistödjande ledarskap och idrottslig utbrändhet och 2) behovsfrustration medierar relationen mellan ett kontrollerande ledarskap och idrottslig utbrändhet. Hypoteserna bekräftades med hjälp av två genomförda medieringsanalyser. Resultatet stödjer tidigare forskning och teori, samt belyser vikten av ett autonomistödjande ledarskap för att genom behovstillfredsställelse kunna bidra till lägre nivåer av idrottslig utbrändhet. / The aim of the study was to investigate a) if basic need satisfaction mediates the relationship between autonomy-supportive leadership and athlete burnout in young elite team athletes, and b) if basic need thwarting mediates the relationship between controlling leadership and athlete burnout in young elite team athletes. The study used a quantitative longitudinal design and data collection took place via digital surveys. The number of participants who took part in both measurement occasions was included in the study, which was 71 athletes. All participants played team sports and studied at Nationally approved sport education. Based on previous research and Self-Determination Theory, two hypotheses were formulated 1) need satisfaction mediates the relationship between an autonomy-supportive leadership and athlete burnout and 2) need thwarting mediates the relationship between a controlling leadership and athlete burnout. The hypotheses were confirmed with the help of two conducted mediation analysis. The result supports previous research and theory and highlights the importance of an autonomy-supportive leadership in order to contribute to lower levels of athlete burnout through need satisfaction.