Advanced Driving Assistance Systems (ADAS) has the potential to decrease the number of fatal accidents in traffic. However, in some cases, drivers with the systems in their car are resistant against using them. Exploring the underlying reasons and factors of the low-usage of ADAS was the purpose of this thesis. The thesis consists of Study I, an exploratory interview study with ten drivers who had cars with ADAS. The goal of Study I was to highlight the possible reasons behind the low usage of ADAS. The results of Study I were used to design Study II, which consisted of a survey targeted to drivers who had access to the ADAS adaptive cruise control and lane keep assist (N = 49). The results indicate that the factors or circumstances that affect usage depend on the ADAS and the user groups. Some identified underlying factors for low usage behavior of ADAS are the need to monitor the vehicle more when ADAS is activated and lack of trust in own ability when using ADAS compared to the high usage group. / Advanced Driving Assistance Systems (ADAS) har potential att förhindra antalet dödsfall i trafiken. Det förekommer att förare som har systemen i sin bil, väljer bort att använda dem. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka underliggande orsaker och faktorer till låg användningsgrad av ADAS. Uppsatsen består av två studier. Studie I är en explorativ intervjustudie med tio förare som hade bilar med ADAS. Målet med Studie I var att ringa in de möjliga bakomliggande faktorerna för låg användningsgrad av ADAS. Resultaten från Studie I användes för att utforma en enkätstudie till Studie II som var riktad till förare som hade bilar med förarstödsystemen adaptiv farthållare och körfältsassistans (N = 49). Resultaten pekar på att de underliggande orsakerna och faktorerna beror på vilken ADAS som avses samt vilket användargrupp föraren tillhör. Några underliggande faktorer för låg användingsgruppen tycks vara känsla av att behöva övervaka fordonet samt lägre grad av tilltro till den egna förmågan än vad höganvändingsgrupper rapporterade.

Simulatorträning är ett expanderande och relativt nytt inslag i trafikutbildning av ambulansförare. Denna studie syftade därför till att undersöka vad ambulansförarstudenter har behov av att träna i en körsimulator för att säkerställa att träningen formas efter deras behov. Dessutom syftade studien till att undersöka hur ambulansförarstudenters körförmågor kan utvärderas för att i framtida studier kunna undersöka hur körförmåga påverkas av trafikutbildningens innehåll. För att undersöka vad ambulansförarstudenter har behov av att träna i en ambulanskörsimulator hölls två fokusgrupper med ambulansförarstudenter som även fick besvara en enkät. Vidare genomfördes semistrukturerade intervjuer med två deltagare som har lång erfarenhet av bedömning av körförmåga för att undersöka hur studenternas körförmåga kan utvärderas. En tematisk analys av fokusgrupperna resulterade i sex teman; skarp utryckningskörning, att hitta, interaktion med andra trafikanter, vinterutbildning, träningsupplägg och körsimulator som utbildningsverktyg. Dessa sex teman återspeglade sig även till stor del i enkätresultaten. En kvalitativ analys av intervjuerna resulterade i de fyra övergripande områdena uppgiftsbaserad bedömning, subjektiv bedömning, kontinuerligt lärande och körförmåga. Dessutom utformades ett protokoll för utvärdering av ambulansförares körförmåga som en konkretisering av studiens resultat. Sammantaget visar denna studie på vägar framåt för utveckling och utvärdering av simulatorträning för ambulansförarstudenter.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av ”employer branding” (det som på svenska kallas för arbetsgivarvarumärke) och ålder för medarbetares benägenhet att stanna kvar i en organisation (den engelska benämningen employee retention). Vidare ämnade studien att undersöka könsrelaterade skillnader när det gäller viljan att stanna kvar i en organisation. Studien var kvantitativ och har genomförts som en enkätundersökning på ett industriellt företag i Jönköping. Urvalet för studien bestod av 118 undersökningsdeltagare (25 kvinnor och 93 män), vilka valdes ut med hjälp av ett bekvämlighetsurval. Skalorna som användes för studien var Employer Attractiveness Scale (Berthon, Ewing & Hah, 2005) för att mäta hur employer branding uppfattades och Turnover Cognition Scale (Paillé, 2012) för att mäta viljan att lämna organisationen. Båda skalorna har översatts från engelska till svenska och har testats via en pilotstudie. Multipel linjär regression och independent sample t-test användes för att analysera insamlade data. Analysresultat visade att employer branding och ålder signifikant predicerade personalomsättningen i den studerade organisationen, vilket konfirmerade tidigare studier. Resultatet från independent sample t-test visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan kön och viljan att stanna kvar i den organisation som undersöktes, vilket skiljde sig från tidigare studier. / The purpose of this study was to investigate effects of employer branding, gender and age on employee retention in an organization from the industrial sector in Jönköping, Sweden. Furthermore, the study aimed to investigate gender-related differences in the willingness to stay in the organization. A quantitative approach was used where a survey was conducted. The sample for the study consisted of 118 study participants (25 women and 93 men), who were selected using a convenience selection. The scales that were used for this study was Employer Attractiveness Scale (Berthon, Ewing & Hah, 2005) to measure the employees perception of employer branding and Turnover Cognition Scale (Paillé, 2012) to measure the employees willingness to leave the organization. Both scales were translated from English to Swedish that later was tested through a pilot-study. Multiple linear regression and independent sample t-test were used to analyze the data. Results showed that employer branding and age significantly predicted employee retention in the chosen organization which confirmed previous studies. The result for independent sample t-test showed that it was no significant differences between gender and employee retention. Thus, it differed from previous studies.

Introduction: Traumatic experiences before, during but also after refugee children’s and adolescents’ displacement impose harmful mental health symptoms like post-traumatic stress disorder, depression and anxiety. Nevertheless, such threats can be addressed since mental health interventions have been found not only effective but are seen as a legal and ethical obligation. Aim: This study’s aim was to systematically investigate and present available school and community based mental health interventions for refugee children and adolescents from 2010-2020 and to report on their outcome. This systematic review was conducted in order to address certain gaps in literature about contemporary mental health interventions for refugee children and adolescents. Method: Specific search terms were used in three scientific online databases (EBSCO-ERIC, PsycINFO and Scopus) and for a manual searching. Six prime studies emerged through title, abstract and full-text examination based on inclusion and exclusion criteria and quality assessment. Results: After data analysis was completed several themes and categories were identified. Most mental health interventions were community based and adopted Cognitive Behavioural Therapy’s principles. There was also a school based mental health intervention that adopted creative arts. However, all yielded promising results in alleviating harmful mental health symptoms. Key concepts like caregivers’ role, culture, activities employed and reflection on theories seem to follow similar patterns in the prime stud-ies. The results are discussed in relation to literature and are critically reflected upon. Conclusion: Successful mental health interventions for refugee children and adolescents allow for hope to be fostered. Intervention designers and other professionals can use the discussed characteristics and factors in their approaches that seemingly can lead to resilience and post traumatic growth. / Εισαγωγή: Οι τραυματικές εμπειρίες που βιώνονται τα παιδιά και οι έφηβοι πρόσφυγες πριν, κατά αλλά και μετά την μετανάστευση οδηγούν σε αρνητικά συμπτώματα ψυχικής υγείας όπως διαταραχή μετατραυματικού στρες, κατάθλιψη και αγχώδη διαταραχή. Παρ’ όλα αυτά, τέτοιες απειλές μπορούν να αντιμετωπιστούν αφού οι παρεμβάσεις ψυχικής υγείας έχουν υποστηριχθεί όχι μόνο ως αποτελε-σματικές αλλά θεωρούνται νομική και ηθική υποχρέωση. Σκοπός: Ο σκοπός αυτής της εργασίας ήταν να παρουσιαστούν μετά από συστηματική έρευνα διαθέ-σιμες σχολικές και κοινοτικές παρεμβάσεις ψυχικής υγείας για παιδιά και εφήβους πρόσφυγες από το 2010- 2020 και να αναφερθούν τα αποτελέσματά τους. Η παρούσα συστηματική βιβλιογραφική ανα-σκόπηση πραγματοποιήθηκε ως συνεισφορά σε ορισμένα κενά στη βιβλιογραφία όσον αφορά τις σύγ-χρονες παρεμβάσεις ψυχικής υγείας για παιδιά και εφήβους πρόσφυγες. Μέθοδος: Συγκεκριμένοι ερευνητικοί όροι χρησιμοποιήθηκαν σε τρεις διαδικτυακές ερευνητικές πη-γές δεδομένων (EBSCO-ERIC, PsycINFO and Scopus) και μια ανεξάρτητη έρευνα. Μετά από αξιο-λογήσεις σε τίτλο, περίληψη και κυρίως κείμενο βάση συγκεκριμένων κριτηρίων επιλογής και από-κλισης καθώς και μετά από μια ποιοτική αξιολόγηση αναδύθηκαν έξι ερευνητικές μελέτες. Αποτελέσματα: Η ανάλυση των δεδομένων ανέδειξε αρκετά θέματα και κατηγορίες στις έρευνες. Στην πλειοψηφία τους παρουσιάστηκαν κοινοτικές παρεμβάσεις ψυχικής υγείας που ακολούθησαν τις αρχές της Γνωστικής Συμπεριφοριστικής Θεωρίας. Υπήρξε και μια παρέμβαση ψυχικής υγείας που πραγματοποιήθηκε σε σχολείο και βασίστηκε σε τέχνες. Ωστόσο, όλες παρουσίασαν υποσχόμενα α-ποτελέσματα όσον αφορά την μείωση των αρνητικών συμπτωμάτων ψυχικής υγείας. Κύριες έννοιες όπως ο ρόλος των κηδεμόνων, η κουλτούρα, οι δραστηριότητες που πραγματοποιήθηκαν καθώς και θεωρίες που συσχετίζονταν με τις παρεμβάσεις παρουσιάστηκαν με όμοιο τρόπο στις ερευνητικές μελέτες. Τα αποτελέσματα συζητούνται με βάση την βιβλιογραφία και αναλύονται με βάση κριτικά επιχειρήματα. Συμπεράσματα: Η ύπαρξη επιτυχημένων παρεμβάσεων ψυχικής υγείας για παιδιά και εφήβους πρό-σφυγες ενισχύουν ελπιδοφόρες προοπτικές. Οι υπεύθυνοι για τον σχεδιασμό παρεμβάσεων και άλλοι επαγγελματίες μπορούν να ενσωματώσουν στις παρεμβάσεις τους τα χαρακτηριστικά και τους παρά-γοντες που συζητούνται και που πιθανώς να οδηγούν σε ψυχική ανθεκτικότητα και μετατραυματική ψυχική ανάπτυξη.

Given that causal attributions of errors contain different motivational and behavioral implications for learning from errors, it is highly relevant for organizations to thoroughly understand the factors that promote functional attributions. This study set out to investigate whether perceived psychological safety is an antecedent of functional and dysfunctional causal attributions of errors and whether this association is mediated by error orientation. A total of 148 German and Swedish working students served as a convenience sample for the current cross-sectional survey study. Participants answered an online survey measuring their perception of psychological safety, error orientation, and causal attributions of errors. Partial correlation analysis, hierarchical multiple regression, and hierarchical binary logistic regression were performed to analyze the data. It was found that perceived psychological safety negatively predicted the orientation toward covering errors as well as the avoidant error orientation, whereas it did not predict the learning from errors orientation. No evidence of error orientation being related to causal attributions of errors, nor a direct or indirect link between perceived psychological safety and causal attributions was found. The results imply that organizations benefit from creating a psychologically safe work environment in that it reduces the counterproductive error orientations.

The fact that every organization is confronted with errors necessitates a thorough understanding of the factors that encourage employees to engage in behaviors that promote learning from errors. Putting reflective activity and two types of feedback seeking into the center of attention, this study addresses the question of whether perceived psychological safety indirectly relates to these behaviors through error orientation. A cross-sectional survey study was conducted on a convenience sample of 154 German and Swedish working students. Participants completed an online survey of their perception of psychological safety, attitudes and reactions toward errors, engagement in reflective activity, and the reasons for seeking feedback, all referring to the work context. The data was analyzed by means of a partial correlation analysis as well as a path analysis to examine the mediating effect of error orientation. However, the parameter estimates of the latter could not be interpreted due to a poor model fit. The results suggest that perceived psychological safety mitigates both the orientation toward covering errors and the avoidant error orientation, while it does not promote the learning from errors orientation. Some support is provided for the three error orientations to differentially relate to reflective activity and the two types of feedback seeking. The results imply that organizations are well advised to cultivate a psychologically safe climate in order to reduce negative attitudes toward errors. The question of whether perceived psychological safety is indirectly relevant for error-related learning behaviors through error orientation remains unresolved though and awaits further research.

Inledning: Uppsatsens ambition är att utforska passformen mellan de två samtalsformerna själavård och psykodynamisk psykoterapi genom att intervjua personer som är skolade i och använder båda formerna. Frågeställningar: Hur upplever enskilda präster som är också är legitimerade psykoterapeuter passformen mellan själavård och psykoterapi och vilka strategier har de för att förlika dessa paradigm med varandra? Metod: Uppsatsen hämtar sina resultat från fem induktivt orienterade intervjuer som bearbetats med tematisk analys. Resultat: Tre teman utkristalliserade sig: Definitionsproblematik, konflikt perspektiv och konsolidering. Diskussion: Diskussionen tar framförallt fasta på svårigheten att medvetandegöra skillnader och likheter mellan själavård och psykoterapi, men försöker också få upp områden till ytan som skulle kunna utforskas vidare. Dessa områden täcker flera nivåer från strukturella intressekonflikter mellan olika tillsynsmyndigheter till den psykodynamiska teorins kontra teologins förståelse av Gud.

Inledning: Inom psykodynamisk teori är den psykoterapeutiska ramen ett centralt begrepp. Syftet med studien är att undersöka hur psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter förhåller sig till den psykoterapeutiska ramen med fokus på tidsdimensionen i avslutet av terapitimmen.  Frågeställningar: Hur gör terapeuten för att avsluta en terapitimme? Hur ser terapeuten på avslutet av terapitimmen? Vilka känslor och reaktioner väcker avslutet hos terapeuten? Är avslutet av terapitimmen ett område som man kan prata med andra terapeuter om? Metod: Datainsamlingen genomfördes genom strukturerade intervjuer med kvalitativ forskningsmetod. Studien har en hermeneutisk ansats och resultatet har analyserats tematiskt. Resultat: Undersökningen visar att fyra av de fem intervjuade psykoterapeuterna förbereder patienten på terapitimmens avslut. Denna praktik har inte stöd i den psykodynamiska psykoterapeututbildning som ges vid S:t Lukas utbildningsinstitut. Under utbildningen betonas vikten av att hålla tidsramen noga, i betydelsen att arbeta psykoterapeutiskt tills den överenskomna tiden är slut. Diskussion: Samtliga intervjuade psykoterapeuter delar uppfattningen att de psykoterapeutiska tidsramarna i allmänhet inte tillämpas lika strikt idag som tidigare. Fyra av de fem terapeuterna har erfarenhet av att arbeta med andra terapimetoder än den psykodynamiska, vilket kan påverka deras förhållningssätt till avslutet av terapitimmen. / The psychotherapeutic framework is a central idea in psychodynamic theory. The purpose of the study is to examine how psychodynamically oriented psychotherapist relate to the psychotherapeutic framework with focus on the time dimension at the end of the therapy session. Questions: How does the therapist act to end a therapy session? How does the therapist regard the end of the therapy session? What feelings and reactions does the termination evoke in the therapist? Is the termination of the therapy session a subject you can talk to other therapists about?  Method: The data collection was conducted through structured interviews with a qualitative research method. The study has a hermeneutic approach and the result has been analysed thematically. Result: The study shows that four out of five interviewed psychotherapists prepare the patient for the end of the psychotherapy session. This practice lacks support in the psychodynamic psychotherapist education at St Lukas educational institution. The importance of holding the time frame, in the sense of working psychotherapeutically until the agreed time is over, is emphasized during the training. Discussion: The interviewed psychotherapists share the view that the psychotherapeutic timeframes are generally not applied as strictly today as before. Four out of five therapists have experience of working with other methods of therapy than the psychodynamic, which may affect their approach to the end of the therapy session.

Inledning: Riskbruk av alkohol orsakar problem både för den enskilde, dennes omgivning samt är kopplat till ett flertal allvarliga sjukdomstillstånd. Tidiga interventioner kan förhindra en mer allvarlig beroendeutveckling. Forskning som berör psykoterapeuters erfarenhet av psykodynamisk terapi vid riskbruk är begränsad. Syftet med studien är att belysa terapeuters erfarenhet av riskbruk av alkohol i psykodynamisk terapi. Frågeställning: Hur upplever och beskriver psykoterapeuter psykodynamisk terapi med patienter som har ett riskbruk av alkohol? Metod: Fem legitimerade psykoterapeuter med erfarenhet inom området, valdes utifrån ett riktat bekvämlighetsurval. För att belysa terapeuters erfarenheter och upplevelser användes en kvalitativ metod. Studien har en induktiv ansats samt en semistrukturerad intervjuform med riktat öppna frågor. Intervjumaterialet har strukturerats och kategoriserats enligt tematisk analysmetod. Resultat: Tre huvudteman med dess underteman framkom i studien; 1. Den terapeutiska hållningen 2. Patienten; förutsättningar och hinder 3. Psykodynamisk terapi vid riskbruk. Diskussion: Informanterna belyste olika erfarenheter av interventioner vid riskbruk av alkohol. Dels vikten av att vara en aktiv psykoterapeut och ställa frågor kring alkoholkonsumtion, dels låta patienten själv lyfta sina problem i sin egen takt. Informanterna belyste både möjligheter och begränsningar med den psykodynamiska metoden vid riskbruk av alkohol. / Introduction: Risk use of alcohol causes problems for the individual, his enviroment, and is linked to a number of serious illnesses. Early interventions can prevent more serious dependency development. Research related to psychotherapists´experience of psychodynamic therapy in risk use of alcohol is limited. The purpose of the study is to elucidate therapists´experience of risk use of alcohol in psychodynamic therapy. Question: How do psychotherapists experience and describe psychodynamic therapy with patients who are at risk of alcohol use? Method: Five legitimate psychotherapists with experience in the field, were selected on the basis of a targeted convenience selection. To elucidate therapists´experiences and experiences, a qualitative method was used. The study has an inductive approach and a semi-structured interview form with directed open questions. The interview material has been structured and categorized according to the thematic analysis method. Results: Three main themes with their subthemes emerged in the study; 1. The therapeutic attitude 2. The patient; conditions and barriers 3. Psychodynamic therapy in risk use. Discussion: The informants highlighted different experiences of interventions in the use of alcohol at risk. On the one hand, the importance of being an active psychotherapist and asking questions about alcohol consumption, and on the other hand, let the patient himself raise his problems at his own pace. The informants highlighted both the possibilites and limitations of the psychodynamic method in the risk use of alcohol.

Inledning: Det högkänsliga draget eller den högkänsliga personen (HSP) är en del av personlighetspsykologin och myntades först av Elaine Aron. Ämnet och draget är relativt outforskat och det finns fortfarande områden att belysa. Syftet med arbetet är att undersöka ett av dessa områden och det är psykoterapeuters erfarenhet av det högkänsliga draget i psykoterapi.  Frågeställning: Vad har psykodynamiskt orienterade psykoterapeuter för erfarenheter av det högkänsliga draget i en psykoterapi?  Metod: Fem legitimerade psykoterapeuter med erfarenhet av området valdes ut genom ett bekvämlighetsurval samt snöbollsmetod. För att besvara studiens fråga användes en kvalitativ metod med en induktiv ansats, samt semistrukturerade frågor och öppna fördjupningsfrågor. Intervjumaterialet strukturerades enligt en tematisk analys.  Resultat: De intervjuande psykoterapeuterna beskrev högkänsliga draget som ett resultat av individens uppväxtmiljö och omständigheter i livet. Det är uttrycket för negativa livsomständigheter, vilka går att arbeta med i en terapi. En integrering av kropp och själ blir i detta sammanhang ett mål för att uppnå en psykisk och fysisk hälsa hos personer med det högkänsliga draget. På grund av studiens storlek bör inga generella slutsatser dras rörande det högkänsliga draget, utan bör enbart vara begränsad till denna studie.  Diskussion: Psykoterapeuters erfarenheter kring det högkänsliga draget visade sig dela mycket av redan existerande föreställningar. Troligen har det sin grund i att definitionen av draget redan finns i befintlig litteratur och haft en viss mediaexponering, men kan även berott på att författaren haft en förförståelse om draget som kan haft en påverkan på respondenterna i studien. Att kroppen och sexualitet kom upp som ett ämne skapade nya frågor som tyvärr inte fick tillräcklig med plats i denna studie. Ämnet som sådant är intressant att studera vidare. Då studien enbart berör fem psykoterapeuters erfarenheter om det högkänsliga draget, bör inte några generella slutsatser dras rörande draget. Resultaten som presenteras bör endast begränsas till denna studie. / Introduction: The Highly Sensitive Trait or Highly Sensitive Person (HSP) is part of personality psychology and was first coined by Elaine Aron. The subjects and the trait is relatively unexplored and there are still areas to highlight. The purpose of this work is to investigate one of these areas and it is psychotherapists experience of patients with the highly sensitive trait.  Question: What are psychodynamic oriented psychotherapists’ experience of the highly sensitive trait in a psychotherapeutic context?  Method: Five licensed psychotherapists with experience in the area were selected through a convenience selection and snowball method. To answer the study’s question. A qualitative method with an inductive approach was used, with semi-structured questions and open in-depth questions. The interview material was structured according to a thematic analysis.  Results: The interviewed psychotherapists described the highly sensitive trait as a result of the individuals upbringing environment and circumstances in life. It is the expression of negative life circumstances, which can be worked with in a therapy. In this context, the integration of the body and mind becomes a goal for achieving mental and physical health in people with the highly sensitive trait. Due to the size of the study no general conclusions should be drawn regarding the highly sensitive trait, but should be limited to this study only.  Discussion: Psychotherapists ́ experience of the highly sensitive trait turned out to share much of already existing perceptions. This was probably due to the fact that the definition of the trait already exists in literature and has had a certain media exposure. But it may also be due to the authors pre-existing understanding of the trait that may have had an impact on the respondents in the study. The fact that the body and sexuality came up as a topic created new questions that unfortunately did not got enough space in this study. The subject is however interesting to study further. As the study is only based on the experience of five psychotherapists about the highly sensitive trait, no general conclusions should be drawn about the trait. The results should only be limited to this study.