Hyman Minsky’s Financial Instability Hypothesis (Minsky, 1977) proposes that cyclicality in the financial market is caused by a rational process of learning and inference of probabilities. Although a substantial literature is available on the perception of stationary probability distributions, the learning of non-stationary distributions has received less interest. The purpose of this thesis is to investigate people’s cognitive ability to learn cyclical changes in an underlying probability from feedback. Key aspects of the design of Gallistel et al. (2014) are replicated, but under continuously, rather than stepwise, changing Bernoulli distributions to establish: (i) if the learning process is continuous or discrete, (ii) if there is only local learning or if people induce the underlying functional form, and (iii) if there are any differences in performance between perceptual and cognitive formulations of the task. The step-hold updating model introduced by Gallistel et al. (2014) is compared to two simple trial by trial updating models. The results suggest that (i) the learning process is continuous, (ii) people perceive the functional form explicitly but do not extrapolate, and (iii) there are some differences depending on framing. One of the trial by trial models outperforms the step-hold model for the majority of subjects in this sample and version of the task.

No description available.

Inledning: Färre män än kvinnor söker sig till psykodynamisk terapi, och den mesta kunskapen om män i terapi begränsar sig till subgrupper av män med missbruksproblematik eller kriminalitet. Det är därför väsentligt att öka kunskapen om män i mer generellt inriktad psykodynamisk terapi. Tidigare studier indikerar att när både terapeut och patient är män uppstår särskilda förutsättningar i terapin, som kan försvåra den samkönade terapin. Förståelse av vad som händer i manligt samkönade terapier kan underlätta för män som söker hjälp i psykodynamisk terapi. Frågeställning: Hur upplever yrkesverksamma manliga terapeuter terapimötet med manliga patienter? Metod: Fem manliga terapeuter intervjuades i semistrukturerade enskilda intervjuer. Materialet bearbetades med tematisk kvalitativ analys. Resultat: Resultatet visar att informanterna upplever särskilda förutsättningar i manligt samkönade terapier vad gäller relationen till terapeuten, skam, kontroll, terapimålet och själva terapisituationen. De beskriver att detta kan relateras till mäns tendens att leva upp till normativ maskulinitet även i terapirummet. Dock kan terapeuten fungera som rollmodell och visa på alternativ till normativ maskulinitet. Diskussion: Resultaten överensstämmer med tidigare forskning som påvisat mäns svårigheter att avvika från normativ maskulinitet i terapisituationen. Föreliggande studie uppmärksammar dessutom den manlige terapeutens funktion som rollmodell för alternativa maskuliniter, vilket kan sammankopplas med R. W. Connells teorier om maskuliniteter som ett differentierat begrepp. Ytterligare forskning om män i samkönade terapier är angelägen, i syfte att underlätta för hjälpbehövande män att söka terapi samt för att hjälpa terapeuter att möta män.

Studiens syfte var att undersöka ett urval erfarna HR-representanter inom offentlig verksamhets upplevelser av att arbeta med stressrelaterad ohälsa. För studien valdes en kvalitativ forskningsmetod bestående av semistrukturerade intervjuer med efterföljande tematisk analys. Ett snöbollsurval ledde till åtta deltagare (n=8) fördelat på sju organisationer. Stressrelaterad ohälsa är en vanlig orsak till sjukskrivning i dagens samhälle och en del i gällande arbetsmiljölagstiftning. Analysen resulterade i fyra övergripande teman; stress, arbetsmiljö, ambitionsnivå och HR-funktionens roll. Resultatet visade att stress är ett komplext ämne. Många gånger beror stress på annat än arbetets utformning såsom till exempel privatliv eller höga ambitioner hos medarbetare. Den sociala och organisatoriska arbetsmiljön spelar också roll för den upplevda stressen och det är HR:s uppgift att ge chefer rätt förutsättningar för att bedriva arbetet mot stressrelaterad ohälsa.

Syftet med studien var att undersöka enhetschefernas förväntningar på HR-funktionen inom den offentliga sektorn, samt kartlägga om dessa förväntningar även stämmer överens med vad som var möjligt i en viss organisation. Studien som genomfördes var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer tillämpades under datainsamlingen. Studien utfördes med ett bekvämlighetsurval vilket resulterade i att åtta enhetschefer inom två kommuner valdes till studien (n=8). Detta medförde att studien riktades mot fyra huvudsakliga HR-funktioner. Data från de semistrukturerade intervjuerna bearbetades med en tematisk analys. I studiens resultat framkom det fyra aspekter angående enhetschefernas förväntningar på HR. Aspekterna som framställdes var samverkan, kommunikation, problematik och HR-funktion. I studiens slutsats framkom det att enhetschefernas förväntningar på HR delvis stämde överens med vad som var möjligt inom de två utvalda organisationer.

Studiens syfte var att undersöka hur svenska poliser upplevde att hot och våld i tjänst påverkade dem. Ett bekvämlighets- och snöbollsurval applicerades, vilket resulterade i tolv respondenter (n=12) där fördelningen var fyra kvinnor och åtta män mellan 30-65 år, från sex olika län. Vid datainsamlingen användes semistrukturerade intervjuer, därefter utfördes en tematisk analys som resulterade i olika tema. Resultatet visade att samtliga poliser upplevde såväl fysiska som psykologiska konsekvenser av hot och våld. Vidare visade resultaten att större delen av respondenterna ansåg sig som underbetalda och ouppskattade i relation till vad de får utstå i tjänsten. Sammantaget var frustration till följd av hot och våld genomgående i alla intervjuerna och majoriteten diskuterade värdet i arbetet, vilket möjligen kan tolkas som en diskrepans i de förberedelser som polisutbildningen erbjuder och vad tjänsten faktiskt sedan innebär.

Denna studie undersökte upplevelser av etnisk diskriminering på arbetsmarknaden hos arbetslösa första och andra generationens invandrare. Studien hade en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer genomfördes. Urvalet bestod av ett bekvämlighetsurval med nio arbetslösa respondenter från olika länder. En tematisk analys genomfördes och visade åtta upplevelseaspekter som utgjorde resultatet av vad lagligen definierad diskriminering är: utländskt utseende, utländskt namn, språkfärdigheter, religionstillhörighet, kompetens, kallelse till intervju, anställningsformer samt inställning. Att uppleva sociokulturella utmaningar bidrog till pragmatiska resultat av att ha en främmande kulturell identitet. Genom att få både sin kulturella samt professionella identitet utmanad, bidrog det till en negativ inställning hos majoriteten av respondenterna. Detta överensstämmer med tidigare forskning som visat att upprepade upplevelser av etnisk diskriminering bidrar till ett sämre välbefinnande. Förslag till framtida forskning är att utföra kvantitativa studier för att exempelvis undersöka hur etnisk diskriminering påverkar arbetslösas fysiska och psykiska hälsa över en längre tidsperiod för att bidra med en djupare förståelse av ämnet.

According to the conjunction rule of probability theory, a conjunction of events cannot be more probable than either conjunct. However, participants often violate this rule in experimental settings, thus committing the conjunction fallacy. Why do participants commit this fallacy? One hypothesis suggests that participants interpret a task-critical statement designating the event A as designating the event A&notB. If so, participants do not commit the conjunction fallacy. Another hypothesis suggests that participants fail to take task-relevant relations of set inclusion into account when judging probabilities. Both hypotheses were tested in an experiment utilizing a between-subjects design with 145 participants. The results, analyzed using Bayes factors, provide evidence for the null hypothesis in both cases, thus suggesting that neither hypothesis explains the fallacy. However, the unexpectedly low prevalence of the fallacy in the baseline group may have masked the true effects of the manipulations.

Denna replikationsstudie undersökte vilka motivations- och hygienfaktorer som predicerar arbetstillfredsställelse hos medarbetare med repetitiva arbetsuppgifter inom en svensk industriell verksamhet samt om de demografiska egenskaperna (ålder och anställningstid) påverkade den upplevda arbetstillfredsställelsen. Faktorerna som inkluderades i studien utgick från Herzbergs (1966) Motivations- och hygienteori. I studien deltog 79 industriarbetare (17 kvinnor, 62 män) med repetitiva arbetsuppgifter. Åldersspannet på respondenterna var 20 – 64 år (M=38,61, SD=11,6). Enkäten som användes i aktuell studie är ursprungligen utformad av Teck-Hong och Waheed (2011) och användes med anledning av att den innehåller frågor som undersöker samtliga faktorer i Motivations-och hygienteorin. Stegvis regressionsanalys användes för att analysera inkomna data. Den faktor som ansågs predicera arbetstillfredsställelse starkast var erkännande, följt av arbetsvillkor och därefter relation till chefer. Vidare visade ett independent sample t-test att de demografiska variablerna inte hade en effekt på arbetstillfredsställelsen. En slutsats som drogs var att majoriteten av de faktorer som predicerar arbetstillfredsställelse tillhör kategorin hygienfaktorer.

Denna studie syftade till att undersöka sociala representationerna om personlighetstester i samband med rekrytering bland kommunalt anställda HR konsulter. Alla konsulter arbetade på småländska höglandet och arbetade helt eller delvis med rekrytering. Data samlades in via semi-strukturerade intervjuer. En kort litteraturgenomgång om aktuell forskning ger en inblick i vad man vet här och nu och fungerar som en teoretisk utgångspunkt för läsaren. Med tematisk analys delades respondenternas svar upp i olika kategorier och teman för att identifiera gemensamma sociala representationer. Tre visade sig vara gemensamma för alla sex deltagare – tillit, bekräftelse och ambivalens.