Meningsfullt liv är idag ett etablerat forskningsämne inom psykologin. Nyligen har det uppstått viss konsensus om att begreppet meningsfullt liv är multidimensionellt och främst består av dimensionerna förståelse (en slags känsla av sammanhang), syfte (innehav av viktiga livsmål) och betydelse (upplevelsen att ens existens är av värde). Den aktuella studien hade som syfte att undersöka vilka samband som finns mellan dessa dimensioner och variablerna tacksamhet, självbildsklarhet, optimism, ensamhet och livstillfredsställelse. Tidigare forskning har funnit signifikanta samband, men då har främst endimensionella meningstest använts. En hypotes i den aktuella studien var att det skulle uppstå signifikanta samband även med användande av ett multidimensionellt mätinstrument bestående av nyss nämnda tre dimensioner. En annan hypotes var att studien vid multipla regressionsanalyser skulle upptäcka minst något fall där en meningsdimension är särskilt framträdande när det gäller att predicera ett visst utfall. Hypoteserna testades genom en enkätundersökning som främst hade universitetsstudenter som deltagare. Sammanlagt deltog 191 personer i studien. Den första hypotesen fick entydigt stöd. Angående den andra hypotesen uppstod fall där inte alla tre meningsdimensioner samtidigt unikt kunde predicera ett visst utfall. När utfallet var ensamhet visade det sig att alla tre meningsdimensioner kunde predicera detta utfall ungefär likvärdigt. Men när utfallet var exempelvis självbildsklarhet visade det sig att det främst var förståelse som kunde predicera detta utfall och i viss mån betydelse, men däremot inte syfte. Uppsatsens slutsats är därmed att det verkar finnas åtminstone vissa fall då det kan vara relevant att göra åtskillnad mellan olika meningsdimensioner och inte mäta begreppet meningsfullt liv enbart endimensionellt.

Syftet med denna studie är att se om det finns någon skillnad hos gymnasieelever med eller utan nationellt godkänd idrottsutbildnings (NIU) upplevda psykiska ohälsa och stress. Syftet var också att undersöka om det fanns ett samband mellan upplevd psykisk ohälsa och stress. En elektronisk enkät besvarades av 104 gymnasieelever i åldrarna 17-20 år ifrån fyra olika skolor i Mellansverige. 58 avgymnasieleverna hade ingen nationell idrottsinriktning i utbildningen och 46 elever hade således valt gymnasieutbildning med NIU. Upplevd psykisk ohälsa mättes med en svensk version av General Health Questionarie (GHQ-12) och upplevd stress mättes med en svensk version av Percieved Stress Scale(PSS-14). Studien fick inte stöd för sin hypotes att gymnasielever med idrottsinriktning (NIU) upplevde mer psykisk ohälsa och stress än de utan idrottsinriktning. Studien fann en positiv korrelation mellan stress och psykisk ohälsa. Kvinnor upplevde mer psykisk ohälsa och stress än män.

Introduction: The study investigates how family treatment done under coercion affects the ability of family therapists to create therapeutic alliance with families, and if this affects the therapist’s feelings of the possibility of creating changes. Questions: How family therapists are affected in their work to create a therapeutic alliance when the family is under / threatening care of young persons act (LVU)? Are there important relational elements in treatment that contribute to change when there is LVU or threat of LVU? Method: Qualitative interview investigation and thematic analysis. Results: The results of the study show that therapists feel it is of the utmost importance that they prove to be a "normal person", are given the opportunity to co-operate with the family and that they raise strengths rather than weaknesses, to reach an alliance. The result also shows that respondents experience it as aggravating when it comes to the creation of alliance, as collaboration with social services is sometimes complicated. They find it easier to create alliance when the family themselves ask for treatment. They believe that change is possible, albeit more difficult, when coercion exists. Discussion: The outcome of the study is discussed, partly from an intersubjective and systemic perspective. / Inledning: Studien undersöker hur familjebehandling som sker under tvång påverkar möjligheten för familjebehandlare att skapa terapeutisk arbetsallians med familjens medlemmar samt om detta i så fall påverkar familjebehandlarnas känsla för möjligheten att skapa förändring i familjer som fått insatsen via socialtjänsten. Frågeställningar:  Hur påverkas familjebehandlarna i sitt arbete med att skapa en terapeutisk allians när familjen är under/eller hot om LVU? Finns speciellt viktiga relationella inslag i familjebehandlingen, som bidrar till förändring då det föreligger LVU eller hot om LVU? Metod: Kvalitativ intervju-undersökning och tematisk analys. Resultat: Resultatet av studien visar att familjebehandlarna för att nå en terapeutisk allians. upplever det som av stor vikt att de visar sig vara en ”vanlig människa”, att de får ges möjligheten att samgå med familjen samt att de lyfter styrkor snarare än svagheter. Resultatet pekar på att familjebehandlarna som tillfrågats upplever det som försvårande när det kommer till skapande av allians, vid de tillfällen då samarbetet med socialtjänsten är komplicerat. De upplever det lättare att skapa allians då familjen själva efterfrågar behandling, än när insatsen är tvingande. De menar att förändring är möjlig, om än svårare, då tvång föreligger. Diskussion: Studiens resultat diskuteras, delvis ur ett intersubjektivt och systemiskt perspektiv.

Psykologisk inflexibilitet är ett centralt begrepp inom Acceptance and committment therapy (ACT). I enlighet med teorin bakom ACT är människor psykiska lidande starkt sammankopplat med komponenterna som utgör psykologisk inflexibilitet; upplevelsemässigt undvikande och kognitiv fusion. Det psykiska måendet bland barn och ungdomar tenderar att försämras och behovet av psykologiska vårdinsatser ökar. I det sammanhanget är det viktigt med fungerande skattningsinstrument som möjliggör bedömningar och utvärderingar av vårdbehov och vårdinsatser. I uppsatsen undersöktes psykometriska egenskaper hos självskattningsinstrumentet Avoidance and Fusion Questionnaire for Youth (AFQ-Y) i en grupp ungdomar som vårdas av Statens institutionsstyrelse. Av resultaten framgick att såväl reliabilitet som validitet var god i de utvalda måtten, faktorstrukturen tolkades som endimensionell. Även graden av psykologisk inflexibilitet i gruppen undersöktes. Bland undersökningsdeltagarna hade flickorna signifikant högre AFQ-Y-resultat jämfört med normpopulationen. Pojkarna avvek inte från normpopulationen.

Inledning: Uppsatsen syftar till att undersöka familjeterapeuters erfarenheter av processer och faktorer bakom hur allians byggs upp med ungdomar i familjeterapi. Studien visar på att ungdomars utvecklingspsykologiska position gör att terapeuter måste närma sig ungdomarna med en väl tilltagen dos respekt och lyhördhet, samt i det odla en medvetenhet om att ungdomarna är extra känsliga och observanta på hur familjeterapeuterna agerar i relation till dem och föräldrarna. Frågeställningar: Hur ser och beskriver ett antal familjeterapeuter alliansprocessen med ungdomar i familjeterapi? Finns det särskilt viktiga komponenter i ett förhållningssätt som är allians-befrämjande? Finns det särskilda hinder eller fallgropar att beakta i relation till ovanstående? Metod: Kvalitativ intervjuundersökning. Resultat: Studien visar på vikten av att familjeterapeuterna visar respekt, nyfikenhet och kan hantera balansen mellan föräldrar och ungdomar. Att fokusera på diagnoser eller inta en dömande attityd verkar försvåra allians med ungdomar i familjeterapi. Diskussion: Resultaten diskuteras och analyseras bland annat ur ett utvecklingspsykologiskt och intersubjektivt perspektiv. / This paper discusses and examines how a number of family therapists look at the processes and factors related to how to build alliance with adolescents in family therapy. The current state of knowledge on this issue raises the important thing to get right alliance with adolescents in family therapy in terms of how successful and Goal Completions therapy becomes. The study shows that therapists have to consider that youth are in a development psychological position when they approach the young people with a generous dose of respect and sensitivity, as well as the growing awareness that young people are particularly sensitive and observant of how family therapists act in relation to them and their parents.

Inledning: Enligt en statlig utredning från 2016 slås det fast att kvinnors ökade psykiska ohälsa har samband med det större ansvar än män för barn och hushåll kvinnor tar. Krav att ta ansvar för andra medför att många kvinnor gör det på bekostnad av de egna behoven. Det finns få studier om genusperspektivets roll och användning i psykoterapi. Syftet med studien är att beskriva hur en grupp legitimerade psykoterapeuter använder sig av genusperspektiv i det terapeutiska rummet och hur de definierar begreppet. Frågeställningar: Hur definierar psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter genusperspektivet och dess betydelse för dem? På vilket sätt använder de sig av genusperspektivet i det terapeutiska arbetet? Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har använts där fem legitimerade psykoterapeuter, samtliga kvinnor djupintervjuades. Resultatet av intervjuerna har analyserats genom kvalitativ forskningsansats vilken har bearbetats genom en tematisk analysmetod. Resultat: Deltagarna delar en medvetenhet om mäns och kvinnors olika villkor i samhället. Studien visar att terapeuterna har olika förhållningssätt till praktiken med genusperspektiv. Några anser att öppenhet och transparens med genusperspektivet gentemot patienten krävs medan andra tar med den såsom en tyst kunskap i terapirummet. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning om feministisk teori. Problemet med att koppla de egna kunskaperna till praktiken stämmer med tidigare forskning och studier. / Introduction: There are few studies about the role of gender perspective and it’s use in psychotherapy. The purpose with this study is to describe how a group of legitimized psychotherapists use gender perspective in the therapeutic room and how they define the concept. Question formulations: How do psychodynamic orientated psychotherapists define gender perspective and its meaning for them? In what way do they use gender perspective in the therapeutic work? Method: A qualitative investigative method has been used where five legitimized psychotherapists, all women was interviewed in-depth. The result was analyzed and processed through thematic analysis method. Result: The participants share awareness of the different conditions between men and women in society. The study shows that the therapists have different approach to the practice with gender perspective. Some of the informants believe that openness and transparency with gender perspective towards the patient is required while others bring it as a silent knowledge into the therapy room. Discussion: The results are discussed from earlier research on feministic theory. The problem with connecting the own knowledge to the practice agree with earlier research and studies.

Studien syftade till att genom manipulation av namn på en fiktiv sökande till en ledig professur granska om bedömningar vid en professorstillsättning inom akademin i Sverige påverkas av sökandes kön och etnicitet. Anställda vid Högskolan i Gävle läste ett sakkunnigutlåtande och besvarade därefter en serie frågor om en sökandes lämplighet för tjänsten som professor. Sökandes kön och etnicitet manipulerades genom att ändra den sökandes namn. Inga signifikanta skillnader i bedömningen av den sökandes lämplighet baserat på kön eller etnicitet förelåg. Kvinnor skattade de sökandes lämplighet för professorstjänsten högre än män. Det fanns en skillnad vid bedömning mellan etnicitet då deltagaren fick svara på om de själva tyckte att den sökande skulle få tjänsten och om de trodde att den skulle få tjänsten. Avsaknaden av signifikanta effekter av kön och etnicitet hos den bedömda sökande kan försiktigt tolkas som att jämställdhetsarbetet inom akademin börjat ge resultat. / The purpose of the study was through manipulation of the name on a fictional applicant for a vacant professorship review if the assessments within the Academy of Sweden were shifting, depending on the applicant’s gender and ethnicity. Staff from Högskolan i Gävle read an expert opinion and then answered a series of questions about an applicant's suitability for a vacant professorship. The applicant’s gender and ethnicity were manipulated by changing the applicant’s name. No significant differences in the assessment of the applicant's suitability based on gender or ethnicity existed. Women estimated the applicant’s suitability for the professorship higher than men did. The participants made a difference by ethnicity if they themselves thought that the applicant would receive the professorship and if they thought that the applicant would receive the professorship. The lack of significant effects of gender and ethnicity of the assessed applicant can cautiously interpreted as the fact that the gender equality work within the academy has begun to profit results.

This licentiate thesis is based on the growing interest in Swedish elderly care. The aim of this thesis is to investigate what generates satisfaction with elderly care among older persons. The dominant ideology in both privately and publically run elderly care is individualized care, also called person-centered care, which holds the older person’s satisfaction as one of the main quality indicators. The proportion of older people is increasing and to maintain high levels of satisfaction with elderly care will require more knowledge. Data from the National Board of Health and Welfare’s (2012) nationwide survey on seniors’ experiences with elderly care was collected. Statistical analyses of this sample formed the basis for the results of the thesis and were reported in two papers. Study I used Donabedian’s (1988) model of quality of care in terms of structure, process, and outcome, and all municipal units in Sweden were included (N = 324). The results showed that structural variables (i.e. budget, staff, and training level) have minimal or no relationships with older persons’ satisfaction with care, while process variables (i.e. experiences of respect, information, and influence) have strong relationships with satisfaction with care. Study II made use of the long-standing person versus situation- model in social psychology, and was analyzed on an individual level (N = 95,000). The results showed that care process factors (i.e. experiences of treatment, safeness, staff- and time-availability) had a stronger relationship, than individual factors (i.e. health, anxiety, and loneliness) with satisfaction with care. The results also showed that older persons with home care generally felt better treated than older persons in nursing homes, but also felt less safe. Mediational analyses, based on this comprehensive elderly data, suggest that the individual aging condition of loneliness can be countered by providing safeness and treatment, resulting in high satisfaction with care. In conclusion, satisfaction with elderly care in Sweden today can largely be explained from a psychological perspective by the older persons’ perception of the care process, not by the amount of structural resources or the conditions of the aging persons. These findings could help facilitate the future quality development in municipalities and care organizations.

Organizational leadership is predominantly male, even after decades of effort to even out this gap. The gender gap in corporal leadership was here assessed by investigating the possible effect of job advertisement configuration. Requesting a democratic or autocratic leadership style and high or low level of readiness for the leadership position in job advertisements was hypothesized to affect their appreciated appeal differently depending on the reader’s gender. A democratic leadership style and a low level of readiness requirement was thought to appeal more to women. Additionally, an effect of nearness to a manager of the same sex on the appreciated likelihood of applying for a leadership position was investigated, in line with the theory of same-sex role models. Seventy-nine male and seventy-seven female employees from a technical department within a global industrial company were included in the study where they rated manipulated company job advertisements’ appeal and filled out a survey. The results revealed no gender difference in the employees’ appeal ratings depending on the two variables. No difference in likelihood of applying for a leadership position was found, regardless of same-sex managerial nearness. The unique characteristics of the sample used induces a discussion of when advertisement wording matters and matters not.

Sverige har en segregerad arbetsmarknad och det finns en skillnad i vilka yrken män och kvinnor väljer att arbeta inom. Språket kan vara en källa till detta och kommunala och agentiska adjektiv har visat sig finnas i jobbannonser. Föreliggande studie undersökte betydelsen av språkbruk i organisationsbeskrivningar, mer specifikt om kvinnor och män bedömer organisationsbeskrivningar olika beroende på om de läst en agentisk eller kommunal organisationsbeskrivning. De beroende variabler som testades var organisationens attraktivitet, känsla av samhörighet, upplevd jämställdhet, liksom skattning av andelen kvinnor och män inom organisationen. 138 deltagare deltog i studien, varav 75 definierade sig med pronomen hon och 63 definierade sig med pronomen han. Deltagarna deltog genom att besvara och fullfölja en internetbaserad enkät. Signifikanta resultat uppstod och ett av huvudfynden visade att kommunala texter aktiverade högre samhörighet, men det gällde för både män och kvinnor. Ett annat huvudfynd var att män upplevde större jämställdhet, i både den kommunala och agentiska organisationsbeskrivningen, än vad kvinnor gjorde. Resultaten i sin helhet visade att kvinnor och män till viss del skattar texter olika och att språkbruk kan få konsekvenser för hur organisationen upplevs. Framtida studier bör fokusera på språket ur ett intersektionellt perspektiv, detta så att fler individer inkluderas i jämställdhetsarbetet.