No description available.

Det inledande resonemanget leder fram till att meningsskapande förankringsarbete är viktigt men att detta ofta saknas i kliniskt arbete med ångest och depression. Från detta följer syftet att göra meningsskapande processer tillgängliga i det kliniska arbetet med ångest- och depressionsliknande lidanden genom att svara på frågeställningen: Hur söker vi efter och skapar övergripande och meningsfulla värden? Skriftliga beskrivningar från tre deltagare samlades in och analyserades utifrån en deskriptiv fenomenologisk metod vilket möjliggjorde identifierandet av den psykologiskt relevanta processtrukturen. Bland åtta identifierade delprocesser fanns till exempel ifrågasättandet och övergivandet av tidigare värden och följandet och definierandet av nya värden. Förslag ges till hur ett meningsskapande förankringsarbete skulle kunna se ut i en klinisk tillämpning. Sist ges även förslag till vidare forskning. / The introduction highlights the importance of working with meaning-making processes and argues that this work is lacking in clinical work with anxiety and depression. The aim in this study is to render meaning-making processes available to clinical work with anxiety and depressionlike afflictions by answering the research question: How do we search for and create meaningful values? Written descriptions from three participants were gathered and analyzed with a descriptive phenomenological method which made possible the identification of a psychological process structure. Among eight identified partial processes, questioning and abandonment of earlier values and following and defining of new values were found. How to work with meaning-making processes in a clinical setting is suggested. Last, suggestions for future research are presented.

Extern validitet hos personlighetstest kan studeras genom att testet ställs motvariabler som mäter arbetsprestation. Syftet med studien var att undersökavaliditeten hos det arbetslivspsykologiska personlighetstestet UPP (Sjöberg,2008). Ett hundra anställda inom polisen, varav 50 kvinnor, tog testet via enInternetplatform. Som externa kriterier användes i studie 1 (N = 100)polisens lönekriterier och i studie 2 (N = 46) ett objektivt kriterium i form avantal förhör för utredare. Resultaten indikerar att vissa variabler i UPPtestetvisade tillfredsställande validitet mot de externa kriterierna.Emotionell stabilitet uppvisade tillfredsställande validitet mot kriterierna ienlighet med tidigare forskning. Noggrannhet uppvisade negativa sambandmed två av kriterierna vilket inte bekräftar tidigare forskning. Flera av UPPtestetsspecifika variabler uppvisade lika god validitet eller bättre jämförtmed de generella variablerna enligt FFM. Särskilt en av de sammansattavariablerna, stresskänslighet, utgjorde en prediktor för arbetsprestation.Vikten av tillgången till goda kriterier för validitetsforskningen diskuteras. / The external validity of personality tests can be studied by comparing testvariables to variables measuring job performance. The purpose of this studywas to examine the validity of the employment psychological personalitytest UPP (Sjöberg, 2008). One hundred police employees, including 50women, performed the test through an Internet platform. External criteriawere in study 1 (N = 100) police salary criteria and in study 2 (N = 46) anobjective criterion in terms of number of interrogations for investigators.The results indicate that some variables in the UPP-test showed satisfactoryvalidity against external criteria. Emotional stability showed satisfactoryvalidity against criteria in line with previous research. Conscientiousnessshowed negative correlations with two of the criteria which do not confirmprevious research. Several of the UPP-test specific variables showed equallygood or better validity compared with the general variables according toFFM. The importance of the availability of good criteria for validityresearch is discussed.

I denna studie utvärderades effekterna av en individanpassad vägledd självhjälpsbehandling för primärvårdspatienter meddepressiva symtom, och i förekommande fall annan psykisk ohälsa såsom ångestproblematik. Uppsatsen avsåg även att iexplorativt syfte undersöka hur behandlare och patienter upplevt behandlingsmetoden. Uppsatsen var en del i ett större projektsom beräknades pågå fram till 2012. Urvalsgruppen i denna studie var de 39 patienter som erbjöds behandlingsstart senast 11februari 2011. Behandlingseffekterna beräknades dels utifrån de 24 patienter som vid tiden för datainsamling genomfört minst trebehandlingskapitel, och dels de 13 patienter som avslutat behandlingen och fyllt i eftermätningar. Patienternas omdömen ombehandlingen inhämtades med hjälp av en utvärderingsenkät och behandlarna ombads att bidra med sina erfarenheter ochförbättringsförslag via ett frågeformulär.Resultaten visar att behandlingen har måttlig till stor effekt på depressionssymtom och måttlig effekt på ångestsymtom för deprimärvårdspatienter som genomgår den. Av de 14 patienter som fyllde i utvärderingen var majoriteten huvudsakligen nöjda ellermycket nöjda med sin behandling. Av behandlarnas svar framgick enhälligt att de önskar att internetbehandling ska finnas kvarinom Norrköpings primärvård som ett komplement till annan psykologisk behandling. Det avsevärda bortfallet av deltagare istudien pekar på att behandlingsformatet inte passar alla primärvårdspatienter. Angelägna frågor för framtida forskning är attutröna vilken subgrupp av primärvårdspatienter som är bäst betjänta av behandling via internet, samt att göra effectivenesstudiermed en jämförelsegrupp som får treatment as usual.

Dropping out from psychotherapy is a complex phenomenon that has impact on the mental health of the dropout patients primarily and the mental health care secondarily and needs to be understood from many different angles. Among potential predictors, patient variables are so far most thoroughly examined. This tends to simplify the causal explanations that may result in adjustment of treatment procedures that are inadequate for addressing the problem. The aim of this review is to examine the current state of knowledge about therapist and process factors influencing dropout from individual psychotherapy. After electronic searches in databases 40 relevant studies published 2000–2011 were identified. The results show that the therapist skills and degree of education and experience has a great impact on dropout rates, psychotherapeutic progress and outcome, and the quality of alliance and relationship. The conclusions are that the therapists need training, peer and organisational support for accomplishment and enhancement.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka huruvida den psykiska hälsan påverkas av vistelse i naturmiljö jämfört med stadsmiljö. Vidare var syftet att undersöka om sinnestillståndet och även koncentrationsförmågan ser olika ut i de olika miljöerna. Slutligen undersöktes även respondenternas uppfattning om vikten av vistelse i de olika miljöerna för psykisk hälsa och välmående. Frågeställningar: Hur påverkas sinnestillståndet av vistelse i naturmiljö respektive stadsmiljö? Hur påverkas koncentrationsförmågan av vistelse i naturmiljö respektive stadsmiljö? Hur viktig är naturmiljö respektive stadsmiljö för känslan av psykisk hälsa och välmående? Metoden vi använt är fältstudie, i form av promenader med paus för lösande av "tankenötter", det vill säga diverse problem som löses genom logiskt tänkande och tolkning, följt av en semistrukturerad intervju med åtta studenter/gymnasister från Stockholms län, varav två män och sex kvinnor i åldrarna 16-30. Intervjuerna spelades in på diktafon, efter vilka materialet transkriberades och mailades ut till respektive respondent för eventuella korrigeringar och godkännande. Resultatet av studien visar på att samtliga respondenter känner att naturmiljön erbjuder avslappning och återhämtning samt bidrar till att de känner sig piggare jämfört med stadsmiljöns mer hektiska och händelserika miljö. De flesta ansåg dock att det var skönt att komma ut och promenera oavsett miljö. Majoriteten kände att de förbättrade koncentrationsförmågan i naturmiljön och att det var lättare att fokusera på de "tankenötter" som skulle lösas där, jämfört med i stadsmiljön. Samtliga respondenter anser att båda miljöerna är viktiga för deras välbefinnande och att en balans mellan båda är att föredra, samtidigt som de anser att naturen ger dem en bättre känsla av psykisk hälsa och välmående. Vår slutsats är att sinnestillstånd, koncentrationsförmåga samt känsla av psykisk hälsa och välmående påverkas positivt av vistelse i naturmiljö då den främjar lugn, avslappning och återhämtning jämfört med stadsmiljön som ökade närvaron och stressgraden genom att det fanns desto fler intryck, stimuli och störningsmoment i omgivningen. Vi anser därför att naturen bör utnyttjas mer då den absolut är en varaktig och hälsofrämjande miljö.

Detta är en kvalitativ studie om slöjans roll för muslimska kvinnors identitetskapande. Vårt syfte var att ta reda på om det fanns någon relation mellan slöjan och de upplevda identiteterna samt om kvinnor i slöja är begränsade i samhället. Studien bygger på information från tio kvinnor, vilka alla är praktiserande muslimer. Några av dessa kvinnor har valt att inte bära någon slöja medan andra bär huvudbonad av olika slag. I vårt material framgår det att de kvinnor som bär heltäckande klädsel (hjilbab och niqab) ger uttryck för att ha en stark identitet som muslim, vilken går före alla andra identiteter. Detta är en tydlig kontrast till de intervjuade kvinnorna som bär hijab som talar om flertalet identiteter, såsom kvinna, mamma, arbetare etc. Många utav våra informanter berör den muslimska gemenskapen. Vi anser att det finns en koppling mellan denna och slöjan då tillträde och acceptans i vissa fall tycks bli lättare om kvinnan bär slöja. I vårt material finns även mönster som visar att bärandet av en heltäckande klädsel innebär vissa begränsningar i samhället.

Tidigare forskning har visat att människor överskattar chanserna för att positiva händelser ska inträffa dem och underskattar riskerna för att negativa händelser ska inträffa dem jämfört med genomsnittet. Detta kallas orealistisk optimism (OO). En faktor som påverkar detta är grad av upplevd kontroll. Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka sambanden mellan upplevd kontroll och OO. I en enkätstudie undersöktes OO och upplevd kontroll för diverse händelser. Deltagarna fick t ex svara på hur sannolikt det är att de utsattes för vissa händelser jämfört med genomsnittet. Händelserna var bl a hälsorelaterade. Deltagarna var studenter från en högskola i Mellansverige, 18 män och 109 kvinnor. OO uppstod för alla händelser utom två. Det fanns vissa samband mellan OO och upplevd kontroll. Nytt med studien är att vissa händelser som i tidigare undersökningar skattats som okontrollerbara i själva verket kan upplevas som delvis kontrollerbara. Sambanden mellan OO och upplevd kontroll bör vidare undersökas.

Theories about exposure and risk-taking in an everyday environment show a connection between parental strategies, parent-child relationship and exposure on the Internet. In the present study, the Internet is presented as an everyday activity. Negative exposure is seen as an outcome of risk-taking. The purpose of the study was to examine in what way parental strategies together with the parent-child relationship were related to the teenagers’ negative experiences on the Internet, which consisted of three categories: 1) Exposure to pornographic sites, 2) Exposure to upsetting and violent material, 3) Digital bullying. The regression analysis showed that the parent-child relationship was linked to all negative experiences. Parental knowledge, disclosure, rules, safe usage of the Internet and solicitation were also linked to negative experiences on the Internet. Parental strategies that were not significant were parental control and shared web activities. / Teorier kring utsatthet och risktagande i traditionella vardagsmiljöer visar på ett samband mellan föräldrastrategier, föräldrabarnrelationen och tonåringens utsatthet på nätet. I den aktuella studien är Internet som vardagsmiljö i fokus. Negativa Interneterfarenheter ses som en konsekvens av risktagande. Syftet var att undersöka hur sambandet mellan föräldrastrategier tillsammans med föräldrabarnrelationen och tonåringens negativa Interneterfarenheter såg ut. De negativa Interneterfarenheterna delades upp i tre kategorier: 1) Tvivelaktigt material, 2) Upprörande material samt 3) Erfarenhet av hot. Regressionsanalysen visade att föräldrabarnrelation har samband med alla negativa Interneterfarenheter. Vidare visade resultatet att föräldrarnas insyn, disclosure, regler, säker användning och solicitation också hade samband med de negativa Interneterfarenheterna. Föräldrastrategier som inte var signifikanta var kontroll och sällskap vid Internetanvändning.

Inom den offentliga sektorn har individuell lönesättning blivit ett vanligare tillvägagångsätt för att öka anställdas prestationsnivå. Även tro på den egna förmågan har en betydande roll för hur arbetsgivare bör hantera sin anställda vid lönesättning. Personer med hög self-efficacy söker sig till arbetsplatser med individuell lönesättning i högre grad än anställda med låg self-efficacy. Studiens syfte var att undersöka anställda inom den offentliga sektorns attityd till individuell lönesättning utifrån grad av self-efficacy och självskattad prestationsnivå. 174 anställda i åldrarna 19-68 tillfrågades om att delta i studien. Enkäten bestod av påståenden om attityd till individuell lönesättning, arbetsrelaterad self-efficacy och självskattad prestationsnivå. Resultatet visa på ett signifikant samband mellan attityd till individuell lönesättning och self-efficacy samt en tendens till ett positivt samband mellan attityd till individuell lönesättning och prestation. Slutsatsen blev att anställda med högre self-efficacy har en mer positiv attityd till individuell lönesättning men att det krävs mer forskning inom ämnet.