<p>Barn kommer till Sverige av olika anledningar. Det kan bland annat vara att de har upplevt något traumatiskt och tvingats fly. Vi kan aldrig sätta oss in i deras situation, det enda vi kan göra är att försöka förstå. Det är barn med traumatiska erfarenheter som vi valt att belysa i studien.</p><p>Denna kvalitativa intervjustudie är en undersökning som berör barn som upplevt trauma innan de kom till Sverige. Syftet med studien är att undersöka vilka reaktioner och beteenden barnen kan uppvisa efter traumatiska upplevelser, samt hur de vuxna i skolan förhåller sig till</p><p>barn med traumatiska erfarenheter.</p><p>I litteraturgenomgången tar vi upp de reaktioner och beteenden som kan uppstå efter trauma. Trauma och den så kallade posttraumatiska</p><p>stressen är två begrepp vi beskriver i sammanhanget. Vidare behandlas hur den vuxne i skolan bemöter barnen samt hur de planerar sin</p><p>undervisning. Vi grundar vår empiriska studie på sju intervjuer med vuxna med olika utbildning som arbetar i grundskolan. I resultatdelen redovisar vi det som framkommit under intervjuerna. Respondenterna har svårt att veta vilka reaktioner och beteende som beror på de trauman som barnen upplevt. Det beror på att barnen sällan berättar om sina erfarenheter. Alla respondenter nämner vikten av att bemöta barnen med respekt, tillit och inge eller skapa ett ömsesidigt förtroende för att barnen ska känna sig trygga. Respondenterna nämner att barnen måste bearbeta det de upplevt. Det kan göras på olika sätt, till exempel genom samtal eller estetiska uttrycksformer.</p><p>I diskussionen analyserar vi resultatet och fördjupar oss i det vi fått fram i vår studie. Vi har kommit fram till att reaktioner och beteenden är svåra att härleda till det barnen tidigare upplevt. De vuxna i skolan bemöter barnen på olika sätt utifrån varje situation. Det viktiga är att visa barnen respekt.</p>

<p>Studien har i syfte att undersöka entreprenörers attityder och upplevelser till skärpta säkerhetskrav</p><p>vid Oskarshamns kärnkraftverk (OKG). Undersökningen är en kvalitativ studie som utförts i</p><p>samarbete med OKG och Högskolan i Halmstad. Studiens empiri är baserad på 12 kvalitativa</p><p>intervjuer med entreprenörer som arbetar i de zoner där de passerar flertalet säkerhetskontroller inom</p><p>OKGs anläggning. Studien baseras även på observationer av olika karaktär. Den teoretiska</p><p>referensram som präglat studien har främst varit Giddens (1996) teori kring modernitet samt</p><p>motivations teorier med psykologiska inslag, i vilka motivation och förståelse varit centrala begrepp.</p><p>Informationen kring säkerhetsrutiner har av respondenterna ansetts bristfällig vilket påvisat en</p><p>oförståelse till säkerhetsåtgärderna. Flertalet respondenter har uttalat att de inte längre känner sig</p><p>betrodda på sin arbetsplats. Informationsbrist har i studien påvisats vara en central anledning till detta</p><p>fenomen vilket även har kommit att påverka respondenternas tillit till säkerhetssystemen. I studien</p><p>har det påfunnits en korrelation mellan Giddens (1996) begrepp expertsystem, tillit och säkerhet vid</p><p>OKG. I detta sammanhang har respondenternas förståelse till säkerhetsförändringarna haft betydelse</p><p>då detta av författarna ansetts kommit att påverka tilliten och motivationen att följa de</p><p>säkerhetssystem som finns vid OKG.</p><p>Begrepp: tillit, säkerhet, förståelse, risk, motivation, expertsystem</p>

<p>Leaders in modern working life are confronted with frequent use of temporary groups. The purpose of this study was to examine possible reasons for swift trust towards leaders in temporary groups. The target group of the study was school employees. An opinion poll was carried out in the occupational group (n = 35) which made it possible to make statistical comparisons. The result showed that the following aspects were important for the development of swift trust in leaders: personal attributes, image related attributes, competence and experience, leadership and also social competence. The result showed that only a few significant differences between subgroups of participants were established. This suggests that the factors which contribute to swift trust in leaders may be generally relevant. However, further research is needed if general conclusions are to be made.</p>

<p>Det är en realitet att det på senare tid förekommit företagsskandaler, vilka har haft en tillitsskadlig effekt på relationerna mellan företag och dess intressenter. En följdeffekt av detta är att Corporate Governance förvandlats från ett akademiskt specialområde till en vedertagen kärnfråga i de flesta företag. Mot denna bakgrund syftar uppsatsen till att undersöka hur investerarens tillit gentemot företagsledningen tar sig uttryck utifrån aspekten närhet. Vi avgränsade mot att enkom studera skandinaviska investerare som använder fonder och riskkapital som investeringsmedel. Uppsatsens referensram baserades på teorin om Corporate Governance samt olika tillitsteorier på organisations- och individnivå, vilka också låg till grund för vår egen utarbetade analysmodell. Med en kvalitativ ansats intervjuade vi tre respondenter med olika arbetsmetoder och närhetsgrad i relationen till företagsledningar. Uppsatsens slutsatser är att det finns både tillitsskapande och tillitsförlorande företeelser i relationen mellan investerare och företagsledning, men de tillitsskapande företeelserna är övervägande. Vidare har närhetsgraden en marginell påverkan på tillitsskapandet eller tillitsförlorandet i relationen.</p> / <p>In recent years corporate scandals have occurred and have had a trust-damaging effect on the relationship between companies and their stakeholders. One of the consequences of these scandals is the transformation of Corporate Governance, from being an academic special area to being a prevailing matter in most companies. With this in mind, the thesis aims at examining how the investor’s trust towards the management arises regarding the degree of closeness, with the limitation of only studying Scandinavian investors, who use funds and venture capital as investment-method. The theory-section is based on the premise of Corporate Governance, as well as different theories about trust, which were the basis in our self-made operational-model. Using a qualitative approach, we have performed three interviews with investors who use different working-methods and have different closeness in the relationship to the management. The conclusions of the thesis that there are both trustcreating as well as trust-losing elements in the relationship between the investor and the management; however the trust-creating elements are predominant. Furthermore, the degree of closeness is marginally affecting the trust-creating as well as the trust-losing elements in the relationship between the investor and the management.</p>

Det är en realitet att det på senare tid förekommit företagsskandaler, vilka har haft en tillitsskadlig effekt på relationerna mellan företag och dess intressenter. En följdeffekt av detta är att Corporate Governance förvandlats från ett akademiskt specialområde till en vedertagen kärnfråga i de flesta företag. Mot denna bakgrund syftar uppsatsen till att undersöka hur investerarens tillit gentemot företagsledningen tar sig uttryck utifrån aspekten närhet. Vi avgränsade mot att enkom studera skandinaviska investerare som använder fonder och riskkapital som investeringsmedel. Uppsatsens referensram baserades på teorin om Corporate Governance samt olika tillitsteorier på organisations- och individnivå, vilka också låg till grund för vår egen utarbetade analysmodell. Med en kvalitativ ansats intervjuade vi tre respondenter med olika arbetsmetoder och närhetsgrad i relationen till företagsledningar. Uppsatsens slutsatser är att det finns både tillitsskapande och tillitsförlorande företeelser i relationen mellan investerare och företagsledning, men de tillitsskapande företeelserna är övervägande. Vidare har närhetsgraden en marginell påverkan på tillitsskapandet eller tillitsförlorandet i relationen. / In recent years corporate scandals have occurred and have had a trust-damaging effect on the relationship between companies and their stakeholders. One of the consequences of these scandals is the transformation of Corporate Governance, from being an academic special area to being a prevailing matter in most companies. With this in mind, the thesis aims at examining how the investor’s trust towards the management arises regarding the degree of closeness, with the limitation of only studying Scandinavian investors, who use funds and venture capital as investment-method. The theory-section is based on the premise of Corporate Governance, as well as different theories about trust, which were the basis in our self-made operational-model. Using a qualitative approach, we have performed three interviews with investors who use different working-methods and have different closeness in the relationship to the management. The conclusions of the thesis that there are both trustcreating as well as trust-losing elements in the relationship between the investor and the management; however the trust-creating elements are predominant. Furthermore, the degree of closeness is marginally affecting the trust-creating as well as the trust-losing elements in the relationship between the investor and the management.

Studien har i syfte att undersöka entreprenörers attityder och upplevelser till skärpta säkerhetskrav vid Oskarshamns kärnkraftverk (OKG). Undersökningen är en kvalitativ studie som utförts i samarbete med OKG och Högskolan i Halmstad. Studiens empiri är baserad på 12 kvalitativa intervjuer med entreprenörer som arbetar i de zoner där de passerar flertalet säkerhetskontroller inom OKGs anläggning. Studien baseras även på observationer av olika karaktär. Den teoretiska referensram som präglat studien har främst varit Giddens (1996) teori kring modernitet samt motivations teorier med psykologiska inslag, i vilka motivation och förståelse varit centrala begrepp. Informationen kring säkerhetsrutiner har av respondenterna ansetts bristfällig vilket påvisat en oförståelse till säkerhetsåtgärderna. Flertalet respondenter har uttalat att de inte längre känner sig betrodda på sin arbetsplats. Informationsbrist har i studien påvisats vara en central anledning till detta fenomen vilket även har kommit att påverka respondenternas tillit till säkerhetssystemen. I studien har det påfunnits en korrelation mellan Giddens (1996) begrepp expertsystem, tillit och säkerhet vid OKG. I detta sammanhang har respondenternas förståelse till säkerhetsförändringarna haft betydelse då detta av författarna ansetts kommit att påverka tilliten och motivationen att följa de säkerhetssystem som finns vid OKG. Begrepp: tillit, säkerhet, förståelse, risk, motivation, expertsystem

Skadeståndslagen reglerar det utomobligatoriska skadeståndsansvaret medan inomkon-traktuella skadestånd styrs av kontrakt. I skadeståndslagen återfinns två huvudtyper av skada, ideell skada och ekonomisk skada. Ekonomisk skada omfattar i sin tur person-, sak- och förmögenhetsskada. Ren förmögenhetsskada finns definierat i 1 kap. 2 § ska-deståndslagen och är sådan skada som uppkommer utan samband med person- eller sak-skada. I uppsatsen behandlas ren förmögenhetsskada i utomobligatoriska fall. Detta om-råde är stort och har avgränsats till att omfatta situationer som ligger på gränsen till kon-traktsansvar.Att lagparagrafen 2 kap. 2 § skadeståndslagen ger upphov till problem är klart. Paragra-fen har erhållit en spärrande funktion vad gäller skadeståndsansvar för de rena förmö-genhetsskador som är utomobligatoriska och som inte har föranletts av en brottslig gär-ning eller då stöd finns i speciallag. I varken lagtext eller motiv finns ledning till vem som är berättigad skadestånd vilket leder till en diskussion angående vem som är berät-tigad skadestånd och i vilka situationer. Den positiva huvudprincipen i 2 kap. 2 § ska-deståndslagen stadgar att ersättning för ren förmögenhetsskada utgår då skadan vållats genom brott. Trots att uttalandet i förarbetena håller dörren öppen för en utveckling av ansvaret i praxis har paragrafen använts restriktivt. På senare år har dock en utvidgning av ansvaret gått att skönja.De starkaste argumenten till den restriktiva tillämpningen av 2 kap. 2 § skadeståndlagen och argument mot en alltför stor utvidgning av ansvaret är den rättspositivism som finns i Sverige, ”floodgate argument” och konkurrentargumentet. I rättspositivistisk anda har HD varit restriktiva med att utveckla rättsprinciper i praxis och visat försiktighet när an-svar väl utdömts. ”Floodgate” argumentet är det klassiska argumentet för spärregler som syftar till att det utan en spärr skulle utlösas en oöverskådlig våg av skadeståndsan-språk. En spärregel begränsar den ersättningsberättigade skadekretsen. Vidare är det i vissa fall lämpligt och motiverat att rena förmögenhetsskador förekommer, exempelvis konkurrenter emellan. Argumenten mot ett utvidgat ansvar måste vägas mot när det är önskvärt.De presenterade rättsfallen är exempel på när ansvaret enligt 2 kap. 2 § skadeståndsla-gen har varit ifrågasatt. Rättsfallen rör alla utomobligatoriska situationer. De situationer som behandlats mest ingående är fall då annan än medkontrahent har lidit skada till följd av vilseledande information samt otillbörligt ingripande i avtalsförhållande. I fal-len har HD godtagit resonemangen om ansvar vid tillämpning av 2 kap. 2 § ska-deståndslagen även i fall där skadan inte föranletts av brott eller då stöd i speciallag finns. HD har dock på olika sätt begränsat ansvaret.Någon gemensam utvecklingslinje för ansvar vid ren förmögenhetsskada är svår att ur-skilja då situationerna där skadestånd har utgått är olika. Vid skador till följd av vilsele-dande information torde det stå klart att ansvarsgrunden är den befogade tilliten. I andra situationer är det svårt att se en enhetlig utveckling. Att 2 kap. 2 § skadeståndslagen har benämnts spärregel kan te sig befogat då den använts som en sådan, vilket dock aldrig har varit syftet. Lagrummet begränsar skadeståndsansvaret för rena förmögenhetsskador men är inte en ogenomtränglig spärr.

Leaders in modern working life are confronted with frequent use of temporary groups. The purpose of this study was to examine possible reasons for swift trust towards leaders in temporary groups. The target group of the study was school employees. An opinion poll was carried out in the occupational group (n = 35) which made it possible to make statistical comparisons. The result showed that the following aspects were important for the development of swift trust in leaders: personal attributes, image related attributes, competence and experience, leadership and also social competence. The result showed that only a few significant differences between subgroups of participants were established. This suggests that the factors which contribute to swift trust in leaders may be generally relevant. However, further research is needed if general conclusions are to be made.

Syftet med denna studie var att söka ökad kunskap och förståelse för vilken vikt ungdomar lägger på relationen till behandlingspersonal i behandlingsarbetet samt belysa vilken roll en god relation till personalen spelar för ungdomarnas framtidsmöjligheter. För att uppfylla syftet har vi använt följande frågeställningar: Är relationen mellan vårdtagare och vårdgivare viktig för vårdens effekter? Går det att skapa en ny trygg bas i ungdomsåren (om man inte haft det som barn) med hjälp av en engagerad behandlare? Kan man kompensera en förlorad relation med föräldrarna med någon annan? Hur använder sig ungdomarna av sina erfarenheter av vistelsen på Pilevallen i sina liv idag? Pilevallen är ett öppet behandlingshem för både tjejer och killar i tonåren. Studien genomfördes med hjälp utav kvalitativa halvstrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Resultaten analyserades med hjälp utav anknytningsteorin och forskning om relationer. Av resultatet framgår att behandlingsrelationen är väldigt viktig för ungdomarna. Ungdomarna ser behandlingspersonalen både som en förälder och en vän som de kan söka förståelse och tröst hos, en trygg person i deras närhet som de tidigare har saknat. Utifrån ungdomarnas berättelser ges en bild av att i samspel med trygga vuxna har de getts möjlighet att utvecklas, bland annat har ungdomarnas självkänsla, förmåga till självreflektion och ansvarstagande ökat.

Återigen har ett betänkande om en s.k. "civilkuragelag" gjorts i Sverige, och resulterat i samma slutsats som tidigare: En dylik lagstiftning skulle göra mycket liten skillnad i verkliga livet. Vad som sällan diskuteras från offentligt håll är däremot de bakomliggande faktorer som inverkar på vårt mod att stå upp för moraliska värden eller att säga ifrån vid missförhållanden trots personlig risk. I detta sammanhang är begreppet socialt kapital av särskild betydelse för att belysa påverkande faktorer. Studiens syfte var att mäta attityder kring civilkurage hos en grupp gymnasieungdomar och yrkesarbetande vuxna genom skalan personligt risktagande /mod kopplat till skalor om tillit, social ångest och samhälleligt engagemang, liksom att identifiera attityder till straffsanktionerad lagstiftning på området. Studien genomfördes med enkäter och Likert skalor. Resultaten visade att en majoritet av urvalspopulationen ställt sig negativ till en strafflagstiftning, även om unga män och vuxna kvinnliga tjänstemän var mer positivt inställda. Det fanns även en samvariation mellan personligt risktagande/mod och socialt engagemang. En diskrepans dök upp i vad som betraktas som normativt önskvärt – att försvara någon som behandlas illa eller orättvist – mot vad som ansågs uthärdligt i upprätthållandet av dessa värden.