In this report we examine the NFC (Near Field Communication) technology as far as the development has come until today. We adress different use areas and explain the technical funcionality. By using data collection methods as a specialist interview and also a survery we want to detect potential risks and safety-issues in implementation of the new technology. Our main-focus in this report is to examine how NFC can play an important role in the developement of social interaction and social media. By compiling our data and research materials we will analyze and present a report conslusion. In our conclusion we will introduce our thoughts about the technology as NFC gets more and more common in our physical lives and also propose further research-areas. We will share potential risks about the technology as it is developing to alert future researchers and developers, but also pay attention to the opportunities the technology may bring. / Med vår studie har vi valt att undersöka tekniken NFC (eng. Near Field Communication) så långt som utvecklingen har kommit i dagsläget. Vi redogör kring vad det finns för olika användningsområden och hur NFC fungerar ur ett tekniskt perspektiv. Genom att intervjua en person som arbetar nära tekniken samt utföra en enkätundersökning vill vi upptäcka potentiella säkerhetsrisker som medföljer implementeringen av tekniken. Studiens huvudfokus är att undersöka hur och om NFC kan ha en viktig roll i utvecklingen och framtiden för sociala medier och interaktion. Med den data vi samlar in under studiens gång kommer vi analysera, diskutera och komma fram till en slutsats. Vi kommer att delge våra tankar kring teknologin då den blir mer och mer vanlig i våra fysiska liv och föreslå vidare forskningsområden. Vi vill uppmärksamma framtida forskare och utvecklare av NFC om potentiella risker som tekniken medför, men också de möjligheter som tekniken öppnar upp.

I detta examensarbete har det undersökts vilken teknik för trådlös kommunikation som passar bäst att användas då en ljudsignal ska strömmas trådlöst till multipla mottagare. De tekniker som jämfördes var Wi-Fi och Bluetooth. Andra tekniker för trådlös kommunikation, ZigBee, ANT+ och NFC, valdes bort för att deras maximala datahastighet eller räckvidd inte var tillräcklig. 3G och 4G valdes bort för att det krävs en licens för att få använda dessa. Som mottagare skulle i första hand Android- och iOS-mobiltelefoner användas. Dessutom har det undersökts vilka komponenter som behövs för att tillverka en prototyp som ska kunna strömma en ljudsignal trådlöst till multipla smartphones. Slutligen gjordes ett kopplingsschema för denna prototyp. Wi-Fi med WLAN-infrastruktur ansågs vara bäst lämpad för denna applikation. Prototypen som skulle strömma ljudsignalen behövde därför kunna fungera som en Wi-Fi-accesspunkt. Wi-Fi-chipet AR9271 från Qualcomm Atheros valdes att användas som Wi-Fi-sändare för att den har open-source firmware och var lättare att få tag på jämfört med andra liknande Wi-Fi-chip. För att kunna använda Wi-Fi-chipets Linuxbaserade open-source firmware valdes SAM9M10 MCU från Atmel att användas som kontrollenhet då denna kan användas med Linux Embedded. För att digitalisera den analoga ljudsignalen valdes VS1063 Mp3-kodare från VLSI Solution. / This thesis has examined which wireless technology that is best suited for use when an audio signal are to be streamed wirelessly to multiple recipients. The technologies that where compared was Wi-Fi and Bluetooth. Other wireless communication technologies, ZigBee, ANT+ and NFC, were excluded because their maximum data rate or range wasn’t sufficient enough. Since it’s required a license to be allowed to use 3G and 4G, these were excluded as well.  As receivers, primarily Android and iOS phones would be used. Furthermore, it has been examined which components that are required for manufacturing a prototype that will be able to stream an audio signal wireless to multiple smartphone’s. Lastly, a circuit diagram for this prototype has been made. Wi-Fi WLAN infrastructure was considered to be best suited for this application. The prototype that would stream an audio signal therefore needed to function as a Wi-Fi access point. AR9271, a Wi-Fi chip from Qualcomm Atheros, was selected to be used as Wi-Fi transmitter because it has an open-source firmware and were easier to come by compared to other similar Wi-Fi chip. To be able to use the Linux-based open-source firmware of the Wi-Fi chip, SAM9M10 MCU from Atmel was selected as control unit since it can be used with Linux Embedded. In order to digitize the analog audio signal, VS1063 MP3 encoder from VLSI Solution was selected.

Today’s way of driving works very well, but there can be substantial improvements made in the road systems and in the vehicles themselves. Many of the disadvantages of current road systems and vehicles can be removed in the future by using appropriate information and communication technology. A disadvantage that has been considered to be a major problem for many years is the fossil fuel-consumption of vehicles. Hybrid-cars and all-electric cars are being developed to reduce the use of fossil-based fuels. Since it could take a long time for these new types of vehicles to replace vehicles currently using internal combustion engines, development must also seek to improve current vehicles. Fuel-savings and safety are two major aspects that researchers and vehicle manufacturers are trying to address. One approach that provides fuel-savings is driving in a convoy. Both Scania and Volvo are currently developing this approach. They aim to achieve the same goal, but in two different ways - since they do not build upon the exact same concepts. Scania is a major manufacturer of trucks and buses, while Volvo is a major manufacturer of trucks, buses, and cars. Both are seeking to improve the fuel-savings for trucks and busses, but Volvo is also seeking to improve fuel-savings for cars. Unfortunately, with every solution are new problems. Convoy driving brings advantages, but appropriate communication between the vehicles of the convoy and those seeking to join a convoy is necessary for this approach to work well. This is particularly challenging as these vehicles are in moving while communicating. For this reason, the communication needs to utilize wireless links. This thesis shows in more detail how the inter-vehicle communication works using Wi-Fi and why this is a good media to use when driving a convoy. The testing of Wi-Fi between two driving vehicles and in implementation of two model vehicles shows another perspective of Wi-Fi than today’s use of it. / Dagens sätt att köra i samhället fungerar väldigt bra men det finns naturligtvis massor av nackdelar med olika vägsystem och fordonen själva. Dessa nackdelar kan i framtiden försvinna med utvecklingen av IT-systemen. En stor nackdel som setts som ett problem sen flera år tillbaka är bränsleförbrukningen hos fordonen. Det finns hybridbilar och t.o.m. elbilar vilka utvecklas i syfte att spara på jordens bränsle resurser. Men eftersom det antagligen kommer ta flera tiotals år innan dessa fordon kommer ersätta dagens fordon med bränslemotorer så måste utvecklingen också gå i två vägar, nämligen att förbättra dagens bränsledrivna fordon. Bränsleförbrukning och säkerhet är de två främsta aspekterna vid denna typ av utveckling. Ett system som faktiskt förbättrar bränslebesparing är att köra på led som en konvoj. Detta körsystem utvecklas just nu av två större företag, Scania och Volvo. De siktar mot samma mål men har två olika tillvägagångssätt då de inte är i grunden exakt likadana företag. Scania bygger lastbilar och bussar medan Volvo förutom dessa fordon även bygger bilar. Detta ger Volvo en chans att även förbättra bilkörandet. Men med varje lösning kommer det nya problem. Detta sätt att köra ger givetvis fördelar men man oroar sig ändå för kommunikationen som behövs för detta system. Detta är inte enheter som står stilla på exempelvis ett kontor eller flygplats, utan det är enheter som rör sig ständigt, vilket betyder att kommunikationen måste vara trådlös. Denna rapport går in mer i detalj hur den externa kommunikationen mellan fordon fungerar med Wi-Fi och varför det är ett bra protokoll att använda i konvojer. Testerna med Wi-Fi körandes i två bilar och även i två små modellbilar ger Wi-Fi ett annat perspektiv än dagens användning.

Smart homes are custom-fitted systems for users to manage their home environments. Smart homes consist of devices which has the possibility to communicate between each other. In a smart home system, the communication is used by a central control unit to manage the environment and the devices in it. Setting up a smart home today involves a lot of manual customizations to make it function as the user wishes. What smart homes lack is the possibility to learn from users behaviour and habits in order to provide a customized environment for the user autonomously. The purpose of this thesis is to examine whether environmental data can be collected and used in a small smart home system to learn about the users behaviour. To collect data and attempt this learning process, a system is set up. The system uses a central control unit for mediation between wireless electrical outlets and sensors. The sensors track motion, light, temperature as well as humidity. The devices and sensors along with user interactions in the environment make up the collected data. Through studying the collected data, the system is able to create rules. These rules are used for the system to make decisions within its environment to suit the users’ needs. The performance of the system varies depending on how the data collection is handled. Results find that collecting data in intervals as well as when an action is made from the user is important. / Smarta hem är system avsedda för att hjälpa användare styra sin hemmiljö. Ett smart hem är uppbyggt av enheter med möjlighet att kommunicera med varandra. För att kontrollera enheterna i ett smart hem, används en central styrenhet. Att få ett smart hem att vara anpassat till användare är ansträngande och tidskrävande. Smarta hemsystem saknar i stor utsträckning möjligheten att lära sig av användarens beteende. Vad ett sådant lärande skulle kunna möjliggöra är ett skräddarsytt system utan användarens involvering. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur användardata från en hemmiljö kan användas i ett smart hemsystem för att lära sig av användarens beteende. Ett litet smart hemsystem har skapats för att studera ifall denna inlärningsmetod är applicerbar. Systemet består av sensorer, trådlösa eluttag och en central styrenhet. Den centrala styrenheten används för att kontrollera de olika enheterna i miljön. Sensordata som sparas av systemet består av rörelse, ljusstyrka, temperatur och luftfuktighet. Systemet sparar även användarens beteende i miljön. Systemet skapar regler utifrån sparad data med målet att kunna styra enheterna i miljön på ett sätt som passar användaren. Systemets agerande varierade beroende på hur data samlades in. Resultatet visar vikten av att samla in data både i intervaller och när användare tar ett beslut i miljön.

Even in the 21st century, modern communication technology is still affected by natural disasters and political turmoil which threaten people’s lives and make the internet or mobile phone networks unavailable for use. This work uses systems theory which resulted in a proof of concept system that uses shortwave radio technology to provide a one-way communication system. A message a user writes on their smartphone, which is connected to a small pre-set transmitter, is sent out to a receiver in another part of the world where the message can then be posted on the internet. This system is a cheaper alternative to other shortwave radio transmitters, and has potential for improvement.

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) är en gruvdriftskoncern med järnmalmsbrytning som huvudsaklig verksamhet. En av produkterna tas fram genom att raffinera järnmalm till pellets vilket är en efterfrågad produkt vid ståltillverkning.   Vid sintring av råkulor till pellets är temperaturen väsentlig för att få så hög oxidation som möjligt av magnetit till hematit och för att få rätt fasthet. För att reglera värmen bör temperaturen mätas bland råkulorna eftersom det är kulornas temperatur som är det viktiga.                                   Projektet går ut på att undersöka möjligheterna att mäta temperatur bland råkulor på gratevagnar som åker genom en pelletsugn med ett permanent mätsystem. Här ställs höga krav på mätsystemet på grund av miljö, portabilitet och drifttid. Miljöanalyser gjordes för att ta reda på vilken påfrestning ett mätsystem bör klara av. Förslag om placering av mätutrustning framtogs genom kartläggning av miljön. En värmeundersökning utfördes av vad hög värme har för påverkan på elektroniska komponenter som kan behövas till ett mätsystem. Det gjordes även en undersökning över vilka komponenter som kan klara av den värme ett mätsystem kan bli utsatt för. Utifrån detta kunde ett prototypmätsystem konstrueras för att mäta temperaturen där ett mätsystem kan placeras på en gratevagn samt för att skapa möjlighet för mätningar med termoelement i bädd. Mätsystemet skapades med trådlös kommunikation, möjlighet till loggning av data och med möjlighet att ansluta tre termoelement av typ S. Olika typer av trådlös kommunikation utvärderades för att se vad som kan vara mest lämpat med tanke på miljö, räckvidd, strålning och strömförbrukning. Strömförsörjning undersöktes för att hitta den mest lämpade strömförsörjningen med längst drifttid och högst funktionalitet. En utredning gjordes för att hitta monteringsmöjligheter av ett mätsystem på en gratevagn. Värmeavskärmning och isolering undersöktes för att få ner temperaturen i kapslingen och för elektroniken i ett mätsystem. Några olika temperaturgivare granskades för att hitta en som klarar av att mäta temperaturer upp till 1500°C och som fysiskt kan monteras på en gratevagn. / Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) is a mining group with iron ore mining as the main business. One of the products is produced by refining iron ore to iron pellets, which is a quality and environmentally clever product  in steel production.                                     When iron pellets are produced by roasting green pellets the temperature is very important. The goal is to get as much oxidation as possible from hematite to magnetite and to get correct mechanical properties. To control the process it’s important to know the temperature of the green pellets specifically and not the surrounding mechanical structure, ceramics lining in the furnace and the influence from radiation.   The goal of the project is to examine possibilities to measure temperature with a permanent measurement system of green pellets which are transported on grate cars trough pellet plant. The measurement system has to meet some requirements of environment, portability and operating time. Analysis of the environment has been made to get specification of what a measurement system has to withstand. Proposition about assembly location has been investigated by analysis of the environment. A thermal analysis has been made of electronic components, especially electronic components that can be used in a measurement system. A analysis has also been made of which electronic components that are suited for a measurement system and can withstand the heat. A development measurement system has been developed from the results of the analysis. The system has been constructed to measure the temperature of what a system can be exposed of on a grate car. This with wireless and data-logging support and future measurements possibilities with three thermocouples of type S.   Wireless data transfer was examined to see what type is most suited for the task with knowledge of environment, transmission range, radiation and power consumption. Power sources was examined to find a power source with longest working time and highest functionality. Heat insulation and reflective materials has been investigated with the goal to get the temperature in the system enclosure as low as possible. Some different types of temperature sensors that can measure temperatures up to 1500°C and which can be mounted on a grate car has been evaluated.

Vehicular ad hoc networks (VANETs) are a hot topic in the intelligent transport system (ITS) area. The introduction of wireless communications between vehicles will enable many useful applications to enhance road traffic safety as well to increase efficiency. The standardization of IEEE 802.11p, being an amendment to IEEE 802.11 intended for VANETS, faces many challenges. In Europe a 30 MHz spectrum at 5.9 GHz have been dedicated for ITS and this spectrum has to be used to its full potential. For this reason this thesis compares a 20 MHz wide frequency channel with a 10 MHz wide through measurements using 802.11p hardware. The measurements were conducted on a highway with relative speeds of up to 240 km/h. The results from these initial measurements show that a 20 MHz channel does not perform worse than a 10 MHz channel despite the high relative speeds and large metal signs scattering the signals. What enabled this thesis to do the measurements was Halmstad University‟s participation in the Grand Cooperative Driving Challenge (GCDC) 2011. In GCDC nine teams mostly from Europe competed in having the vehicle that had the best behaviour in a platoon of vehicles using cooperative adaptive cruise control (CACC), the CACC algorithm controlled the vehicles‟ acceleration and breaking autonomously based on in-vehicle sensors and communicated messages between the vehicles in the platoon using 802.11p. This thesis implemented the communication part of Halmstad University‟s vehicle. The challenge was held in Helmond, Holland, May 14-15, 2011. Halmstad University‟s team finished in second place. / CoAct