No description available.

Bakgrund I vårt nutida heterogena samhälle är transkulturell omvårdnad där patienterna varken delar samma kultur eller talar samma språk med vårdpersonalen högaktuellt för patienttillfredsställelse. Forskning har visat att patienter som inte förstår eller talar det språk som vårdpersonal talar har större risk att missförstå både sin egen situation och sin behandling. Även kulturella skillnader i hur man kommunicerar med ord och kroppsspråk kan utgöra ett hinder för optimal vård. För att kunna främja och förbättra en god och jämlik vård behöver patienternas upplevelser och erfarenheter tas i åtanke. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelse och erfarenheter av vårdmötet utifrån ett transkulturellt perspektiv. Metod I denna litteraturstudie togs 19 vetenskapliga artiklar fram av både kvalitativ och kvantitativ design. Sökningarna genomfördes i de två databaserna som var PubMed och CINAHL. Artiklarna analyserades och kvalitetsgranskades med hjälp av Whittemoore och Knafls integrerade analys. Resultat Resultatet identifierade fem teman; Upplevelser av vården, Upplevelse av vårdkulturen, Praktiska erfarenheter av vården, Strategier för att hantera vårdsituationer och Olika förutsättningar inom vården. Temat Upplevelse av vården fångade ett spektrum av upplevda känslor, från att vara nöjd och tacksam till att känna hopplöshet, diskriminering, oro och rädsla. Under temat Upplevelse av vårdkulturen speglades upplevda brister som berodde på kulturskillnad. Under Praktiska erfarenheter belystes de erfarenheter som patienterna hade i form av tillgång till tolk, vårdkostnader eller information. I Strategier för att hantera vårdsituationer beskrev de olika erfarenheterna patienterna har och hur de hanterar vården. Temat Olika förutsättningar inom vården speglade de förutsättningar som påverkat eller skulle kunnat påverka vårdmötet. Slutsats Studien belyser att patientupplevelser är en komplicerad fråga som inte har ett tydligt svar. Sannolikt är att upplevelserna av vården beror på vårdförutsättningar i ett specifikt land, vilken typ av vård patienten mottagit, patientens kulturella bakgrund och vårdpersonalens kompetens samt attityd. Uppsatsen visar att brist på information, kommunikation och kunskap om den andres kultur kan spela en avgörande roll i vårdmötets kvalité. / Background In today's heterogeneous society, transcultural perspective on nursing is crucial when it comes to patient satisfaction. Studies show that patients who do not understand or speak the languages of the healthcare professionals have a higher risk of misunderstanding their own situation and treatment. Also, cultural differences in verbal and nonverbal communication can be a obstacle for good care. To promote and improve a good and equal care the patients experience needs to be explored. Aim The aim of this study was to describe patients experience of care meeting a transcultural perspective. Method In this literature review 19 scientific articles were included. The included articles represented both a qualitative and quantitative design. PubMed and CINAHL databases were used as well as a free text search to be able to find relevant articles which were able to answer the aim of the study. Articles were reviewed using Whittemoore and Knafls integrated analysis. Results The result identified five themes that were Patients' experiences of the healthcare, Patients' experience of the healthcare culture, Practical experiences of the healthcare, Patients' strategies for managing healthcare situations and Different prerequisites within healthcare. The theme Patients’ experiences described a spectrum of perceived emotions, from being satisfied and grateful to feeling of hopelessness, discriminated, worried and fearful. Under theme Patients' experience of the care culture perceived deficiencies that were due to cultural difference were described. Within the Patients' practical experiences, the experiences that the patients had in the form of access to an interpreter, care costs or information were highlighted. The theme Patient strategies describes that the different experiences patient have and how they handle their care. We also looked at Different prerequisites within healthcare that reflected patients' wishes and experiences that could contribute to a better care experience. Conclusions The study highlights that it is a complicated question that does not have a clear answer. It is likely that the experiences of the care depend on the conditions of care in a specific country, the type of care and the cultural background of the patient and the care staff's competence and attitude. The literature overview shows that the lack of information, communication and knowledge of the other's culture can play a crucial role in the quality of the care meeting.

Bakgrund Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där migrationen de senaste åren varit stor, huvudsakligen från muslimska länder. I sjuksköterskans professionella ansvar ingår att tillhandahålla en jämlik vård, oavsett kulturell bakgrund. Forskning visar att muslimska kvinnor drar sig för att söka vård av rädsla för att behov som exempelvis åtskillnad mellan könen, eller täckande kläder, inte ska respekteras. Svensk sjukvård ska sträva efter en transkulturell medvetenhet, trots att sjuksköterskorna sällan har utbildning i ämnet. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att möta muslimska kvinnor i den somatiska vården. Metod En kvalitativ intervjustudie genomfördes för att besvara syftet. Nio sjuksköterskor från fem olika sjukhus och vårdcentraler i Stockholm intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor. Metoden för analysen var en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat Studiens resultat visade att sjuksköterskorna upplevde att de var öppna och arbetade personcentrerat i mötet med muslimska kvinnor. Kommunikationssvårigheter ledde till frustration över att inte kunna ge patienten fullödig information om behandling och omvårdnadsåtgärder. Närstående upplevdes vara en integrerad del i mötet med patienten, genom hög närvaro och delaktighet. Detta beskrevs både som en tillgång och en utmaning. Slutsats Sjuksköterskorna värderar förmågan till öppenhet i mötet med kvinnliga muslimska patienter, som de inte ser som en homogen grupp. När kommunikationssvårigheter inte kan överbryggas med hjälp av exempelvis tolk, tekniska hjälpmedel eller flerspråkiga kollegor upplever sjuksköterskorna att kravet på informerat samtycke hotas. Såväl tid som rum behöver avsättas för anhöriga, i mötet med den kvinnliga muslimska patienten.

SAMMANFATTNING Bakgrund Människor som flyttar över landsgränser ökar allt mer, varpå en blandning av olika etniciteter och kulturer sker. Personer med annan kulturell bakgrund har visat sig ha sämre hälsa och sämre självskattad hälsa än den genomsnittliga svenska befolkningen. Det gör att antalet som söker vård ökar. Denna patientgrupp drabbas oftare av psykisk ohälsa på grund av oroligheter i hemlandet, som ett resultat av migrationen samt på grund av socioekonomiska förhållanden. För att åstadkomma en god omvårdnad trots kulturella skillnader finns lagar och förordningar som sjuksköterskor bör följa. Den transkulturella omvårdnaden innebär att ta hänsyn till patientens kulturella behov. Det har dock visat sig att den utbildning sjuksköterskor får i ämnet är bristfällig. Syfte Syftet var att beskriva faktorer som påverkar omvårdnadssituationen på sjukhus mellan sjuksköterska och patient med olika kulturella bakgrunder. Metod Globaliseringen världen över medför att olika kulturer oftare möts i omvårdnadssituationer, vilket även bidrar till att mer forskning kring ämnet utförs. För att studera ämnet och få en överblick över kunskapsläget, med ett brett och globalt perspektiv, valdes att utföra en forskningsöversikt. 19 stycken vetenskapliga artiklar valdes ut, lästes och granskades kritiskt av båda författarna. Artiklarna begränsades till att vara originalartiklar, publicerade under de tio senaste åren, skrivna på engelska eller svenska samt ha en hög vetenskaplig kvalitet. De skulle även ha fått ett etiskt godkännande eller ha gjort noggranna etiska överväganden. Resultat Erfarenhet från andra kulturer, intresse av att vilja lära sig och förstå sig på olikheter, kulturell nyfikenhet, en positiv grundinställning samt ens förmåga att kunna tillämpa strategier i interkulturell kommunikationskompetens, kan ses som möjligheter i omvårdnadssituationen. Hur sjuksköterskan var som person kan ses både som en möjlighet eller ett hinder beroende på hennes grad av att vara empatisk, öppen, positiv och flexibel eller om det snarare går att urskilja rasistiska undertoner i hennes värderingar. Andra tänkbara hinder i omvårdnadssituationen var sjuksköterskors bristande kulturella kompetens, deras etnocentriska synsätt, fördomar och användandet av stereotyper. Slutsats Att patienter beter sig olika, beror på att varje människa är unik samt att varje kultur och religion har sina egna normer och förhållningssätt. Kunskaper kring individuella och kulturella skillnader behövs för att kunna utföra en transkulturell omvårdnad. Mer utbildning och resurser krävs för att kunna bemöta patienternas individuella behov, då sjuksköterskeutbildningen inte hängt med i globaliseringen. Grundinställningen och egenskaperna hos sjuksköterskan är betydande för ett lyckat omvårdnadsmöte. Egenskaper som krävs för att vara en bra sjuksköterska är svåra att lära ut. Personliga intervjuer vid intagning till sjuksköterskeutbildningen kan vara en lösning.

Osman, H, Möte med svensk sjukvård. En fenomenologisk studie av muslimskainvandrarkvinnors upplevelser av svensk sjukvård. Examensarbete i omvårdnad,15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad,2008.Syftet med denna studie var att belysa muslimska kvinnors upplevelse av mötetmed svensk hälso- och sjukvård då de själva sökt vård eller sökt vård för en närstående.Tre muslimska invandrarkvinnor djupintervjuades. Intervjuerna skrevs ut i sinhelhet och analyserades med den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapligametoden som den presenteras av Adamo Giorgi.Kvinnorna i studien var genomgående positiva och nöjda med sin upplevelse avmötet med den svenska hälso- och sjukvården. Enligt informanterna berodde detpå vårdpersonalens höga kompetens att kunna tillgodose de outtalade behoven ocherbjuda en anpassad omvårdnad för varje individ. Teman som framkom i intervjuernavar Bemötande, Ensamheten i vårdsituationen, Personalens lyhördhet Tacksamhetöver den vård man fått samt Betydelsen av information.Det positiva resultatet av mötet med hälso- och sjukvården utgör i viktiga avseendenen motbild till den som man får i beskrivningar av kolleger och studiekamraterunder praktiken på sjuksköterskeutbildningen samt i en liknande studie frånUSA.En förklaring till kvinnornas positiva upplevelse kan vara de övervägande negativaerfarenheter man har från vården i sitt ursprungsland (Libanon). / Osman, H. Lived experiences of Swedish health care. Interviews with Muslimimmigrant women. A phenomenological approach. Degree project, 15 CreditPoints. Nursing Programme. Malmö University: Health and society, Departmentof Nursing, 2008.The aim of this study was to illuminate Muslim immigrant women’s lived experiencesof Swedish health care.Three Muslim women were interviewed. The in depth interviews were transcribedin exstenso and analyzed using the phenomenological method described byAdamo Giorgi.The result shows that all of the participating women were very satisfied withSwedish health care mostly due to high competence of staff and their ability to seepatient’s needs from an individual point of view.The analysis uncovered the following themes or aspects: Staff reception andtreatment, the feeling of being alone, staff’s sensitive ears, gratitude and the importanceof information.The overall positive lived experiences with Swedish health care are in a sensethe reverse of reports from colleagues, nurse students during clinical training andan US study on the same theme. One explanation for these overwhelming positiveexperiences might be their negative experiences of health care in their origincountry (Lebanon).

Utvecklingen till ett mångkulturellt samhälle gör det intressant att undersöka om ökad kunskap inom transkulturell omvårdnad kan gagna sjuksköterskan i patient-kontakten. Denna litteraturstudie besvarar frågorna om hur transkulturell omvård-nad kan användas i det dagliga arbetet och om det kan vara en väg till omvårdnad på lika villkor. I studien framkommer resultat som visar på ett starkt stöd för att kommunikation utgör ett av de största problemen i sjuksköterskans praktiska arbe-te med patienter med olika kulturell bakgrund. Det finns även ett starkt stöd för att det finns problem med att möta kulturellt relaterade värderingar och livsstilar och i att förbereda studenter på att möta upp de kulturella behoven hos sina patienter. Det finns ett starkt stöd för att professionella tolkar kan möta kommunikations-problematiken. Författarna tycker sig se att transkulturell omvårdnad och ökad kulturell medvetenhet kan gagna sjuksköterskan i patientkontakten liksom möjlig-göra att vård bedrivs i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen. / The development of a cultural diverse society makes it interesting to investigate whether enhanced knowledge in transcultural nursing benefits the nurse in the patient relation. This literature study answers the questions if transcultural nursing can be implemented in the daily work and if it can be a way to nursing on equal terms. The study shows results with strong evidence for communication to be one of the greatest problems for the nurse in practical work with patients with diverse cultural backgrounds. There is also a strong evidence for problems in meeting the cultural related values and lifestyles and in preparing nursing students to meet the cultural needs among their patients. There is a strong evidence for interpreter’s ability to meet the communication problems. The authors believe that transcul-tural nursing and enhanced cultural awareness benefits the nurse in the patient relation and makes it possible with nursing on equal terms with Hälso- och sjuk-vårdslagen.

Bakgrund: I en alltmer globaliserat värld är det oundvikligt för sjuksköterskor att möta patienter med varierande kulturell bakgrund i sin yrkesutövning. Sjuksköterskors förmåga att förhålla sig till transkulturell palliativ omvårdnad är av betydelse, relaterat till ofta stora omvårdnadsbehov inom palliativ vård. Detta kan uppnås genom att ha förståelse om patientens bakgrund och etnicitet, vilket kan öka förutsättningar för en mer personcentrerad vård. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av transkulturell omvårdnad inom palliativ vård. Metod: Denna litteraturstudie genomfördes med stöd av kvalitativ innehållsanalysdesign och induktiv ansats. En urvalsprocess som resulterades med 15 inhämtade vetenskapliga artiklar från databaser CINHAL och PubMed för vidare analys. Resultat: Sjuksköterskors upplevelse av transkulturell omvårdnad inom palliativ vård beskrevs i resultaten med stöd av fyra slutkategorier, att respektera patienters kulturella och religiösa övertygelser, att normer och tabu kan påverka synen på döden och döendet, att kommunikation kan skapa trygghet i relationen, att familjen var både ett hinder och resurs i omvårdnaden. Slutsats: Flera nivåer av barriär kan förekomma vid en transkulturell palliativ omvårdnad som grundar sig i patienters, men även sjuksköterskors egenkultur. Respekt, lyhördhet och öppenhet till patientens bakgrund är betydelsefull för en god transkulturell omvårdnad.

A litereture review about how significant treatment with respect is for patients with another cultural backgraund / En litteraturstudie om hur betydelsefullt bemötande med respekt är för patienter med en annan kulturell bakgrund.

Bakgrund: Sverige har under åren utvecklats till ett multikulturellt land vilket innebär att nyexaminerade sjuksköterskor kommer att möta patienter från olika kulturella bakgrunder. Detta examensarbete kan användas som stöd för grundutbildade sjuksköterskor då det belyser hur andra sjuksköterskor har hanterat svårigheterna och utmaningarna som kan uppstå vid omvårdnad av palliativa patienter från olika kulturella bakgrunder. Syfte Syftet med arbetet är att beskriva grundutbildade sjuksköterskors upplevelser av transkulturell omvårdnad inom palliativ vård. Metod: Metasyntes användes som analysmetod för arbetet. Det är skrivet utifrån en kvalitativ litteraturöversikt och är baserad på totalt 10 kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet för detta arbete valdes att presenteras utifrån tre huvudteman samt åtta subteman. Tema ett (1): Det som krävs för möjligheten till en god kommunikation vid transkulturell omvårdnad med tre (3) subteman: Verbal kommunikation, Beröring som kommunikationssätt samt Hjälp av tolk. Tema två (2): Kulturella skillnader med tre (3) subteman: Oro över att kränka patienten, Vikten av kunskap om kulturella skillnader samt Etiska dilemman. Tema tre (3): Sammarbete med familjen för personcentrerad vård med två (2) subteman: Medvetenhet om patienten som individ ochFamilj över autonomi Slutsats: De grundutbildade sjuksköterskorna upplevde den verbala och icke-verbala kommunikationen som en svårighet vid transkulturell vård av palliativa patienter. Användning av tolk upplevdes inte alltid som positivt, och att ha kunskap om olika kulturer för att kunna ge personcentrerad omvårdnad sågs som viktigt.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att ge stöd och lindring till döende patienter för att främja livskvalitet oavsett vilken etnisk bakgrund man har. Vårt samhälle är mångkulturellt och idag möter sjuksköterskor allt fler invandrarpatienter som kan ha olika uppfattning om hälsa, sjukdom, döendet och döden. Detta innebär att det kommer att ställas andra eller nya krav på vårdpersonalen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med annan etisk bakgrund än de själva vid palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt över elva vetenskapliga kvalitativa artiklar genomfördes. Artiklarna har eftersökts i databaserna CINAHL Complete, pubMed och SveMed+. Dessa kombinerades i olika konstellationer för att få fram sökträff som svarade på syftet. Sökord som användes var: transcultural nursing”, ”multicultural”, ”palliative”, immigrants”, ”nurse”, ”experience”, “attitude”. Resultat: Resultat visar att många sjuksköterskor upplevde att det var svårt att bemöta invandrarpatienter. Kommunikationssvårigheter var ett vanligt problem vid kulturmöten. Att vara kulturellt medveten, och ha förståelse för kulturer och sedvänjor, samt visa hänsyn till individualitet var enligt sjuksköterskorna viktiga faktorer som kunde förbättra palliativ vård till invandrarpatienter. Diskussion: Resultatet diskuteras med stöd av Madeleins Leiningers omvårdnadsteori som utgångspunkt, där främst diskuterades. Vidare diskuterades vilken kulturell kompetens som behövs för att sjuksköterskan ska kunna ge en god transkulturell omvårdnad. / Background: The aim of palliative care is to provide support and relief to dying patients in order to indorse the quality of life regardless of their ethnical background. Our society is multicultural. It is more common today that nurses meet patients with different ethical cultural backgrounds who may hold different opinions about health, illness, dying and death. This means that it will impose to or new requirements for caregivers. Aim: To describe nurses' experiences of caring for patients with different ethical background than themselves in palliative care. Method: The method that was used is a qualitative literature review. Eleven scientific qualitative articles are included in this study. Articles have been sought in the databases CINAHL Complete, PubMed and SveMed +.Selected. These were combined in different configurations to retrieve a search result that responded to the purpose. Keywords used were :”transcultural nursing”, ”multicultural”, ”palliative”, immigrants”, ”nurse”, ”experience”, “attitude”. Results: The result shows that many nurses felt difficulties to approach immigrant patients. Communication difficulties were the common problem in cultural encounters. To being culturally aware, to understand the cultures and customs, and to take the individuality was as nurses important factors that could improve the palliative care of migrant patients. Discussions: The results are discussed with the support of Madeleine Leininger nursing theory as a basis, which mainly discussed. Further discussed about which cultural competence is needed for the nurse to be able to provide good transcultural nursing.