Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt samhälle vilket ställer krav på sjuksköterskans kompetens för att ge god omvårdnad. En persons kultur styr hur denne ser världen och vad denne anser vara rätt, i ett mångkulturellt samhälle behövs en förståelse för andra kulturer för att ha möjlighet att skapa goda förutsättningar för andra kulturer och inte para sin egen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund än sin egen. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ beskrivande ansats genomfördes och resulterade i 15 kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod som hittades i CINAHL och PubMed. Resultat: Kulturella skillnader påverkade interaktionen mellan sjuksköterskan, patienterna och deras anhöriga. Belastningen ökade i arbetet med patienter från en annan kultur och vårdtiderna blev längre för dessa patienter. Ord, påståenden och förklaringar kunde tolkas olika beroende på kultur. Det sågs vara viktigt att anpassa vården efter patientens kulturella bakgrund för att kunna ge adekvat vård. Sjuksköterskorna upplevde att det tog längre tid att skapa en relation med patienterna. En osäkerhet uttrycktes som grundades i bristande kunskaper om transkulturell omvårdnad. Diskussion: Vårdanpassning var viktigt för att skapa god omvårdnad till patienter från en annan kulturell bakgrund, för att kunna anpassa vården måste sjuksköterskan känna till sin egen bakgrund. Språkbarriärer var ett stort hinder för kommunikationen och kunde bli avhjälpt av teknik. Slutsats: Mer forskning skulle behövas i området för att skapa riktlinjer för god omvårdnad i det mångkulturella samhället. / <p>Examinationsdatum 2020-04-29</p>

Bakgrund: Med ökad globalisering kommer sjuksköterskor möta personer med annan kulturell bakgrund än sin egen. Statistik har visat att många personer födda utanför Europa som immigrerat upplever nedsatt psykiskt välbefinnande. Det har visat sig att medvetenheten för kulturella skillnader inom vården är låg. Det finns därmed en risk för att denna omedvetenhet påverkar emigranters redan nedsatta psykiska hälsa ytterligare. Med hjälp av kunskap genererad i aktuell forskning önskat vi att synliggöra sjuksköterskans upplevelser av att möta personer med annan kulturell bakgrund än sjuksköterskans egen eftersom det är i synliggörandet som beteenden kan ändras. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskan beskrev omvårdnad av patient med annan kulturell/etnisk bakgrund inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats gjordes genom att söka artiklar på PubMed och CINAHL. Resultatet baserades på 15 artiklar.  Resultat: Sjuksköterskorna beskrev kommunikationshinder och svårigheter med kulturella skillnader i omvårdnaden av patienter med annan kulturell bakgrund. De kommunikationshinder beskrevs som tidskrävande och ledde till vårdrelaterade utmaningar. De svårigheterna med kulturella skillnader speglade olika syn på död, manligt och kvinnligt och anhöriga. Slutsats: Hög arbetsbelastning och liten förståelse för kulturella skillnader leder till att patienter med annan kulturell bakgrund inte får lika vård på lika villkor. / Background: With increased globalization, nurses will meet people with a different cultural background than her own. Statistics have shown that many immigrating people born outside Europe experience reduced mental well-being. A problem arises when awareness of cultural differences is low. With the help of knowledge generated in current research, it is needed to make the nurse's expectation and way of meeting people with a different cultural background positive, as it is in the nurses behaviors that this can be changed. Aim: The purpose was to shed light on how the nurse described caring for patient with different cultural / ethnic background in health care. Methods: A litteratur review with a qualitative design, based om 15 scientific articles found on PubMed and CINALH.  Result: The nurses described communication barriers and difficulties with cultural differences in the care of patients with different cultural backgrounds than their own. The communication barriers were described as time-consuming and led to healthrelated challenges. The difficulties with cultural differences described reflected different views on death, male and female gender and relatives. Conclusion: High workload and little understanding of cultural differences mean that patients with different cultural backgrounds do not receive equal care on equal terms.

Bakgrund: Mellan år 2009 och 2018 ökade mångkulturalitet i världen och människor från olika kulturella bakgrunder tog med sig bland annat unika tro, värderingar och normer. Synen på hälsa, sjukdom och behandling var också varierande och detta skapade därför utmaningar för hälso- och sjukvård. Det är viktigt för sjuksköterskor att skaffa sig kunskap om patientens kultur för att kunna tillgodose patientens unika behov och därmed bidra till en personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att ta hand om patienter med olika kulturella bakgrunder. Metod: Denna litteraturöversikt inkluderade 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades på Cinalh, PsycINFO och PubMed. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att de hade otillräcklig utbildning och förståelse för vilken betydelse kultur hade för patienter. Att ta hand om patienter med olika kulturella bakgrunder omfattade en del barriärer som upplevdes tidskrävande och utmanande av sjuksköterskorna. För att övervinna somliga barriärer uppfann sjuksköterskorna olika strategier vilket i sin tur underlättade patient-sjuksköterskerelationen. Diskussion: Bristande kunskap skapade utmaningar och försvårade interaktion med patienter. Sjuksköterskor upplevde olika barriärer som ledde till både positiva och negativa utmaningar. Vissa av dessa barriärer kunde bero på att sjuksköterskans etiska och moraliska ansvar hamnade i skuggan av dennes egna värderingar vilket påverkade vården negativt. Slutsats: Mer kunskap inom transkulturell omvårdnad kan behövas för att hjälpa sjuksköterskor att tillhandahålla en holistisk och personcentrerad vård där denne tar hänsyn till patientens kulturella bakgrund. / <p>Examinationsdatum: 2021-03-22</p>

Bakgrund: Antalet invånare som inte talar det officiella språket och som har en kulturell bakgrund som skiljer från de flesta i Sverige blir allt vanligare. Vården måste besitta strategier för att kunna förse alla invånare i Sverige med jämlik vård. När språkbarriärer inte uppmärksammas leder det till brister i vården samt att vård på lika villkor blir ogenomförbar. I denna uppsats är personcentrerad omvårdnad, patientsäkerhet samt etiska principer centrala begrepp. Den teoretiska referensramen är transkulturell omvårdnad.  Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskans strategier att vårda patienter trots en språkbarriär. Metod: Genom en litteraturstudie har 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserats med en integrerad analys. Resultat: Fyra kategorier framkom, vilka var att samarbeta med tolk, icke-verbal kommunikation, anpassad kommunikation och kreativa metoder. Sjuksköterskan använde sig av olika strategier för att kunna ge vård och omsorg till patienter som talade ett annat språk. Den vanligaste strategin var användningen av tolk, antingen genom en professionell tolk eller med hjälp av anhöriga och kollegor. Utöver det använde sjuksköterskan resurser som fanns tillhands. Slutsats: En personcentrerad och patientsäker vård som följer etiska principer kan ske när en professionell tolk som arbetar etiskt, objektivt och konfidentiellt finns tillgänglig. På detta sätt kan sjuksköterskan ge bättre vård och omsorg till patienter med rådande språkbarriär.

Background: Due to a high influx of refugees in the last decades, which will most likely continue to increase, a need for the healthcare to be involved in taking care of these refugees has been established. People on the run has often lived under difficult circumstances for a long period of time which leaves them exposed which in turn can lead to vulnerable situations. According to the code of ethics it is therefore important that the nurses therefore treat all people with respect and dignity, regardless of their cultural origin or background, in order for everyone to receive the care they are entitled to. Aim: The aim of this study was to describe nurses experiences encountering refugees within the healthcare system. Method: 11 scientific articles, ten articles was qualitative and one was a mixed method, was the base of this literature study. Results: The main findings of this study showed that nurses do find it challenging to deal with people from different backgrounds and the cultural variances that comes with it. This is not made easier by the constant time pressure they are being under. Difficulties when it comes to working with interpreters was also seen as a subject that determined the nurses experiences. The relationship between the nurse and the refugee was seen as important but could complemented by guidelines that doesn´t correspond with the code of ethics. Discussion: Based on these results it was apparent that nurse´s did not have enough competence when it comes to handling cultural differences when meeting with refugees which displayed a need for an expanded education with main focus being on culture and the nurse´s approach. As communication and culture was fundamental throughout the result it was discussed with the support of Madeleine Leininger's transcultural nursing theory.

Bakgrund: I takt med den ökade migrationen ökar även kraven på hälso- och sjukvården. När individer med annan kulturell bakgrund uppsöker hälso- och sjukvård behöver den anpassas efter individen bakom kulturen vilket inte alltid sker på ett optimalt sätt när det saknas rätt kompetens hos sjuksköterskan.Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad av etniska minoriteter.Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som baseras på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed. Artiklarna kommer från Finland, Iran, Irland, Japan, Kina, Norge, Singapore, Storbritannien, Sverige, USA, Taiwan, Turkiet och Österrike och är publicerade mellan år 2010 - 2020.Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskan behöver en ökad kulturell kompetens för att utöva en jämställd omvårdnad oavsett vad patienten har för kulturell bakgrund. Analysen genererade tre olika teman, utmaningar i kommunikationen, bristen på kulturell kompetens samt kulturella skillnader skapar olika förväntningar på vårdmötet.Slutsats: Resultatet visar att kulturskillnader mellan sjuksköterskan och patienter från etniska minoriteter resulterar i ett komplext möte då resultatet tyder på att den kulturella kompetensen saknas eller kan utvecklas. Detta innebär att transkulturell utbildning inom professionen är nödvändig. De samlade resultaten tyder på att kunskap inom området påvisats bidra till sjuksköterskans professionella utveckling. Detta ökar chansen till att patienter från etniska minoriteter kan få en mer personcentrerad och kulturanpassad omvårdnad. / Background: In step with the increased migration, the demands on health care are also increasing. When people with other cultural backgrounds seek health care, the care needs to be adapted to the person behind the culture, which does not always happen in an optimal way when the nurse lacks the right skills.Aim: The aim is to shed light on registered nurse's experiences of caring for patients from ethnic minority groups.Method: This study is a literature review based on 15 scientific articles from the CINAHL, PsycInfo and PubMed databases. The articles come from Austria, China, Finland, Iran, Ireland, Japan, Norway, Singapore, Sweden, Turkey, UK and USA. The articles were published between the years 2010 and 2020.Results: The results show that the registered nurse needs increased cultural competence to practice equal care, regardless of the patient's cultural background. The analysis generated four different main themes, challenges in communication, lack of cultural competence and cultural differences create different expectations of the care meeting.Conclusion: The results show that cultural differences between the registered nurse and patients from ethnic minorities result in a complex meeting as the evidence indicates that the cultural competence is lacking or can be developed. The overall results indicate that knowledge in the field has been shown to contribute to the nurse's professional development and that patients from ethnic minorities can receive more person-centered and culturally adapted nursing.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har ökat kraftigt under de senaste 20 åren vilket har gjort att mångkulturen har blivit mer märkbar. Det ökade antalet immigranter i Sverige resulterar i att det blivit vanligare att sjuksköterskor och patienter med olika kulturell bakgrund integrerar i vårdmöten. En god och välfungerande kommunikation är avgörande för att kunna etablera en god vård och omvårdnadsrelation mellan sjuksköterska och patient, vilket vidare är nödvändigt för att kunna tillhandahålla en god och patientsäkervård. Det ingår i sjuksköterskans ansvar att skapa en välfungerande kommunikation, tillhandahålla en patientsäker vård samt tillämpa mångkulturell omvårdnad i sitt yrkesutövande.Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva aspekter som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient ur ett mångkulturellt perspektiv.Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt som baserades på femton vetenskapliga studier med elva kvalitativa artiklar och fyra kvantitativa artiklar.Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman: Personliga aspekter (kulturell kompetens, sjuksköterskans attityd, etiskt förhållningssätt och patientens förväntningar); Språkliga aspekter (språkliga barriärer och icke verbala språkbarriärer); Organisatoriska aspekter (utveckling av kulturell kompetens, tidsbrist och tolktjänstbrist).Slutsats: Aspekterna som påverkar kommunikationen inom det mångkulturella vårdmötet mellan sjuksköterska och patient består av personliga aspekter, språkliga aspekter och organisatoriska aspekter. Lättillgängliga tolktjänster, mer tid till varje patient, kulturella utbildningar, sjuksköterskans kulturella kompetens, attityd och etiskt förhållningssätt kan bidra till att övervinna de kommunikationsbarriärer som kan uppstå i mångkulturella vårdmöten. / Background: Immigration has dramatically increased the last 20 years, which has made multiculturalism in Sweden more visible. This means that it is becoming more common that nurses and patients who have different cultural backgrounds meet in healthcare meetings. Good communication is crucial to establishing a good nurse-patient care relationship. Good communication is also important to be able to provide good and safe care to patients. It is part of the nurse's responsibility to build a well-functioning communication, to provide safe care and transcultural care within her professional practice.Purpose: The purpose of this literature review was to describe the aspects that affects communication between nurse and patient from a multicultural perspective.Method: The method chosen in this study is a literature review, which included fifteen scientific studies which studies focused on the selected subject of this literature review.Result: Findings in this literature review har emerge in three main themes including: Personal aspects (cultural competence, patient's expectations, nurse's attitude, and ethical approach). Linguistic aspects (language barriers and non-verbal language barriers). Organizational aspects (improving of cultural competence, lack of time and lack of interpreting services).Conclusion: Aspects that affect the communication within the multicultural care meeting between nurse and patient consist of personal aspects, linguistic aspects and organizational. Easily accessible interpreting services, more time for each patient, cultural training, nurse's cultural competence, attitude and ethical approach are important components for the nurse to be able to overcome the communication barriers that arise in the care meeting.

Bakgrund: Enligt sjuksköterskans kompetensbeskrivning är det viktigt attuppmärksamma och möta patienten med hänsyn till olika aspekter, däribland kulturen. Detta innebär att höga krav ställs på sjuksköterskans förmåga att utöva transkulturell omvårdnad. En viktig aspekt för att uppnå god omvårdnad är en fungerande kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Om hänsyn inte tas till patientens kulturella behov och önskningar kan detta resultera i ett vårdlidande för patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters upplevelser av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Metod: Genom en allmän litteraturöversikt har 11 artiklar granskats och sammanställts utifrån likheter och skillnader till fem stycken kategorier och fyra huvudkategorier. Resultat: Fyra huvudkategorier: Vårda den enskilde, Kulturspecifika behov och uttryck, Utmaningar i kommunikationen och Kunskap om kultur. Sjuksköterskorna identifierade olika aspekter som kunde skilja sig mellan kulturer och påverka omvårdnaden, såsom matkultur, religion, närståendes roll samt smärta och känslouttryck. Slutsats: I mötet med patienter med annan kulturell bakgrund upplevde sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter många utmaningar som i sin tur hade inverkan på omvårdnaden. Klinisk betydelse: Resultatet kan ge upphov till ökad kunskap samt väcka nyfikenhet hos läsaren. Ämnet i sig är högst relevant i nutid då hänsyn till individens kulturella bakgrund är en viktig del för att uppnå en holistisk bild, någonting som är en grundsten i dagens sjukvård. / Background: According to the competence description for nurses, it is important to draw attention to and face patients from different aspects, including culture. This means that high demands are placed on nurse's ability to practice transcultural nursing. An important aspect to achieve good nursing care is appropriate communication between nurse and patient.  If consideration of the patient's cultural needs and desires isn't taken, it could result in suffering for the patient. Purpose: To describe nurses and nursing students' experiencesin caring for patients with different cultural backgrounds than their own. Method: In a general literature review 11 articles has been examined and summarized from similarities and differences into five categories and four main categories. Results: Four main categories: Nurture the individual, Culturally specific needs and expressions, Challenges in communication and Cultural knowledge. Nurses identified various aspects that could differ between cultures and affect care, such as food culture, religion, families, as well as pain and emotional expressions. Conclusion: In the encounter with patients with different cultural backgrounds, nurses and nursing students experienced many challenges which had an effect on the nursing care. Clinical significance: The results may lead to increased knowledge as well as to arise the readers’ curiosity. The topic itself is very relevant today because of the account of the individual's cultural background is an important part of achieving a holistic picture, and this is something that is a cornerstone of today's healthcare.

BAKGRUND: Invandrare i Sverige har nedsatt hälsa i högre grad än inrikes födda svenskar, framför allt bland kvinnor och äldre. Arabisktalande personer från mellanöstern härstammar från en kultur långt från den svenska, vilket kan ge upphov till missförstånd i vården. Kulturella skillnader och brister i kommunikation kan leda till en icke tillfredsställande vård. Forskning tyder på att vårdgivare bör öka sin kulturella kompetens, det vill säga lära sig att belysa dessa skillnader. SYFTE: Syftet var att beskriva hur arabisktalande kvinnor från Mellanöstern upplever mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård. METOD: Metoden som valdes för datainsamling var en kvalitativ intervjumetod då beskrivning av personers upplevelser söktes. Sex intervjuer genomfördes med kvinnor, i åldern 55 år och äldre, härstammandes från Mellanöstern, med erfarenhet av inneliggande somatisk vård på sjukhus i Sverige. Intervjuerna skedde på arabiska och transkriberades till svenska för att sedan analyseras utifrån kvalitativ metod. RESULTAT: Informanterna beskrev mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård utifrån synen på sjuksköterskans roll, bemötande samt kommunikation. De hade positiva erfarenheter av dessa möten, även om de hade svårt att identifiera alla yrkesroller de mötte på sjukhuset. Sjuksköterskorna beskrevs framför allt som snälla och en återkommande beskrivning var att de liknade änglar, även om de i enstaka fall kunde uppfattas som elaka. Sjuksköterskorna uppfattades som kompetenta och professionella. Informanterna kommunicerade med sjuksköterskorna genom kroppsspråk, enstaka ord och med hjälp av ögonen. Behovet av språklig kommunikation med sjuksköterskan ansågs inte vara stort, då dennes utbildande roll ej lyftes fram. SLUTSATS: Arabisktalande kvinnor i studien har en positiv bild av mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård. Personliga egenskaper hos sjuksköterskorna betonades framför professionsrelaterade. Kulturella skillnader identifierades i synen på sjuksköterskan som yrke men de svenska sjuksköterskorna levde upp till de värdegrunder informanterna betonade. Dessa var framför allt snällhet och respekt. Informanterna antog en passiv roll i mötet med sjuksköterskan, lät sig omhändertas men såg inte sjuksköterskan som utbildare. De hade svårt att skilja olika yrkesroller åt, varför ett utbildningsbehov i svenska vård- och hälsosystemet kunde identifieras.

Antalet utlandsfödda i Sverige ökar och det ställer höga krav på hälso ochsjukvården. Studier har visat att utrikesfödda har en sämre hälsa änsvenskfödda och att språkbarriärer är en bidragande faktor till detta. När patientoch sjuksköterska saknar ett gemensamt språk utgör det ett hinder för adekvatkommunikation dem emellan vilket kan påverka kvaliteten på vården.Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer och hanterandet av dessa i mötet med patienter som talar ett annat språk.Studien baseras på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansatssom genomgått tematisk analys. Ur resultatet framkom att språkbarriärer försvåradeinformationsutbytet mellan sjuksköterska och patient, utgjorde ett hinder för godomvårdnad samt påverkade den terapeutiska relationen mellan sjuksköterska ochpatient. Gällande hanterandet av språkbarriärerna använde sig sjuksköterskor avolika strategier. Auktoriserade tolkar ansågs vara bäst lämpade att utföra tolkningmen på grund av tolkbrist användes ofta anhöriga eller vårdpersonal istället. Ävenandra metoder så som gester eller förenklat språkbruk kunde underlättakommunikationen mellan sjuksköterska och patient. I den transkulturella vårdkontexten var språkbarriärer det största upplevda problemet för sjuksköterskor vid omvårdnaden av patienter. Språkbarriärerna gjorde det svårt att ta anamnes samt bedöma patienternasvårdbehov vilket äventyrade patientsäkerheten. Sjuksköterskorna fick dessutomägna en stor del av arbetstiden åt att försöka överbrygga språkbarriärerna iställetför att vårda patienterna vilket sänkte kvaliteten på omvårdnaden. / The number of immigrants in Sweden is increasing which sets high demands on health care. It has been shown that immigrants have poorer health than those born in Sweden and that language barriers play a significant part in this. In lack of a mutual language the nurse and patient cannot communicate sufficiently with each other, which may affect quality of care. The aim of this study is to describe nurses’ experiences with language barriers and their strategies to overcome them when caring for linguistically diverse patients. This literature review consists of 11 qualitative articles that underwent thematic content analysis. The result shows that language barriers impeded on the exchange of information between the nurse and patient. It was hampering for the quality of care and prevented the establishment of a therapeutic nurse-patient-relationship. In order to overcome the language barriers nurses used a series of strategies. Authorized interpreters were considered best suited for interpretation but because of limited access family members or other hospital staff was often used instead. Other methods such as gestures or simplified language could also help facilitate communication between the nurse and patient. Language barriers were perceived to be the biggest challenge for nurses when caring for linguistically diverse patients. Language barriers made it difficult to get full history and make assessments, which endangered the patients’ security. Bridging the language barriers was time consuming, which meant the nurses could provide less care for their patients and therefore quality of care decreased.