Bakgrund: I dagens mångkulturella värld möter sjuksköterskor personer med olika kulturella bakgrunder och sjuksköterskestudenter behöver utveckla sin transkulturella kompetens för att möta de kulturella behoven som detta medför. Transkulturell omvårdnad innebär att en persons kultur inverkar på omvårdnaden. Fenomenet är nära sammankopplat med personcentrerad vård, i vilka relationsskapande och kommunikation är betydelsefulla aspekter. Sjuksköterskeutbildningen brister i utlärningen av transkulturell omvårdnad och behöver förbättras såväl praktiskt som teoretiskt för att uppnå god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters kompetens inom transkulturell omvårdnad. Metod:Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats utifrån elva resultatartiklar. Resultat: Databearbetningen mynnade ut i de två huvudkategorierna Sjuksköterskestudenters upplevda utmaningar under verksamhetsförlagd utbildning samt Sjuksköterskestudenters positiva upplevelser av transkulturell omvårdnad med respektive underkategori Kommunikationsutmaningar och Drivkraft att utveckla transkulturell kompetens. Konklusion: Sjuksköterskestudenter upplever sin transkulturella kompetens som bristande och möter flera utmaningar med att tillhandahålla transkulturell omvårdnad men också positiva aspekter när den tillgodoses. Transkulturell omvårdnad behöver integreras i sjuksköterskeutbildningen för att bättre förbereda studenter för arbetslivet. / Background: In today’s multicultured world nurses will meet people from different cultural backgrounds and nursing students will have to develop their transcultural competence to meet the cultural needs this leads to. Transcultural nursing means that a person’s culture affects the nursing care. The phenomenon is closely connected to personcentered care in which establishing relationships and communication are meaningful aspects. The nurse education lacks in teaching transcultural nursing and needs to improveits practical and theoretical education to attain good nursing care. Aim: The aim was to describe nursing students’ competence within transcultural nursing. Method: The study was made as a general literature review with an inductive approach from eleven result studies. Result: The data analysis ledto the two main categories Nursing students experienced challenges during clinical training education and Nursing students positive experiences of transcultural nursing with respective subcategory Communication challenges and Will to develop transcultural competence. Conclusion: Nursing students experience their transcultural competence as lacking and they meet several challenges to provide transcultural nursing but also positive aspects when it is being accommodated. Transcultural nursing needs to be integrated in the nursing education to better prepare students for working life.

Bakgrund  Drygt 110 miljoner människor är på flykt världen över, med målet att söka skydd och få fristad i ett nytt land. Flykten och att etablera sig i ett nytt land kan vara präglat av många utmaningar vilket påverkar både den psykiska och fysiska hälsan. Förekomsten av ohälsa är hög bland flyktingar och forskning visar att denna population generellt sett söker vård i lägre utsträckning än den övriga befolkningen. Sjuksköterskor ska erbjuda jämlik vård till alla med ett personcentrerat förhållningssätt. Det är fördelaktigt att sjuksköterskor innehar insikter om specifika patientgrupper, såsom flyktingar, och deras upplevelser samt erfarenheter av att söka vård.  Syfte  Syftet var att belysa flyktingars upplevelser och erfarenheter av att söka hälso- och sjukvård i ett nytt land.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på 17 vetenskapliga originalartiklar varav 16 av kvalitativ ansats och en av kvantitativ ansats. Datainsamlingen skedde med sökord kombinerade i olika sökblock i databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet analyserades och sammanställdes sedan med en integrerad dataanalys. Med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet kunde artiklarnas kvalitet granskas.  Resultat  Resultatet i denna litteraturöversikt redogör för flyktingars upplevelser och erfarenheter av att söka hälso- och sjukvård i ett nytt land, där både positiva och negativa aspekter framkom. Tre huvudkategorier identifierades som centrala: Tillgänglighet av hälso- och sjukvård, kommunikation samt existentiella och psykologiska upplevelser och erfarenheter vid vårdbesök. Individuella upplevelser och erfarenheter lyfts fram, som påverkats av såväl samhälleliga som individuella faktorer.  Slutsats  Denna litteraturöversikt påvisade att flyktingars erfarenheter och upplevelser av att söka hälso- och sjukvård i ett nytt land kan skilja sig. I många fall upplevdes bristande bemötande från vårdpersonal genomsyrat av respektlöshet, språkbarriärer samt diskriminering och rasism. Vårdpersonalens kulturella kompetens och förståelse för individuella behov och förutsättningar belystes som central i mötet med flyktingar för en positiv upplevelse. / Background  About 110 million people are displaced worldwide, aiming to seek protection and asylum in a new country. The process of fleeing and establishing in a new country can be characterized by numerous challenges that impact both the mental and physical health. The prevalence of mental and physical health issues is high among refugees, and research indicates that the refugee population generally seeks healthcare to a lesser extent than the rest of the population. Nurses should provide equitable care to all people with a person- centered approach. It is beneficial for nurses to have insights into specific patient groups, such as refugees, and their experiences in seeking healthcare.  Aim  The aim of this study was to highlight refugees' experiences of seeking healthcare in a new country.  Method  A non-systematic literature review based on 17 scientific original articles, comprising 16 articles with a qualitative study design and one with a quantitative study design. Data collection was retrieved using keywords combined in different search blocks in the databases PubMed and CINAHL. The results were analyzed and compiled through an integrated data analysis. The quality of the articles was reviewed by using the evaluation criteria for scientific classification and quality from Sophiahemmet University.  Results  The results of this study describe refugees' experiences of seeking health care in a new country, revealing both positive and negative experiences. Three main categories were identified as central: Accessibility of healthcare, communication, existential and psychological experiences in the encounter with health care. Individual experiences were highlighted, influenced by both societal and individual factors.  Conclusions  This literature review demonstrated that refugees' experiences of seeking health care in a new country can vary. In many cases, there was a perceived lack of respect from healthcare personnel, marked by disrespect, language barriers, discrimination, and racism. The cultural competence and understanding of individual needs and circumstances by healthcare personnel were emphasized as crucial in interactions with refugees for a positive experience.

Bakgrund: Antalet människor som bor utanför sitt födelseland har ökat både i Sverige och globalt. Denna ökning av internationell rörlighet har medfört en ökad kulturell diversitet och mångfald inom våra samhällen. I detta sammanhang blir kulturell kompetens och personcentrerad vård alltmer viktiga, särskilt för sjuksköterskor som möter palliativa patienter med olika kulturella bakgrunder. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård med patienter med annan kulturell bakgrund. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt, där det inkluderades 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Databaserna som användes var Cinahl, Sociology database och Medline. Fribergs femstegsanalys användes för dataanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i 2 huvudteman: utmaningar som påverkar sjuksköterskans roll och kulturella anpassade strategier som bidrar till en god palliativ vård. Subteman som framkom är: språkbarriär och kommunikationssvårigheter, bristande kunskap inom kulturell kompetens, familjens roll, förståelse för olika kulturer, delaktighet och partnerskap, förbättrade kommunikationsfärdigheter. Slutsats: Sjuksköterskor inom palliativ vård av patienter med en annan kulturell bakgrund upplever att det är viktigt att besitta kulturell kompetens i åtanke vid behandling av dessa patienter. Utmaningar som betonades av sjuksköterskor inkluderade familjens roll, bristande kulturell kompetens och språkbarriärer. Olika strategier för att hantera dessa utmaningar inkluderade att förstå olika kulturer, utveckla kommunikationsfärdigheter och skapa partnerskap som främjar patientens delaktighet. / Background: The number of people living outside their country of birth has increased both in Sweden and globally. This rise in international mobility has led to increased cultural diversity and multiculturalism within our societies. In this context, cultural competence and person-centered care become increasingly crucial, especially for nurses who encounter palliative patients with diverse cultural backgrounds. Aim: The aim of this study is to describe nurses' experiences to care for palliative patients with a different cultural background. Method: The study was conducted as a literature review, where 12 scientific articles with a qualitative design were included. The databases used were Cinahl, Sociology database and Medline. Friberg's five-step analysis was used for data analysis. Result: The data analysis resulted in 2 main themes: challenges that affect the nurse's role and culturally adapted strategies that contribute to good palliative care. The subthemes were: language barrier and communication difficulties, deepening knowledge in cultural competence, the role of the family, understanding of different cultures, participation and partnership, improved communication skills. Conclusion: In summary, nurses in palliative care of patients with a different cultural background felt that it is important to have cultural competence in mind when treating these patients. Challenges highlighted by nurses included the role of the family, lack of cultural competence and language barriers. Various strategies to address these challenges included understanding different cultures, developing communication skills, and creating partnerships that promote patient participation.

Syfte: Syftet var att studera sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med tolksamtal iasylhälsan.Bakgrund: Senaste årens ökande flyktingströmmar har skapat ökat tryck på primärvårdensasylhälsa och behovet av tolkar. Bristande kommunikation kan hindra sjuksköterskansomvårdnad och kunskap om upplevelsen av tolksamtalet i primärvården är därför viktig,något som saknas generellt i forskningen. Socialstyrelsens kartläggning beskrev problem medtillgängligheten av auktoriserade tolkar och en ojämlik situation över landet.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med sju sjuksköterskor,intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med manifest kvalitativinnehållsanalys med en induktiv ansats.Resultat: Tre huvudkategorier identifierades: Att tolkens roll påverkar samtalet beskrev hurtolkens professionalitet kunde främja eller störa samtalet samt hur tolkens genus och kulturkunde påverka samtalet. Att sjuksköterskans roll påverkar samtalet beskrev sjuksköterskansprofessionalitet som en förutsättning då de tvingades hitta egna lösningar i arbetet och sinsträvan efter ett vårdande samtal med kontakt och förståelse med patienten. Attorganisationen påverkar samtalet beskrev respondenterna en begränsande organisation medbrist på tolkar, avsaknad av struktur och samarbete mellan vården, tolkförmedlingar ochmyndigheter. Respondenterna beskrev en pressad arbetssituation och behovet av utbildningsom nödvändigt för kvalitetssäkrad vård.Slutsats: Sjuksköterskorna behöver tolken som en brygga för sin röst för att kunna ge godvård. Det finns ett behov av ett systematiskt sätt att arbeta med tolk, med utbildning ochträning för tolkar och sjuksköterskor. Detta skulle kvalitetssäkra vården och förbättraarbetssituationen för sjuksköterskorna. Kompetens inom transkulturell omvårdnad är viktigför rättvis vård i det mångkulturella Sverige. / Aims: The aim was to study nurses' experience of working with interpreter conversations inmigrant health.Background: The last years increase in refugees has created rising demands on migranthealth and interpreters in primary healthcare. Lack of communication can hinder nurses' careand knowledge of the experience of interpreter conversations is therefore important,something lacking in research. The National Board of Health and Welfares survey describedproblems of availability of medical interpreters and an unequal situation nationwide.Methods: The study was a qualitative interview study with seven nurses. Interviews wererecorded, transcribed and analyzed with qualitative content analysis.Results: Three main categories were identified: The interpreter’s role affects the conversationdescribed how interpreter professionality could enable or disable the conversation as couldinterpreter sex and culture. The nurses' role affects the conversation described how theprofessionality of the nurse was essential as they needed to find own solutions workwise aswell as the pursuit of a caring conversation with the patient. The organization affects theconversation described a limiting organization with a lack of interpreters, structure andcooperation between healthcare and authorities. Education was stressed as quality-assurance.Conclusions: Nurses need the interpreter as bridge for their voice to enable good care. Thereis need for a systematic way to work with interpreters through education and Nurse-Interpreter training. This would quality-assure healthcare and improve working conditions.Competence in transcultural nursing is important for equal health care in today's multiculturalSweden

No description available.

No description available.

INTRODUKTION Sverige tar emot en stor andel flyktingar och flera kommer till glesbygd. Ett bra mottagande är avgörande för flyktingarnas hälsa. De har rätt till hälsoundersökning, akut sjukvård samt sjukvård som inte kan vänta. Kulturella skillnader innebär utmaningar för vården och distriktssköterskorna som möter flyktingarna. SYFTE Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av faktorer som påverkar mötet med flyktingar på hälsocentraler utan specifik flyktingmottagning i glesbygd. METOD Studien genomfördes med kvalitativ design. Åtta distriktssköterskor med erfarenhet av flyktingmottagande i glesbygd valdes ut och intervjuades. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. RESULTAT Ett bra bemötande är viktigt när flyktingar söker vård samt tilltro till flyktingarna när de söker vård som inte kan anstå. Bedömningar av vad som är vård som inte kan vänta har beskrivits som svåra. Kännedom om kulturer har beskrivits som önskvärt. Att prioritera hälsosamtalen har betonats som viktigt. Uppdraget kring flyktingmottagning är tydligt, men resurser saknas och kunskapsutveckling var önskvärd. Positiv utveckling i arbetet med flyktingar i glesbygd har setts och tron är att antalet kommer att öka. Relationerna upplevs mer personliga i glesbygd. KONKLUSION I glesbygd upplevs mötet mer personligt och distriktssköterskorna vill utvecklas och arbeta gränsöverskridande. Flyktingarna har förtroende för vårdpersonalen vilket möjliggör att integration främjas om distriktssköterskan ser det som sitt ansvar och ges resurser. Behovet av kunskap i transkulturell omvårdnad är högst aktuellt och för att tillgodose detta efterfrågas möjligheter till eftertanke och utbyte av erfarenheter. / INTRODUCION Sweden receives a large number of refugees and many of them come to the rural area. A good reception is crucial for the health of the refugees who are entitled to a health assessment, emergency care and care that cannot wait. Cultural differences imply challenges for the health care and primary health care nurses who meet the refugees. OBJECTIVE The aim of this study was to investigate the factors that affect the experience of primary health care nurses meeting with refugees at community health centers without specific care refugee centers in rural areas. METHOD The study was performed with a qualitative design. Eight primary health care nurses with experiences working with refugees in rural areas were sampled and interviewed. Data was collected from semi structured interviews and analyzed using qualitative content analysis. RESULTS A good attitude is important when refugees seek care, and to credence the refugees when they seek health care that cannot wait. Assessments to characterize 'what is care that cannot wait' described as difficult. The knowledge of cultures was expressed as desirable. Prioritizing health assessments were emphasized as important. The assignment in refugee reception is clear, but there is a lack of resources and the wish for knowledge was expressed. Positive development in working with refugees exists and the number of refugees is believed to increase in rural areas. The relationships are perceived more personal in rural areas. CONCLUSION In rural areas, the meeting felt more personal and primary health care nurses wish to develop and operate transboundary. The refugees have confidence in the nursing staff which enables integration and could be promoted by the primary health care nurses if they saw this as their responsibility and were provided proper resources. Knowledge of trans-cultural nursing is needed today in health care and to develop that it demands the opportunity for reflection and exchange of experiences.

Bakgrund: Den växande kulturella mångfalden i Sverige har lett till nya utmaningar för samhället och inte minst för sjukvården. Kultur är universellt för alla människor och speglas bland annat av faktorer som religion, värderingar, språk, miljö och kön. Den kulturella bakgrunden influerar våra uppfattningar av hälsa och sjukdom och hur vi ger uttryck för smärta och obehag. Det finns likheter och olikheter som leder till att vårdande kan förstås på olika sätt och kräver därför kulturellt kompetenta vårdgivare. Syfte: Syftet är att belysa hur vårdtagare med olika kulturella bakgrunder och vårdpersonal upplever transkulturella möten inom den svenska sjukvården. Metod: Litteraturöversikt där tolv kvalitativa studiers resultat har syntetiserats och sammanställts. Sex artiklar utgår från ett vårdtagarperspektiv och sex från ett vårdpersonalperspektiv. Gemensamt för studierna är att de belyser upplevelser av transkulturella möten i svensk sjukvård. Resultat: Tre teman framkom med två subteman vardera. Det första temat är ”Utmaningar relaterat till kommunikation”, med två subteman, ”Språket som hinder” och ”Användning av tolk”. Det andra temat är ”Utmaningar relaterat till kulturella olikheter”, med två subteman, ”Olikheter i synen på vård och vårdande” och ”Uppfattningar om könsskillnader”. Det tredje temat är ”Fördomar och kränkande bemötande”, med två subteman, ”Fördomar och misstro” och ”Upplevelser och tankar om kränkande bemötande”. Diskussion: Resultatet i denna studie ger en bild av att transkulturella möten i vården inte är helt okomplicerade. Det saknas verktyg att närma sig varandra i transkulturella möten och det handlar om att hitta nya vägar att kommunicera, både verbalt men också icke-verbalt. Vårdpersonal upplever känslor av frustration och osäkerhet när de vårdar människor med andra kulturella bakgrunder än den egna. Dessa känslor kan ses som exempel på ett etnocentriskt förhållningssätt. För att vårdpersonal ska kunna utveckla kulturell kompetens krävs utbildning och reflektion om transkulturell omvårdnad. / Background: The increasing cultural diversity in Sweden has led to new challenges for the society and the health care services. Culture is universal for all humans and is reflected by factors such as religion, values, language, environment and gender. The cultural background influence our perceptions about health and sickness and how we express pain and discomfort. There are similarities and differences which leads to different understandings about caring hence the importance of cultural competence among health care staff. Aim: To illuminate clients and health care staff´s experiences of transcultural meetings in the context of Swedish health care. Methods: A litterature overview. The results of twelve qualitative studys have been synthesized and summarized. Six articles are from a clients perspective and the other six from a health care staff perspective. All of the studys have in common that they illuminate experiences of transcultural meetings in Swedish health care. Results: Three themes emerged with two subthemes each. The first theme is ”Challenges related to communication” with two subthemes, ”Language as a barrier” and ”The use of interpreter”. The second theme is ”Challenges related to cultural differences” with two subthemes, ”Different views of care and caring” and ”Perceptions about gender-differences”. The third theme is ”Prejudices and offensive treatment” with two subthemes, ”Prejudices and disbeliefs” and ”Perceptions and thoughts about offensive treatments”. Discussion: The result in this study provides a picture that transcultural meetings are not entirely uncomplicated. There are lack of tools to approach one another in transcultural meetings and it is a matter of finding new ways to communicate, both verbally and non-verbally. Health care staff experience feelings of frustration and insecurity when they care for people with different cultural backgrounds than their own. These feelings can be understood as examples of an ethnocentric approach. In order to develope cultural competence the health care staff needs education and reflection of transcultural care.

Mångkulturell hälso- och sjukvård har ökat i Sverige på senare år på grund av krig i Syrien, och oro i andra länder i bland annat Mellanöstern och Afghanistan. Det har medfört mänskliga tragedier och stora flyktingströmmar. Sverige har tagit emot en stor andel av flyktingströmmen. Detta ställer nya krav på distriktssköterskan som i ett tidigt skede möter flyktingarna. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av hälsofrämjande och förebyggande arbete med nyanlända flyktingar ur ett vårdcentralsperspektiv. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sju distriktssköterskor från olika vårdcentraler inom en västsvensk region. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom åtta subteman och fyra teman i analysen. Huvudteman var: Egenvårdens betydelse för att främja hälsan, Förebyggande arbete ur ett vårdcentralsperspektiv, Att kommunicera via tredje part samt Samordning mellan parter. Slutsats: Distriktssköterskornas hälsofrämjande och förebyggande arbete var betydelsefullt för de nyanlända flyktingarna eftersom distriktssköterskan var en av de yrkesprofessioner som de träffade i ett tidigt skede. Egenvårdsråd utmärkte det hälsofrämjande arbetet med nyanlända flyktingar men kunde vara svårt då många nyanlända flyktingar var vana från sina hemländer att alltid möta en läkare. Det utmärkande för det förebyggande arbetet var framförallt arbetet med vaccinationsuppföljning, som innebar en stor och krävande arbetsinsats för distriktssköterskorna. / Multicultural health and medical care has increased in Sweden during the last few years due to war in Syria and unrest in other countries among others in the Middle East and in Afghanistan. This has led to human tragedies and big streams of refugees. Sweden has received a large number of these refugees. This poses new demands on district nurses who at an early stage meet the refugees. The purpose of the study was to describe district nurses experience of health promoting and preventive care of newly arrived refugees from a perspective of the care centre. Method: A qualitative interview study with seven district nurses from different care centres within a region in West Sweden. The material was analysed with a qualitative analysis of content. Result: The analysis resulted in eight subthemes and four themes. Main themes were: The importance of self-care in order to promote health, Preventive work from a perspective of the care centre, To communicate through a third party and Co-ordination between parties. Conclusion: District nurses health promoting and preventive care was important for newly arrived refugees as the district nurse was one of the professionals they met at an early stage. Advice on self-care characterized the health promoting work with newly arrived refugees but could be difficult, as many refugees were used always to meet a doctor in their home countries. Characteristic for the preventive work was above all the follow-up of vaccinations, which required big and demanding efforts for district nurses.

Bakgrund: Den ökade migrationen i Sverige innebär stora utmaningar inom vården. Sverige är ett av länderna i EU med största andelen invånare med utländsk bakgrund vilket gör Sverige till ett mångkulturellt samhälle. Personer med utländsk bakgrund har olika kulturer som påverkar hur hälsa och sjukdom definieras. Sjuksköterskans professionella ansvar innebär att kunna tillgodose en personcentrerad vård som är kulturellt anpassad. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal hos patienter med utländsk bakgrund. Metod: Litteraturöversikt enligt Friberg (2017) genomfördes som baserades på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed med hjälp av sökblock. Resultat: I resultatet presenterades fem kategorier. Förväntningar på hälso- och sjukvårdspersonalens kulturella kompetens, Syn på vården, Kulturella och religiösa skillnader, Kommunikationsbarriärer och Tolkanvändning. Sammanfattning: Det har visats att patienter med utländsk bakgrund har både positiva och negativa upplevelser på grund av kulturella skillnader och bristande kommunikation med hälso- och sjukvårdspersonal. Svårigheter som påträffats orsakas av kommunikationssvårigheter, språkbarriärer och brist på kulturell kompetens. Det behövs mer kunskap inom mångkulturell vård och det är av stor vikt att utbilda framtida sjuksköterskor om detta fenomen. / Background: The increased migration in Sweden entails major challenges in healthcare. Sweden is one of the countries in the EU with the largest proportion of residents with a foreign background which makes Sweden a multicultural society. People with a foreign background have different cultures that affect how health and illness are defined. The professional responsibility of nurses’ means being able to provide patient-centered care that is culturally adapted. Aim: The aim was to describe experiences of the meeting with health care professionals in patients with foreign background. Method: A literature review according to Friberg (2017) was conducted based on ten scientific qualitative articles. The articles were obtained from the databases CINAHL Complete and PubMed using a search block. Results: Five categories were presented in the result. Expectations of the cultural competence of health care professionals, View on healthcare, Cultural and religious differences, Communication barriers and Use of interpretation. Summary: It has been shown that patients with foreign backgrounds have both positive and negative experiences due to cultural differences and lack of communication with health care professionals. The difficulties encountered were caused by communication difficulties, language barriers and lack of cultural competence. There is a need for more multicultural care and it is of great importance to educate future nurses about this fenomenon.